Medicinsk översikt | Infektion

Pneumoni (lunginflammation)

Cirka 5–11 per 1 000 invånare insjuknar varje år i pneumoni, varav majoriteten är äldre över 65 år. De mest allvarliga pneumonierna har en betydligt ökad dödlighet, särskilt bland riskgrupper. Det är en av anledningarna till att årlig influensavaccination rekommenderas till dem med förhöjd risk på allvarlig influensa.


Publicerad den: 2018-06-01
Författare: Medicinska redaktionen, Bonnier Healthcare

Annons

Sammanfattning

Definition

En infektion i lungparenkymet med symtom och statusfynd förenliga med akut nedre luftvägsinfektion och med radiologiska förändringar som talar för pneumoni.

Förekomst

Ungefär 1 procent per år i industriländer med tydligt högre incidens hos äldre individer (>65 år).

Symtom

Hosta, feber, bröstsmärta (pleurit), dyspné, trötthet och ökad slemproduktion.

Diagnostik

Diagnosen bygger på typiska symtom och kliniska fynd. Provtagning för CRP kan ge stöd åt diagnosen. Vid oklara fall kan lungröntgen övervägas. Vid sjukhusförvärvad pneumoni rekommenderas mer utförlig diagnostik.

Behandling

Består av adekvat antibiotikabehandling.

Definition

Pneumoni definieras som en infektion i lungparenkymet med symtom och statusfynd förenliga med akut nedre luftvägsinfektion och med radiologiska förändringar som talar för pneumoni. Sjukdomen kan också involvera bronker, bronkioler, pleura och interstitiell vävnad.

Indelning

  • Samhällsförvärvad pneumoni: Symtom/statusfynd förenliga med akut nedre luftvägsinfektion i kombination med lungröntgenförändringar talande för denna sjukdom. Vanliga symtom är feber, hosta, dyspné, nytillkommen uttalad trötthet och andningskorrelerad bröstsmärta.
  • Sjukhusförvärvad pneumoni: Definieras som en pneumoni som debuterar ≥48 timmar efter sjukhusinläggning.
  • Pneumonit: När inflammationen orsakas av läkemedel (till exempel metotrexat), virusinfektion (till exempel influensa) eller inhalation av toxisk substans, kallas sjukdomen ofta pneumonit.

Bakgrund och epidemiologi

Pneumoni förekommer oftast hos äldre och vuxna immunsupprimerade.

Prevalens

Ungefär 21 000 patienter fick diagnosen pneumoni under 2015.

Annons
Annons

Incidens

Incidensen är omkring 1 procent per år i industriländer, men betydligt högre hos äldre. Cirka 5–11 per 1 000 invånare får pneumoni under ett år.

Mortalitet

Samlad letalitet är i storleksordningen 5 procent. Samhällsförvärvad pneumoni är den vanligaste infektiösa dödsorsaken i höginkomstländer och den sjunde vanligaste dödsorsaken i världen.

Etiologi och patogenes

Pneumoni uppstår antingen genom att infektiöst agens inhaleras ner i alveolerna eller genom spridning från en pågående bronkit.

Annons
Annons

De vanligaste patogenerna vid samhällsförvärvad pneumoni är Streptococcus pneumoniae (dominerande), Chlamydophila pneumoniae, Haemophilus influenzae, Mycoplasma pneumoniae och influensavirus.

De vanligaste patogenerna vid sjukhusförvärvad pneumoni är Enterobacteriaceae, Haemophilus influenzae och non-fermentativa gramnegativa bakterier, som Pseudomonas aeruginosa och Acinetobacter baumanniigruppen, Staphylococcus aureus, betahemolytiska streptokocker och pneumokocker.

Infektioner kan orsakas av flera bakterier samtidigt och en blandinfektion med virus kan föreligga.

Läs även: Två av tre osäkra på om de tillhör riskgruppen för lunginflammation

Anamnes och kliniska fynd

  • Sjukdomsbilden vid pneumoni uppvisar betydande variation, från lindriga besvär till allvarlig sjukdom.
  • Vanliga symtom är hosta, feber, bröstsmärta (pleurit), dyspné och ökad slemproduktion. Mukopurulent sputum anses vara förenligt med bakteriell genes.
  • Andningsfrekvensen är oftast normal hos vuxna vid mindre pneumonier. Takypné är ett allvarligt tecken hos vuxna.
  • Lungauskultation:
    - Hos de flesta patienter hörs rassel vid lungauskultation, tecken på konsolidering (avsaknad eller minskning av andningsljud) förekommer hos ungefär en tredjedel
    - Pleurala gnidningsljud hörs sällan, men har högt prediktivt värde för pneumoni.
    - Dämpning vid perkussion hörs först och främst vid lobära pneumonier, och är som regel ett opålitligt fynd vid bronkopneumoni.
  • 80 procent av alla patienter har feber (dock ofta frånvarande hos äldre patienter).
  • Cirkulation:
    - Takykardi är vanligt.
    - Perifer cyanos är ett allvarligt tecken och kan tyda på sepsis och cirkulationssvikt.
  • Förvirring och ostadighet är ofta framträdande hos äldre med pneumoni.
  • Positiva fynd av symtom (hosta) och tecken (feber, takykardi och rassel) har en sensitivitet på enbart mindre än 50 procent.

Diagnostik och undersökning

  • Anamnes och kliniska fynd talande för pneumoni är hörnstenar i diagnostiken.
  • Lungröntgen anses vara ”gyllene standard” för pneumonidiagnos, men rekommenderas inte vid klara fall.
  • Blodprover kan ge stöd åt diagnosen eller göra den mindre sannolik.
  • Skillnaden mellan typiska eller atypisk patogener är inte alltid tydlig och kan skilja sig mellan olika atypiska patogener:
    - Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK >15 x 109/L kan tala för pneumokockinfektion.
    - Låg ålder, långsamt insjuknande, torrhosta, LPK <10 x 109/L och interstitiella lungröntgeninfiltrat kan tala för Mycoplasma pneumoniae.
    - Kombinationen nedsatt medvetandegrad, leverpåverkan, hyponatremi och relativ bradykardi kan tala för legionella.
    - Ett uteblivet svar på penicillinantibiotika kan tala för atypiska patogener.
  • Om den kliniska bilden är oklar så kan CRP ge visst stöd:
    - CRP >100 mg/L med en klinisk bild som talar för pneumoni – överväg antibiotika.
    - CRP >50 med symtom som har pågått under mer än en vecka talar för pneumoni – överväg antibiotika.
    - CRP <20 mg/L efter >24 timmar utesluter med hög sannolikhet pneumoni – avstå från antibiotika.
  • Övriga blodprover, såsom blodstatus, laktat, SR, leverprover, elektrolyter och njurfunktionen kan övervägas.

Differentialdiagnoser

  • Bronkit: bättre allmäntillstånd, snabbare sänkning av temperatur och CRP-värden.
  • Astma: obstruktion dominerar.
  • KOL: exacerbation hos känd KOL-patient, kan utvecklas till pneumoni.
  • Hjärtsvikt: dyspné är huvudsymtom, afebril, CRP normalt eller lätt förhöjt.
  • Tuberkulos: observera riskgrupp (utlandsfödda och äldre).
  • Lungemboli: cirka 50 procent har påvisbar DVT, eventuell annan riskfaktor. Kan vara svårt att skilja från pneumoni.
  • Lungcancer: som regel afebril, men kan vara omöjligt att skilja från pneumoni under akut fas.

Behandling

  • Förstahandsval inom primärvården, hos patient som inte behöver sjukhusvård:
    - Fenoximetylpenicillin (Penicillin V), 1 gram x 3 i 7 dagar. Initial täckning mot mykoplasma behövs inte då självläkningen är hög.
    - Vid terapisvikt eller penicillinallergi:
  • Doxycyklin i 7 dagar, 200 mg, dag 1-3, därefter 100 mg x 1

Övrig behandling:

  • Hostdämpande mediciner bör undvikas på grund av fara för sekretstagnation, men kan ges vid nattlig torrhosta.
  • Fysioterapi kan vara nyttig för slemmobilisering hos generellt svaga patienter.

Prognos och uppföljning

  • Durationen för samtliga former av samhällsförvärvad pneumoni är 7 dagar, förutom legionellapneumoni.
  • De mest allvarliga pneumonierna har en betydligt ökad dödlighet, särskilt bland äldre och försvagade patienter.
  • I normalfallet (okomplicerat förlopp, snabbt svar på given behandling) rekommenderas uppföljning med telefonkontakt eller kortare besök för klinisk bedömning efter 4–8 veckor eller tidigare vid försämring eller utebliven förbättring.
  • Lungröntgen (efter 4–8 veckor) för uppföljning rekommenderas i vissa fall:
    - Vid komplicerat förlopp
    - Vid kvarstående symtom
    - Vid recidiverande pneumoni
    - Vid immunosuppression
    - Vid ökad risk för malignitet, särskilt rökare >40 år eller före detta rökare >50 år
  • Vid kvarvarande symtom och/eller lungröntgenförändringar rekommenderas datortomografi och eventuellt bronkoskopi för utvidgad diagnostik.
  • Vid rökning rekommenderas rökstopp.

Särskilda och/eller förebyggande råd

Vaccination:

  • Årlig influensavaccination rekommenderas hos särskilda grupper med förhöjd risk på allvarlig influensa.
  • Pneumokockvaccination har ingen säkerställd skyddseffekt mot pneumokockpneumoni, men skydd mot invasiv pneumokocksjukdom anses vara högt.

ICD-10

  • J12 Viruspneumoni som ej klassificeras annorstädes
  • J13 Pneumoni orsakad av Streptococcus pneumoniae
  • J14 Pneumoni orsakad av Haemopilus influenzae
  • J15 Bakteriell pneumoni som ej klassificeras annorstädes
  • J16 Pneumoni orsakad av andra infektiösa organismer som ej klassificeras annorstädes
  • J18 Pneumoni orsakad av icke specificerad mikroorganism

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons