Vaccin mot covid-19

Covid-19-pandemin

• För att få bukt med covid-19-pandemin har flera olika vägar räknats upp som viktiga, däribland minskad smittspridning och utvecklandet av läkemedel.
• Utvecklingen av ett vaccin har framhållits som en viktig aspekt.
• Den 27e december 2020 påbörjades vaccinationen i Sverige.

Vaccinutveckling generellt

• I normalfall är vaccinutveckling en längre tids process:
  • Från teori om hur vaccinmetoden ska vara till färdigt fungerande vaccin tar 10–15 år om utvecklingen lyckas
  • Det kan ta ännu längre tid än så och i många fall når man inget fungerande vaccin, exempelvis HIV-vaccinstudier hittills
• Processen delas oftast in i faser:
• Preklinisk fas:
  • I första hand grundforskning som leder fram till en teori kring vaccinverkan
  • När en hypotes utformats inleds djurförsök
• Fas 1:
  • Vaccinet provas på en liten grupp friska människor
  • Görs för att se om det sker immunrespons eller ej
  • Ett immunsvar innebär inte immunitet, i Fas 1 är målet främst att se om försvaret ens stimuleras av vaccinet
• Fas 2:
  • Vid lovande resultat i fas 1 inleds fas 2
  • En större grupp människor, hundratals, inkluderas i studien
  • Säkerhet och immunförmågan studeras
• Fas 3:
  • Om fas 2 mynnar ut i att vaccinet är säkert och effektivt inleds storskaliga studier
  • Individer från målgruppen inkluderas i studien, tusentals personer brukar ingå
  • Ovanliga biverkningar observeras
  • Effekten jämförs med placebogrupp/liknande
  • Sveriges vaccinstrategi mot covid-191
• Sverige har tillsammans med medlemsländerna i EU en gemensam vaccinstrategi för att få tillgång till vaccin:
  • Strategin vilar främst på två grunder:
    • EU vill ha tillgång till vaccin så snabbt som möjligt
    • EU vill ha tillgång till vacciner gjort på olika tekniker
    • Helst vill EU ha 2 eller 3 olika vaccin per teknik
    • EU tecknar avtal åt alla länder, som land kan man hoppa av de avtal som de ej är intresserade av
  • Sverige har via EU tecknat avtal med olika aktörer:
    • AstraZeneca var det första klara kontraktet
    • Nu finns även tecknat avtal med Janssen Pharmaceutica NV (Johnson & Johnson) och Pfizer/BioNTech
    • Curevac och Moderna är också tecknade, där inget av företagen varit verksamma i Sverige förut
    • I det fall alla tekniker faller ut positivt och alla vaccin blir godkända, har EU tecknat avtal för ett mycket större antal än vad som kan tänkas behövas
    • Det eventuella överskottet är tänkt att säljas till andra länder alternativt skänkas till låginkomstländer
  • Fördelningen av vaccin rekommenderas av Folkhälsomyndigheten:
    • Alla över 70 år bör prioriteras för vaccination mot covid-19, gruppen består av 1 525 319 personer vid rapportens publicering
    • Personer i definierade riskgrupper bör också prioriteras
    • Även vårdpersonal som arbetar nära äldre och riskgrupper bör ha företräde då äldre/personer i riskgrupper inte helt säkert kan utveckla ett bra skydd med hjälp av vaccination
    • Bland den prioriterade första gruppen rekommenderas följande turordning:
    • Personer som bor på särskilda boenden för äldre eller som har hemtjänst, i huvudsak personer som är 70 år och äldre
    • Personal som möter särskilt sårbara personer inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt övrig omsorg
    • Vuxna som bor tillsammans med personer som har hemtjänst
    • Totalt bräknas denna grupp omfatta cirka 600 000 personer
    • Övriga samhällsbärande yrken har inte företräde i nuläget enligt Folkhälsomyndigheten
    • I det fall storskalig vaccination går att tillgängliggöra ska resterande individer som är under 70 år och inte tillhör riskgrupper vaccineras i turordning
    • Totalt uppskattas det att cirka 2,6 miljoner människor i Sverige ingår i kategorin äldre och/eller riskgrupper
    • Enligt Sveriges regering ska alla svenskar erbjudas vaccin innan sommaren
• Uppföljning av vaccinationer mot covid-19:
  • Förslag är lämnat att vaccinationer mot covid-19 ska införas i det nationella vaccinationsregistret
• Nationellt register för att upptäcka biverkningar:
  • Det kommer skapas ett nationellt register enligt Folkhälsomyndigheten så biverkningar tidigare kan ses än vid fallet med Pandemrix mot svininfluensavaccinet
• Eventuella skador:
  • Om läkemedelsföretaget bakom ett vaccin inte omfattas av läkemedelsförsäkringen kommer staten ersätta individer som eventuellt skadas av vaccinering
  • Det gäller främst två företag som förut inte haft verksamhet i Sverige

Aktuella vaccinationsutvecklingstekniker vid covid-19

• Vaccinutvecklingen har påskyndats:
  • Exempelvis skjuter EU till pengar för att få företagen att våga ta finansiella risker som de annars inte hade tagit, det är ett sätt att skynda på utvecklingen
  • Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har applicerat en annan teknik för snabbare godkännande:
  • Det sker en "rolling review"
  • Detta innebär att vaccinet granskas under tiden som det utvecklas för att snabbare kunna ta ett beslut, än om processerna sker efter varandra

Inaktiverade och försvagade virusbaserade vaccin

• Inaktiverade virus replikerar sig inte och därför tillsätts en adjuvans för att få immunrespons:
  • Välbeprövad metod och är därför enkel att skala upp snabbt
  • Man behöver oftast ge upprepade doser för att få god effekt eller långvarig effekt
  • Aktiverar inte T-cellsförsvaret
  • En del vaccin med denna metod är under utveckling mot covid-19, men mycket av dagens evidens tyder på att för att få till ett bra försvar mot covid-19 behöver T-cellslinjen aktiveras
• Vaccin byggda på inaktiverade virus:
  • Polio
  • Hepatit A
  • Influensa
• Försvagade virus kultiveras i laboratorium tills de anses ge en tillräckligt mild sjukdom för att kunna användas som vaccin:
  • Om ett vaccin innehåller levande men försvagade virus behövs ingen adjuvans, då viruset i sig är tillräckligt för att immunsystemet ska reagera
• Exempel på vaccin byggda på teknik med försvagade virus:
  • Mässlingsvaccin
  • BCG-vaccin
  • Proteinbaserade vaccin och subenhetsvacciner

Proteinbaserade vaccin

• • Virusgener injiceras i plantor, där cellerna i plantorna skapar proteinhöljen som efterliknar virusets sammansättning
  • Den här typen av vaccin aktiverar oftast både T-celler och antikroppar:
    • Denna teknik användes mycket vid utveckling av SARS och MERS-vaccin, i dessa fall var det blandade resultat
    • För att skapa ett tillräckligt immunsvar behöver adjuvans användas i själva vaccininjektionen

Subenhetsvaccin

• Aktiverar immunförsvaret då dessa enheter strukturellt ser ut som viruset men saknar dess genom och kan därför inte infektera
• Exempel:
  • Vaccin mot HPV och hepatit B
  • DNA/mRNA-vacciner
• Innehåller syntetiskt DNA eller mRNA som kodar för antigen i virus:
  • Exempelvis sekvensen som kodar för spikeproteinet som finns på ytan av SARS-CoV-2
• De kroppsegna cellernas proteinsyntes producerar virusproteiner.
• På så vis ska B-celler samt både CD4+ och CD8+ T-celler kunna aktiveras, det vill säga vaccinet ska både ge ett antikroppssvar och ett cytotoxiskt T-cellssvar.
• Teoretiskt efterliknar processen hur kroppsegna celler beter sig vid en infektion.
• DNA/mRNA-vaccin anses vara stabila men för att cellupptag ska ske måste något ytterligare tillföras:
  • Exempelvis kan elektroporation ge mer permeabelt cellmembran och vaccinet kan lättare tas upp av hud och muskler
  • Man har sedan tidigare tittat på möjligheten att bilda liposomer med DNA i
• Pfizer/BioNTech-vaccinet BNT162b2 är aktuellt för Sverige och har publicerat fas 3 data.
• CureVac:
  • Avtal med Sverige
  • Kallas CVnCoV

Virusvektorer

• Ny teknik, och är den teknik som både AstraZeneca/Oxford samt Janssen utvecklar (ett av de vaccin som är aktuellt för Sverige).
• Andra virusgrupper genmodifieras för att uttrycka antigener från andra virusfamiljer:
• Oftast används adenovirus eller Modified Vaccinia Ankara-virus (MVA)
  • En nackdel är att om individen har ett immunförsvar mot grundviruset i vaccinet, det vill säga adenovirus eller MVA, så kommer det immunologiska svaret inte vara tillräckligt starkt
• Exempel på tidigare vaccin med denna teknik:
  • Ebola-vaccin
  • I övrigt är tekniken välbeforskad inom fältet infektion och onkologi, men inte just i vaccinform
• AztraZeneca/Oxfords preliminära data från fas 3:
  • Effektivitet sågs i genomsnitt på runt 70 %
  • Hos de som fick två fulldoser med en månads mellanrum var effektiviteten 63 %
  • Dock sågs 90 % effektivitet hos personer som först fick en mindre dos och sedan en större dos efter 1 månads tid
• Janssens preliminära data:
  • Det utförs två olika studier samtidigt där den ena utforskar en dos vaccin, den andra två doser
  • Fler än 60 000 personer med i studien med en dos, fler än 30 000 i studien med två doser
  • Fas 1 och 2 har varit lovande hittills

Studieresultat

Pfizer and BioNTech

• 43 448 personer i studien fick injektion, hälften med vaccinet BNT162b2 och hälften med placebo.
• Studiedeltagare:
  • Delades in i subgrupperna ålder, kön, ras, etnicitet, BMI eller underliggande komorbiditeter
  • Personer med historia av covid-19, behandling med immunonedsättande samt personer med immunonedsättande sjukdom exkluderades
  • Yngsta deltagaren 16 år
  • USA 130 siter, Argentina 1 siter, Brasilien 2 siter, Sydafrika 4 siter, Tyskland 6 siter och Turkiet 9 siter
• Vaccindos:
  • 30-μg dos administrerad vid två tillfällen med minst 21 dagar mellan vardera injektionstillfälle
  • Intramuskulär injektion
• Covid-19 efter minst 7 dagar:
  • 8 personer i vaccin-gruppen konstaterades ha covid-19 efter minst 7 dagar, 162 personer i placebogruppen
  • 10 fall av allvarlig covid-19 sågs efter första dosen där 1 var i vaccingruppen, 9 i placebogruppen
• Uppföljning:
  • Medianlängden för uppföljning var två månader
  • Studien pågick mellan juli och november 2020
  • Deltagarna kommer följas upp till 2 år
• Biverkningar:
  • Den lokalt vanligaste biverkningen var smärta vid insticksstället son sågs hos 66 till 83 %
• Systemiska biverkningar:
  • Vanligare hos individer under 55 år
  • Vanligaste rapporterade biverkan hos yngre än 55 år:
  • Trötthet (59 %) samt huvudvärk (52 %) efter den andra givna dosen
• Vanligaste rapporterade biverkan hos personer äldre än 55 år:
  • Trötthet (51 %) och huvudvärk (39 %)
• Feber:
  • Sågs hos 16 % av de yngre och 11 % av de äldre än 55 år efter den andra dosen
  • Av de med feber hade endast 0,2 % av de yngre och 0,1 % av de äldre 38,9 eller högre efter första dosen
  • Efter andra dosen hade 0,8 % av de yngre och 0,1 % av de äldre mer än 38,9 grader i temperatur
• Huvudvärk och trötthet bland placebo-individer:
  • Personer under 55 år som fått placebo:
    • 23 % rapporterade trötthet, 24 % huvudvärk
  • Personer över 55 år som fått placebo:
    • 17 % rapporterade trötthet, 14 % huvudvärk
  • Allvarlig systemisk biverkan:
    • Färre än 2 % efter varje dos
    • Två patienter i vaccinationsgruppen rapporterade över 40 graders feber, men även två personer i placebogruppen rapporterade detta
• Rapporterade händelser:
  • 0,3 % av vaccinerade rapporterade lymfadenopati jämfört under 0,1 % av placebogruppen)
• Fyra allvarliga händelser rapporterades:
  • Axelskada relaterat till hur vaccinet getts
  • Lymfadenopati i höger axill
  • Paroxysmal ventrikulär arytmi
  • Parastesier i höger ben