Medicinsk översikt | Infektion

Vaccin mot covid-19


Uppdaterad den: 2020-12-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Covid-19-pandemin

  • För att få bukt med covid-19-pandemin har flera olika vägar räknats upp som viktiga, däribland minskad smittspridning och utvecklandet av läkemedel.
  • Utvecklingen av ett vaccin har framhållits som en viktig aspekt.
  • Den 27e december 2020 påbörjades vaccinationen i Sverige.

Vaccinutveckling generellt

  • I normalfall är vaccinutveckling en längre tids process:
    • Från teori om hur vaccinmetoden ska vara till färdigt fungerande vaccin tar 10–15 år om utvecklingen lyckas
    • Det kan ta ännu längre tid än så och i många fall når man inget fungerande vaccin, exempelvis HIV-vaccinstudier hittills
  • Processen delas oftast in i faser:
  • Preklinisk fas:
    • I första hand grundforskning som leder fram till en teori kring vaccinverkan
    • När en hypotes utformats inleds djurförsök
  • Fas 1:
    • Vaccinet provas på en liten grupp friska människor
    • Görs för att se om det sker immunrespons eller ej
    • Ett immunsvar innebär inte immunitet, i Fas 1 är målet främst att se om försvaret ens stimuleras av vaccinet
  • Fas 2:
    • Vid lovande resultat i fas 1 inleds fas 2
    • En större grupp människor, hundratals, inkluderas i studien
    • Säkerhet och immunförmågan studeras
  • Fas 3:
    • Om fas 2 mynnar ut i att vaccinet är säkert och effektivt inleds storskaliga studier
    • Individer från målgruppen inkluderas i studien, tusentals personer brukar ingå
    • Ovanliga biverkningar observeras
    • Effekten jämförs med placebogrupp/liknande
    • Sveriges vaccinstrategi mot covid-191
  • Sverige har tillsammans med medlemsländerna i EU en gemensam vaccinstrategi för att få tillgång till vaccin:
    • Strategin vilar främst på två grunder:
      • EU vill ha tillgång till vaccin så snabbt som möjligt
      • EU vill ha tillgång till vacciner gjort på olika tekniker
      • Helst vill EU ha 2 eller 3 olika vaccin per teknik
      • EU tecknar avtal åt alla länder, som land kan man hoppa av de avtal som de ej är intresserade av
    • Sverige har via EU tecknat avtal med olika aktörer:
      • AstraZeneca var det första klara kontraktet
      • Nu finns även tecknat avtal med Janssen Pharmaceutica NV (Johnson & Johnson) och Pfizer/BioNTech
      • Curevac och Moderna är också tecknade, där inget av företagen varit verksamma i Sverige förut
      • I det fall alla tekniker faller ut positivt och alla vaccin blir godkända, har EU tecknat avtal för ett mycket större antal än vad som kan tänkas behövas
      • Det eventuella överskottet är tänkt att säljas till andra länder alternativt skänkas till låginkomstländer
    • Fördelningen av vaccin rekommenderas av Folkhälsomyndigheten:
      • Alla över 70 år bör prioriteras för vaccination mot covid-19, gruppen består av 1 525 319 personer vid rapportens publicering
      • Personer i definierade riskgrupper bör också prioriteras
      • Även vårdpersonal som arbetar nära äldre och riskgrupper bör ha företräde då äldre/personer i riskgrupper inte helt säkert kan utveckla ett bra skydd med hjälp av vaccination
      • Bland den prioriterade första gruppen rekommenderas följande turordning:
      • Personer som bor på särskilda boenden för äldre eller som har hemtjänst, i huvudsak personer som är 70 år och äldre
      • Personal som möter särskilt sårbara personer inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt övrig omsorg
      • Vuxna som bor tillsammans med personer som har hemtjänst
      • Totalt bräknas denna grupp omfatta cirka 600 000 personer
      • Övriga samhällsbärande yrken har inte företräde i nuläget enligt Folkhälsomyndigheten
      • I det fall storskalig vaccination går att tillgängliggöra ska resterande individer som är under 70 år och inte tillhör riskgrupper vaccineras i turordning
      • Totalt uppskattas det att cirka 2,6 miljoner människor i Sverige ingår i kategorin äldre och/eller riskgrupper
      • Enligt Sveriges regering ska alla svenskar erbjudas vaccin innan sommaren
  • Uppföljning av vaccinationer mot covid-19:
    • Förslag är lämnat att vaccinationer mot covid-19 ska införas i det nationella vaccinationsregistret
  • Nationellt register för att upptäcka biverkningar:
    • Det kommer skapas ett nationellt register enligt Folkhälsomyndigheten så biverkningar tidigare kan ses än vid fallet med Pandemrix mot svininfluensavaccinet
  • Eventuella skador:
    • Om läkemedelsföretaget bakom ett vaccin inte omfattas av läkemedelsförsäkringen kommer staten ersätta individer som eventuellt skadas av vaccinering
    • Det gäller främst två företag som förut inte haft verksamhet i Sverige

Aktuella vaccinationsutvecklingstekniker vid covid-19

  • Vaccinutvecklingen har påskyndats:
    • Exempelvis skjuter EU till pengar för att få företagen att våga ta finansiella risker som de annars inte hade tagit, det är ett sätt att skynda på utvecklingen
    • Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har applicerat en annan teknik för snabbare godkännande:
    • Det sker en "rolling review"
    • Detta innebär att vaccinet granskas under tiden som det utvecklas för att snabbare kunna ta ett beslut, än om processerna sker efter varandra

Inaktiverade och försvagade virusbaserade vaccin

  • Inaktiverade virus replikerar sig inte och därför tillsätts en adjuvans för att få immunrespons:
    • Välbeprövad metod och är därför enkel att skala upp snabbt
    • Man behöver oftast ge upprepade doser för att få god effekt eller långvarig effekt
    • Aktiverar inte T-cellsförsvaret
    • En del vaccin med denna metod är under utveckling mot covid-19, men mycket av dagens evidens tyder på att för att få till ett bra försvar mot covid-19 behöver T-cellslinjen aktiveras
  • Vaccin byggda på inaktiverade virus:
    • Polio
    • Hepatit A
    • Influensa
  • Försvagade virus kultiveras i laboratorium tills de anses ge en tillräckligt mild sjukdom för att kunna användas som vaccin:
    • Om ett vaccin innehåller levande men försvagade virus behövs ingen adjuvans, då viruset i sig är tillräckligt för att immunsystemet ska reagera
  • Exempel på vaccin byggda på teknik med försvagade virus:
    • Mässlingsvaccin
    • BCG-vaccin
    • Proteinbaserade vaccin och subenhetsvacciner

Proteinbaserade vaccin

    • Virusgener injiceras i plantor, där cellerna i plantorna skapar proteinhöljen som efterliknar virusets sammansättning
    • Den här typen av vaccin aktiverar oftast både T-celler och antikroppar:
      • Denna teknik användes mycket vid utveckling av SARS och MERS-vaccin, i dessa fall var det blandade resultat
      • För att skapa ett tillräckligt immunsvar behöver adjuvans användas i själva vaccininjektionen

Subenhetsvaccin

  • Aktiverar immunförsvaret då dessa enheter strukturellt ser ut som viruset men saknar dess genom och kan därför inte infektera
  • Exempel:
    • Vaccin mot HPV och hepatit B
    • DNA/mRNA-vacciner
  • Innehåller syntetiskt DNA eller mRNA som kodar för antigen i virus:
    • Exempelvis sekvensen som kodar för spikeproteinet som finns på ytan av SARS-CoV-2
  • De kroppsegna cellernas proteinsyntes producerar virusproteiner.
  • På så vis ska B-celler samt både CD4+ och CD8+ T-celler kunna aktiveras, det vill säga vaccinet ska både ge ett antikroppssvar och ett cytotoxiskt T-cellssvar.
  • Teoretiskt efterliknar processen hur kroppsegna celler beter sig vid en infektion.
  • DNA/mRNA-vaccin anses vara stabila men för att cellupptag ska ske måste något ytterligare tillföras:
    • Exempelvis kan elektroporation ge mer permeabelt cellmembran och vaccinet kan lättare tas upp av hud och muskler
    • Man har sedan tidigare tittat på möjligheten att bilda liposomer med DNA i
  • Pfizer/BioNTech-vaccinet BNT162b2 är aktuellt för Sverige och har publicerat fas 3 data.
  • CureVac:
    • Avtal med Sverige
    • Kallas CVnCoV

Virusvektorer

  • Ny teknik, och är den teknik som både AstraZeneca/Oxford samt Janssen utvecklar (ett av de vaccin som är aktuellt för Sverige).
  • Andra virusgrupper genmodifieras för att uttrycka antigener från andra virusfamiljer:
  • Oftast används adenovirus eller Modified Vaccinia Ankara-virus (MVA)
    • En nackdel är att om individen har ett immunförsvar mot grundviruset i vaccinet, det vill säga adenovirus eller MVA, så kommer det immunologiska svaret inte vara tillräckligt starkt
  • Exempel på tidigare vaccin med denna teknik:
    • Ebola-vaccin
    • I övrigt är tekniken välbeforskad inom fältet infektion och onkologi, men inte just i vaccinform
  • AztraZeneca/Oxfords preliminära data från fas 3:
    • Effektivitet sågs i genomsnitt på runt 70 %
    • Hos de som fick två fulldoser med en månads mellanrum var effektiviteten 63 %
    • Dock sågs 90 % effektivitet hos personer som först fick en mindre dos och sedan en större dos efter 1 månads tid
  • Janssens preliminära data:
    • Det utförs två olika studier samtidigt där den ena utforskar en dos vaccin, den andra två doser
    • Fler än 60 000 personer med i studien med en dos, fler än 30 000 i studien med två doser
    • Fas 1 och 2 har varit lovande hittills

Studieresultat

Pfizer and BioNTech

  • 43 448 personer i studien fick injektion, hälften med vaccinet BNT162b2 och hälften med placebo.
  • Studiedeltagare:
    • Delades in i subgrupperna ålder, kön, ras, etnicitet, BMI eller underliggande komorbiditeter
    • Personer med historia av covid-19, behandling med immunonedsättande samt personer med immunonedsättande sjukdom exkluderades
    • Yngsta deltagaren 16 år
    • USA 130 siter, Argentina 1 siter, Brasilien 2 siter, Sydafrika 4 siter, Tyskland 6 siter och Turkiet 9 siter
  • Vaccindos:
    • 30-μg dos administrerad vid två tillfällen med minst 21 dagar mellan vardera injektionstillfälle
    • Intramuskulär injektion
  • Covid-19 efter minst 7 dagar:
    • 8 personer i vaccin-gruppen konstaterades ha covid-19 efter minst 7 dagar, 162 personer i placebogruppen
    • 10 fall av allvarlig covid-19 sågs efter första dosen där 1 var i vaccingruppen, 9 i placebogruppen
  • Uppföljning:
    • Medianlängden för uppföljning var två månader
    • Studien pågick mellan juli och november 2020
    • Deltagarna kommer följas upp till 2 år
  • Biverkningar:
    • Den lokalt vanligaste biverkningen var smärta vid insticksstället son sågs hos 66 till 83 %
  • Systemiska biverkningar:
    • Vanligare hos individer under 55 år
    • Vanligaste rapporterade biverkan hos yngre än 55 år:
    • Trötthet (59 %) samt huvudvärk (52 %) efter den andra givna dosen
  • Vanligaste rapporterade biverkan hos personer äldre än 55 år:
    • Trötthet (51 %) och huvudvärk (39 %)
  • Feber:
    • Sågs hos 16 % av de yngre och 11 % av de äldre än 55 år efter den andra dosen
    • Av de med feber hade endast 0,2 % av de yngre och 0,1 % av de äldre 38,9 eller högre efter första dosen
    • Efter andra dosen hade 0,8 % av de yngre och 0,1 % av de äldre mer än 38,9 grader i temperatur
  • Huvudvärk och trötthet bland placebo-individer:
    • Personer under 55 år som fått placebo:
      • 23 % rapporterade trötthet, 24 % huvudvärk
    • Personer över 55 år som fått placebo:
      • 17 % rapporterade trötthet, 14 % huvudvärk
    • Allvarlig systemisk biverkan:
      • Färre än 2 % efter varje dos
      • Två patienter i vaccinationsgruppen rapporterade över 40 graders feber, men även två personer i placebogruppen rapporterade detta
  • Rapporterade händelser:
    • 0,3 % av vaccinerade rapporterade lymfadenopati jämfört under 0,1 % av placebogruppen)
  • Fyra allvarliga händelser rapporterades:
    • Axelskada relaterat till hur vaccinet getts
    • Lymfadenopati i höger axill
    • Paroxysmal ventrikulär arytmi
    • Parastesier i höger ben

Annons
Annons
Annons