Vaccin mot covid-19
Covid-19-pandemin
- För att få bukt med covid-19-pandemin har flera olika vägar räknats upp som viktiga, däribland minskad smittspridning och utvecklandet av läkemedel.
- Utvecklingen av ett vaccin har framhållits som en viktig aspekt.
- Den 27e december 2020 påbörjades vaccinationen i Sverige.
Vaccinutveckling generellt
- I normalfall är vaccinutveckling en längre tids process:
- Från teori om hur vaccinmetoden ska vara till färdigt fungerande vaccin tar 10–15 år om utvecklingen lyckas
- Det kan ta ännu längre tid än så och i många fall når man inget fungerande vaccin, exempelvis HIV-vaccinstudier hittills
- Processen delas oftast in i faser:
- Preklinisk fas:
- I första hand grundforskning som leder fram till en teori kring vaccinverkan
- När en hypotes utformats inleds djurförsök
- Fas 1:
- Vaccinet provas på en liten grupp friska människor
- Görs för att se om det sker immunrespons eller ej
- Ett immunsvar innebär inte immunitet, i Fas 1 är målet främst att se om försvaret ens stimuleras av vaccinet
- Fas 2:
- Vid lovande resultat i fas 1 inleds fas 2
- En större grupp människor, hundratals, inkluderas i studien
- Säkerhet och immunförmågan studeras
- Fas 3:
- Om fas 2 mynnar ut i att vaccinet är säkert och effektivt inleds storskaliga studier
- Individer från målgruppen inkluderas i studien, tusentals personer brukar ingå
- Ovanliga biverkningar observeras
- Effekten jämförs med placebogrupp/liknande
- Sveriges vaccinstrategi mot covid-191
- Sverige har tillsammans med medlemsländerna i EU en gemensam vaccinstrategi för att få tillgång till vaccin:
- Strategin vilar främst på två grunder:
- EU vill ha tillgång till vaccin så snabbt som möjligt
- EU vill ha tillgång till vacciner gjort på olika tekniker
- Helst vill EU ha 2 eller 3 olika vaccin per teknik
- EU tecknar avtal åt alla länder, som land kan man hoppa av de avtal som de ej är intresserade av
- Sverige har via EU tecknat avtal med olika aktörer:
- AstraZeneca var det första klara kontraktet
- Nu finns även tecknat avtal med Janssen Pharmaceutica NV (Johnson & Johnson) och Pfizer/BioNTech
- Curevac och Moderna är också tecknade, där inget av företagen varit verksamma i Sverige förut
- I det fall alla tekniker faller ut positivt och alla vaccin blir godkända, har EU tecknat avtal för ett mycket större antal än vad som kan tänkas behövas
- Det eventuella överskottet är tänkt att säljas till andra länder alternativt skänkas till låginkomstländer
- Fördelningen av vaccin rekommenderas av Folkhälsomyndigheten:
- Alla över 70 år bör prioriteras för vaccination mot covid-19, gruppen består av 1 525 319 personer vid rapportens publicering
- Personer i definierade riskgrupper bör också prioriteras
- Även vårdpersonal som arbetar nära äldre och riskgrupper bör ha företräde då äldre/personer i riskgrupper inte helt säkert kan utveckla ett bra skydd med hjälp av vaccination
- Bland den prioriterade första gruppen rekommenderas följande turordning:
- Personer som bor på särskilda boenden för äldre eller som har hemtjänst, i huvudsak personer som är 70 år och äldre
- Personal som möter särskilt sårbara personer inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt övrig omsorg
- Vuxna som bor tillsammans med personer som har hemtjänst
- Totalt bräknas denna grupp omfatta cirka 600 000 personer
- Övriga samhällsbärande yrken har inte företräde i nuläget enligt Folkhälsomyndigheten
- I det fall storskalig vaccination går att tillgängliggöra ska resterande individer som är under 70 år och inte tillhör riskgrupper vaccineras i turordning
- Totalt uppskattas det att cirka 2,6 miljoner människor i Sverige ingår i kategorin äldre och/eller riskgrupper
- Enligt Sveriges regering ska alla svenskar erbjudas vaccin innan sommaren
- Strategin vilar främst på två grunder:
- Uppföljning av vaccinationer mot covid-19:
- Förslag är lämnat att vaccinationer mot covid-19 ska införas i det nationella vaccinationsregistret
- Nationellt register för att upptäcka biverkningar:
- Det kommer skapas ett nationellt register enligt Folkhälsomyndigheten så biverkningar tidigare kan ses än vid fallet med Pandemrix mot svininfluensavaccinet
- Läkemedelsverket redovisar dagligen en sammanställning av rapporterade biverkningar som inkommit både från vårspersonal och allmänheten
- Biverkningarna som rapporteras dagligen har inget fastställt samband än, utan rapporten görs på grund av det stora allmänna intresset
- Eventuella skador:
- Om läkemedelsföretaget bakom ett vaccin inte omfattas av läkemedelsförsäkringen kommer staten ersätta individer som eventuellt skadas av vaccinering
- Det gäller främst två företag som förut inte haft verksamhet i Sverige
Aktuella vaccinationsutvecklingstekniker vid covid-19
Inaktiverade och försvagade virusbaserade vaccin
- Inaktiverade virus replikerar sig inte och därför tillsätts en adjuvans för att få immunrespons:
- Välbeprövad metod och är därför enkel att skala upp snabbt
- Man behöver oftast ge upprepade doser för att få god effekt eller långvarig effekt
- Aktiverar inte T-cellsförsvaret
- En del vaccin med denna metod är under utveckling mot covid-19, men mycket av dagens evidens tyder på att för att få till ett bra försvar mot covid-19 behöver T-cellslinjen aktiveras
- Vaccin byggda på inaktiverade virus:
- Polio
- Hepatit A
- Influensa
- Försvagade virus kultiveras i laboratorium tills de anses ge en tillräckligt mild sjukdom för att kunna användas som vaccin:
- Om ett vaccin innehåller levande men försvagade virus behövs ingen adjuvans, då viruset i sig är tillräckligt för att immunsystemet ska reagera
- Exempel på vaccin byggda på teknik med försvagade virus:
- Mässlingsvaccin
- BCG-vaccin
- Proteinbaserade vaccin och subenhetsvacciner
Proteinbaserade vaccin
- Virusgener injiceras i plantor, där cellerna i plantorna skapar proteinhöljen som efterliknar virusets sammansättning
- Den här typen av vaccin aktiverar oftast både T-celler och antikroppar:
- Denna teknik användes mycket vid utveckling av SARS och MERS-vaccin, i dessa fall var det blandade resultat
- För att skapa ett tillräckligt immunsvar behöver adjuvans användas i själva vaccininjektionen
Subenhetsvaccin
- Aktiverar immunförsvaret då dessa enheter strukturellt ser ut som viruset men saknar dess genom och kan därför inte infektera
- Exempel:
- Vaccin mot HPV och hepatit B
- DNA/mRNA-vacciner
- Innehåller syntetiskt DNA eller mRNA som kodar för antigen i virus:
- Exempelvis sekvensen som kodar för spikeproteinet som finns på ytan av SARS-CoV-2
- De kroppsegna cellernas proteinsyntes producerar virusproteiner.
- På så vis ska B-celler samt både CD4+ och CD8+ T-celler kunna aktiveras, det vill säga vaccinet ska både ge ett antikroppssvar och ett cytotoxiskt T-cellssvar.
- Teoretiskt efterliknar processen hur kroppsegna celler beter sig vid en infektion.
- DNA/mRNA-vaccin anses vara stabila men för att cellupptag ska ske måste något ytterligare tillföras:
- Exempelvis kan elektroporation ge mer permeabelt cellmembran och vaccinet kan lättare tas upp av hud och muskler
- Man har sedan tidigare tittat på möjligheten att bilda liposomer med DNA i
- Pfizer/BioNTech-vaccinet BNT162b2 är aktuellt för Sverige och har publicerat fas 3 data.
- CureVac:
- Avtal med Sverige
- Kallas CVnCoV
Virusvektorer
- Ny teknik, och är den teknik som både AstraZeneca/Oxford samt Janssen utvecklar (ett av de vaccin som är aktuellt för Sverige).
- Andra virusgrupper genmodifieras för att uttrycka antigener från andra virusfamiljer:
- Oftast används adenovirus eller Modified Vaccinia Ankara-virus (MVA)
- En nackdel är att om individen har ett immunförsvar mot grundviruset i vaccinet, det vill säga adenovirus eller MVA, så kommer det immunologiska svaret inte vara tillräckligt starkt
- Exempel på tidigare vaccin med denna teknik:
- Ebola-vaccin
- I övrigt är tekniken välbeforskad inom fältet infektion och onkologi, men inte just i vaccinform
- AztraZeneca/Oxfords preliminära data från fas 3:
- Effektivitet sågs i genomsnitt på runt 70 %
- Hos de som fick två fulldoser med en månads mellanrum var effektiviteten 63 %
- Dock sågs 90 % effektivitet hos personer som först fick en mindre dos och sedan en större dos efter 1 månads tid
- Janssens preliminära data:
- Det utförs två olika studier samtidigt där den ena utforskar en dos vaccin, den andra två doser
- Fler än 60 000 personer med i studien med en dos, fler än 30 000 i studien med två doser
- Fas 1 och 2 har varit lovande hittills
Studieresultat
Pfizer and BioNTech
- 43 448 personer i studien fick injektion, hälften med vaccinet BNT162b2 och hälften med placebo.
- Studiedeltagare:
- Delades in i subgrupperna ålder, kön, ras, etnicitet, BMI eller underliggande komorbiditeter
- Personer med historia av covid-19, behandling med immunonedsättande samt personer med immunonedsättande sjukdom exkluderades
- Yngsta deltagaren 16 år
- USA 130 siter, Argentina 1 siter, Brasilien 2 siter, Sydafrika 4 siter, Tyskland 6 siter och Turkiet 9 siter
- Vaccindos:
- 30-μg dos administrerad vid två tillfällen med minst 21 dagar mellan vardera injektionstillfälle
- Intramuskulär injektion
- Covid-19 efter minst 7 dagar:
- 8 personer i vaccin-gruppen konstaterades ha covid-19 efter minst 7 dagar, 162 personer i placebogruppen
- 10 fall av allvarlig covid-19 sågs efter första dosen där 1 var i vaccingruppen, 9 i placebogruppen
- Uppföljning:
- Medianlängden för uppföljning var två månader
- Studien pågick mellan juli och november 2020
- Deltagarna kommer följas upp till 2 år
- Biverkningar:
- Den lokalt vanligaste biverkningen var smärta vid insticksstället son sågs hos 66 till 83 %
- Systemiska biverkningar:
- Vanligare hos individer under 55 år
- Vanligaste rapporterade biverkan hos yngre än 55 år:
- Trötthet (59 %) samt huvudvärk (52 %) efter den andra givna dosen
- Vanligaste rapporterade biverkan hos personer äldre än 55 år:
- Trötthet (51 %) och huvudvärk (39 %)
- Feber:
- Sågs hos 16 % av de yngre och 11 % av de äldre än 55 år efter den andra dosen
- Av de med feber hade endast 0,2 % av de yngre och 0,1 % av de äldre 38,9 eller högre efter första dosen
- Efter andra dosen hade 0,8 % av de yngre och 0,1 % av de äldre mer än 38,9 grader i temperatur
- Huvudvärk och trötthet bland placebo-individer:
- Personer under 55 år som fått placebo:
- 23 % rapporterade trötthet, 24 % huvudvärk
- Personer över 55 år som fått placebo:
- 17 % rapporterade trötthet, 14 % huvudvärk
- Allvarlig systemisk biverkan:
- Färre än 2 % efter varje dos
- Två patienter i vaccinationsgruppen rapporterade över 40 graders feber, men även två personer i placebogruppen rapporterade detta
- Personer under 55 år som fått placebo:
- Rapporterade händelser:
- 0,3 % av vaccinerade rapporterade lymfadenopati jämfört under 0,1 % av placebogruppen)
- Fyra allvarliga händelser rapporterades:
- Axelskada relaterat till hur vaccinet getts
- Lymfadenopati i höger axill
- Paroxysmal ventrikulär arytmi
- Parastesier i höger ben
Enkät om RS-virus
Just nu genomför vi en enkät för primärvårdsläkare gällande RS-virus. Vi vore tacksamma om du ville genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Första vaccin mot RS-virus nära godkännande
Idag saknas både godkänd behandling och vaccin mot RS-virus, men tack vare intensiv forskning kan det snart bli ändring på det. EMA ställer sig nu positiva till ett första vaccin mot sjukdomen.
-
Postcovid: Symtom, riskgrupper och varför vi behöver lära oss mer om tillståndet
Postcovid är ett tillstånd där en person har kvarstående symtom eller sena besvär efter covid-19. Hur många i Sverige som lever med tillståndet är inte klarlagt och symtomen för de drabbade kan variera stort. – Det är förmodligen inte samma mekanismer som ger upphov til...
-
Vätska, proppförebyggande och syrgas bör sättas in tidigt vid svår covid-19
Idag har vi mycket mer kunskap om hur vi ska behandla covid-19 hos personer som drabbas hårt av virussjukdomen, jämfört med vad vi hade i början av pandemin. Med dagens behandling kan man bota väldigt många. Men vi får inte slappna av och luta oss tillbaka, istället bör...
-
250 virusforskare arbetar för att hjälpa sjukvården förhindra virusorsakade sjukdomar
– Vår målsättning är att forska fram nya och bättre verktyg och kunskap till sjukvården, så att sjukvården kan upptäcka och förstå, behandla och förhindra virusorsakade sjukdomar, säger Niklas Arnberg, Professor i virologi vid Umeå universitet och ordförande för Virus- ...