Behandling över nätet äventyrar ED-patientens hälsa

Erektionsproblem är mer eller mindre ett problem hos män mellan 40 och 70 år. Hos cirka 20 procent av fallen är psykologiska störningar den primära orsaken medan 80 procent kan härledas till kroppsliga orsaker – där åldersrelaterade sjukdomar dominerar. Andra somatiska orsaker kan vara läkemedel, rökning eller större kirurgiska ingrepp i lilla bäckenet. Oavsett bakomliggande orsak upplever ofta patienten psykisk påverkan som följd. De psykiska besvären kring erektionsproblem skriver vi om i artikeln Våga prata om sexualitet med patienter som lider av erektil dysfunktion.

– Människor har idag sex upp i högre åldrar och därför blir det här problemet allt vanligare. Vi har märkt av en ökning av patienter på bara tre till fyra år vilket ställer högre krav på sjukvården. Äldre män får den här typen av besvär dels för att de åldras men också på grund av att de exempelvis får diabetes, metabolt syndrom eller andra åldersrelaterade krämpor. Bukfetma och hypertoni ökar risken för BPH men också för erektil dysfunktion, säger Patrik Andius, överläkare på urologikliniken vid Sjukhuset Carlanderska.

Bakomliggande sjukdom kan leda till testosteronbrist vilket gör att muskelmassan minskar och kroppsfettet ökar. Därmed ökar risken för högt blodtryck, högt kolesterol, bukfetma och typ 2-diabetes vilket i förlängningen kan ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Vid diabetes beror erektionsproblemet ofta också på neuropati och dålig sockerinställning.

– Sedan ett antal år tillbaka har man tittat på tidig störning, från 35 års ålder, och har sett erektionsproblem till följd av hjärtkärlsjukdomar. Yngre män som får prostatatiter kan även få problem i upp till ett år efteråt.

”Många patienter vill ha en quick fix”

Trots att erektionsproblem är vanligt är det fortfarande till mång och mycket tabubelagt, menar Patrik Andius. Något som gör att många låter bli att söka hjälp på mottagning. Samtidigt använder sig allt fler av e-tjänster där de kan få läkarbedömning och läkemedel lagligt utskrivet via nätet. Till skillnad från andra e-hälsosatsningar kräver vissa tjänster av det här slaget heller ingen videokonferens mellan läkare och patient. Det kan räcka med att patienten fyller i en hälsodeklaration som läkaren använder som bedömningsunderlag.

– Jag har hört och sett den här typen av e-hälsosatsningar. Jag har också fått förfrågan om videosamtal, men tackat nej då jag inte skulle vilja arbeta så. Många patienter vill ha en quick fix men jag tycker det är bättre med samtal och utredning för att inte riskera felbehandling. Många blir också lugnare efteråt, säger Patrik Andius.

Utmaningen kvarstår dock hur man ska få fler att söka vård för sina besvär. Patrik Andius menar att de flesta går länge med sina besvär innan första läkarbesöket och att de då ofta söker för annat.

– Ibland måste men etablera ett förtroende innan patienten öppnar upp sig.

Koppla in sexolog

Ofta är anamnes och en enkel fysikalisk undersökning tillräcklig vid utredning av erektil dysfunktion. Men det kan även finnas skäl till att göra en testosteronanalys samt involvera psykolog eller sexolog.

– För många, speciellt yngre, är prestationen ett hinder och de känner sig misslyckande. Vissa tar till alkohol och säger upp förhållanden. Här har vi samarbete med sexologen.

När patienten har genomgått utredning är det lättare att anpassa behandlingen, menar Patrik Andius, och pekar på de många alternativen i form av tablettkurer, injektion och vacuumpump.

E-hälsa på urologidagarna

Den 5-7 oktober samlades omkring 600 läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och uroterapeuter för att delta under urologidagarna – ett nationellt möte för att sprida kunskap om de senaste forskningsrönen och behandlingsmetoderna vid urologiska sjukdomar. På plats i Jönköping var Patrik Andius och han berättar att fokus låg på e-hälsa och etik. Bland annat resultatet av öppna journaler – det vill säga att patienten själv kan komma åt sin journal på nätet.

– Man måste fråga sig vad vikten är av att patienter ska kunna se sin journal. Låt oss säga att patienten läser provsvaret innan läkarbesöket och inte vet hur han ska tolka detta. Eller att patienten får reda på att han har prostatacancer.

Han ser dock positivt på att utveckla distansvården, främst när det gäller återbesök, för de som har långt att åka eller svårt att ta sig. Läs mer om det i artikeln Förbättrad folkhälsa med distansvård.