Balanit
Bakgrund
- Balanit:
- Inflammation av ollonet (glans)
- Balanopostit:
- Inflammation av ollon och förhud
- Inte sällan används ordet balanit synonymt med balanopostit
- Andra former:
- Plasmacellsbalanit:
- Kallas även för Zoons balanit (ovanligt)
- Balanitis circinata:
- Delsymtom av reaktiv artrit
- Plasmacellsbalanit:
Epidemiologi
- Vanligt tillstånd i primärvården:
- Särskilt vanligt hos pojkar
- Vanligare hos personer med dålig hygien
- Mycket ovanligare hos personer utan förhud/omskurna.
Etiologi och patogenes
- Balanit uppstår oftast till följd av trång förhud, dålig hygien eller genom överdriven tvätt/kemisk retning.
- Det finns dock många orsaker och orsakerna kan delas upp i infektiösa, dermatologiska, maligna och premaligna orsaker:
- Candidainfektion är vanligast (kan vara ett tecken på oupptäckt diabetes)
- Streptokockinfektion är också relativt vanligt
- Gonorré och klamydia kan ge balanit
- Ett flertal hudsjukdomar såsom psoriasis och eksem kan manifestera sig som balanit
- Carcinoma in situ och andra premaligna och maligna tillstånd kan ge en balanitbild
ICD-10
- N48.1 Balanopostit (Balanit):
- N48.1W Annan och ospecificerad balanopostit
Anamnes
- Smärtor, obehag, brännande känsla eller klåda.
- Ilsket röd slemhinna, svullnad.
- Utslag, beläggning.
- Flytning.
- Ulceration (allvarligare fall).
- Relation till friktion, kemisk retning.
- Riskbedömnnig för STI.
- Tidigare/nuvarande sjukdomar (dermatologiska sjukdomar, läkemedel).
Kliniska fynd
- Erytem/ödem med beläggning, flytning eller pusutveckling
- Erytemet förekommer ofta punkt- eller fläckvis
- Hos barn ser man ofta fimos.
- Hos äldre män kan orsaken vara en urininkontinens (irritation) eller underliggande peniscancer (svullna lymfkörtlar i ljumsken?).
- Tecken på andra dermatologiska sjukdomar (plaque, ärrbildning, ulcerationer, papler, blåsor, tumörer).
Utredning av balanit
- Utredningen baseras i vanliga fall på anamnes och kliniska fynd.
- Odling kan utföras vid flytning/pusutveckling.
- Eventuellt plasmaglukos.
- Eventuellt provtagning för STI.
FORTBILDNING: Hypogonadism – Genom att följa ett patientfall får du den senaste kunskapen om symtomgivande testosteronbrist »
Differentialdiagnoser
- Differentialdiagnosen är bred. Se även Etiologi och patogenes.
Behandling av balanit
- Egenbehandling är viktigast hos barn.
- Vid fimos kan behandling med starka kortisonsalvor vara indicerade
- Ofta handlar det om intertrigo (inflammatorisk process som föreligger på hudytor som ligger an mot varandra) och behandling av balanit liknar behandling av intertrigo.
- Ibland kan kortikosteroider eller antimykotika vara indicerat.
- Behandlingen beror på den bakomliggande orsaken.
Egenbehandling
- Smärtlindring (vid behov) med paracetamol och/eller NSAID.
- Fimos (barn):
- Sittbad i ljummet vatten med någon droppe tvål 1-3 gånger dagligen cirka 10-15 minuter per gång
- Möjligen försiktig sköljning under förhuden med en stor spruta
- Barnet kan också kissa i badvatten om kissning ger besvär
- Undvika vidare retning av området:
- Alltför hög fuktighet – noggrann torkning
- Friktion
- Kemisk retning (tvål, parfym, deodorant)
Läkemedelsbehandling
- Empirisk läkemedelsbehandling med antiinflammatorisk och antimykotisk effekt rekommenderas om ingen misstanke finns om specifik genes:
- Behandling med mikonazol (kräm) eller mikanozol + hydrokortison eller triamcinolon (finns i färdiga kombinationer)
- Dosering:
- Två gånger dagligen i en vecka, därefter en gång dagligen i en vecka, veckan därpå några gånger i veckan
- Ibland kan behandling med antimykotika av partner övervägas för att minska exponeringen för Candida.
- Antihistaminer kan användas vid klåda.
Annan behandling
- Återkommande besvär kan vara indikation för kirurgisk korrigering.
Komplikationer
- Fimos, vid långvarig eller frekvent balanit.
- Meatusstenos med urologiska konsekvenser.
- Utveckling av malignitet.
Prognos
- Beror på bakomliggande orsak.
- Prognosen är i allmänhet god, men tillståndet har en tendens till att recidivera:
- Ökad risk vid hiv-infektion och patienter med diabetes
-
Prostatacancer
En cancerform som drabbar blåshalskörteln, prostata, och är den vanligaste maligna sjukdomen hos svenska män. Närmare 11 000 nya fall av prostatacancer diagnostiseras varje år.
-
Följ fem patientfall om njurcancer i ny fortbildning
“Vårt sätt att tänka kring behandling vid metastaserad njurcancer har ändrats tydligt senaste åren och året, och därför är utbildningen högaktuell”, säger Magnus Lindskog, docent och överläkare i urologisk onkologi.
-
Här är årets största framsteg inom vården av prostatacancer
Hur ser införandet av ett screeningprogram ut? Och vilka är de senaste framstegen inom forskningen gällande prostatacancer? Dessa frågor besvarar vår expert Jan-Erik Damber, professor och specialist i urologi vid Sahlgrenska Akademin och Universitetssjukhuset.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Man med symtom som ses vid hypogonadism – men även andra tillstånd
En 53-årig man kommer till vårdcentralen på grund av errektionsproblematik, nedsatt lust, trötthet samt bristande fysisk och psykisk ork. Beror detta på testosteronbrist eller något helt annat?
-
Uretrastriktur
-
Urinvägskonkrement (Njursten Uretärsten Blåssten)
Smärtan vid njursten är i typiska fall ofta lokaliserad till flankregionen med typisk dunkömhet och till sin karaktär intervallartad. Stenbildning i urinvägarna orsakas av utfällning av saltkristaller i urinen. Anledningen till denna utfällning är antingen hög koncentration av ämnen som kan utfällas eller låg koncentration av ämnen som hämmar kristallisering av salter.
-
Parafimos