Födoämnesallergi och icke-allergisk födoämnesöverkänslighet

Artikeln handlar huvudsakligen om födoämnesallergi. Begreppet icke-allergisk födoämnesöverkänslighet introduceras under Basfakta.

Basfakta

Definition

• I begreppet födoämnesöverkänslighet ingår såväl födoämnesallergi och icke-allergisk födoämnesöverkänslighet.

Födoämnesallergi

• Födoämnesallergi är ofördelaktig/abnorm immunrespons på allergener i födoämnen:
  • Födoämnesallergi kan vara IgE-medierad eller icke-IgE-medierad (till exempel cellmedierad vid celiaki), kombinationen av båda typerna finns, framför allt hos barn:
    • Exempel på icke-IgE-medierad födoämnesallergi är FPIES, food protein induced enterocolitis, och FPIAP, food protein induced proctocolitis.Läs mer om tillstånden på hemsidan av BLF (svenska barnläkarföreningens allergisektionen)
    • Blandformer består av till exempel komjölksallergi, eosinofil esofagit och eosinofil gastroenterit
  • Normalt aves IgE-medierad födoämnesallergi vid beteckningen födoämnesallergi eftersom den typiska IgE-medierade födoämnesallergin kan utlösa klassiska, allergiska typ 1-reaktioner från mun och svalg, mag-tarmkanalen, luftvägarna och/eller huden, och eventuell anafylaxi¹

Icke-allergisk födoämnesöverkänslighet

• Icke-allergisk födoämnesöverkänslighet är symtom som utlöses av födoämnen som inte är förmedlade via immunsystemet:
• Kallas också för intolerans, men nomenklaturen leder till problem eftersom vissa använder begreppet intolerans felaktigt, till exempel används uttrycket "glutenintolerans" för att antyda celiaki medan det i själva verket handlar om en (auto-)immunologisk process och därmed är det per definition inte en intolerans:
  • Celiaki betraktas i vissa källor inte som en allergisk sjukdom utan som en autoimmun sjukdom
• Kan bero på biogena aminer (se nedan), enzymbrist (till exempel laktosintolerans eller alkoholintolerans), toxiska ämnen, farmakologiska mekanismer, funktionella gastrointestinala störningar samt övriga fall där intag av matvaror leder till symtom
• Skillnader med födoämnesallergi:
  • Icke-allergisk födoämnesöverkänslighet medför inte samma risker som födoämnesallergier gör. Det betyder inte att besvären inte ger betydande symtom
  • I regel är symtomen förutsägbara, vilket innebär att små mängder av födoämnet ger lite symtom medan större mängder ger mer symtom. Vid födoämnesallergi kan mycket små mängder av allergenet leda till en allvarlig immunologisk reaktion
  • Symtomen kan vara mycket olika och kan till exempel vara flatulens, uppsvullen mage, epigastralgier, diarré och rapning
  • Biogena aminer är biologiskt aktiva ämnen såsom histamin, tyramin, fenyletylamin, serotonin och tryptamin som kan utlösa symtom, särskilt hos personer som har nedsatt förmåga att bryta ned ämnena (se nedanstående faktaruta)

Förekomst

• Prevalens:
  • 26% av svenska skolbarn uppger någon form av födoämnesöverkänslighet och 14 % till antingen mjölk, ägg, torsk eller vete³
    • Självrapporterad födoämnesallergi för dessa födoämnen hade en prevalens på 4,8 %, men baserad på blinderad provokation var siffran enbart 0,6 % och därmed var självrapporterad födoämnesöverkänslighet 23 gånger vanligare än provokationsverifierad födoämnesallergi⁴
  • Tidigare studier har hittat att endast en tiondel av dem som tror att de har födoämnesallergi visar sig ha det:^5-6
    • En del av förklaringen är att många barn har haft en födoämnesallergi tidigare vilket försvunnit med åren
  • Den exakta prevalensen är svårt att veta, men födoämnesallergi uppskattas förekomma hos 0,6–10 % av individerna och prevalensen väntas öka:^7-8
    • I norra Europa är prevalensen cirka 1–3 %⁹
  • Barn har oftare födoämnesallergi än vuxna
  • Nötallergi förekommer hos <2 %⁷
• Toleransutveckling:
  • Ungefär 2–4 % av små barn utvecklar komjölkallergi
  • Över hälften av dessa barn kan dricka mjölk vid 5–10 års ålder utan tecken på födoämnesallergi⁷

Etiologi och patogenes

Etiologi

• Etiologin är sannolikt komplex och innefattar såväl genetiska faktorer som miljöfaktorer.
• Miljöfaktorer som har föreslagits spela en roll vid utvecklingen av födoämnesallergi:
  • Minskad exponering till mikrober, vilket leder till försämrad immunoregulatoriskt svar
  • Minskad exponering till allergener
  • Hudexponering, vilket gör att sensitisering sker
  • Immunomodulerande effekter av diet och bristtillstånd
  • Andra hypoteser med mycket svag evidensgrund, såsom fetma, processad mat, tillsatser och genetiskt modifierade födoämnen

Patogenes

• Födoämnesallergier uppstår när det uppstår IgE-medierade eller icke-IgE-medierade reaktioner i mag-tarmkanalen:
  • Exempel på icke-IgE-medierade reaktioner är eosinofil esofagit och FPIES (food protein-induced enterocolitis syndrome, se nedan)
  • Patogenesen av icke-IgE-medierade födoämnesallergier är inte helt klarlagd
• I vanliga fall bör det finns en tolerans för födoämnen som intas oralt medan immunförsvaret bör reagera vid, till exempel, parasitära infektioner och toxiner. Vid IgE-medierad födoämnesallergi utlöses en abnorm reaktion som medieras via Th2-celler som gör att det uppstår en IgE-medierad reaktion:¹⁰
  • Interleukiner spelar sannolikt en viktig roll i den abnorma reaktionen
  • Reaktionen involverar mastceller som degranuleras och frisätter bland annat histamin, kemotaktiska ämnen och leukotriener (IgE-medierad födoämnesallergi av typ I)
  • En IgE-medierad reaktion fortlöper snabbt och har ofta snabb och reproducerbara effekter på mag-tarmkanalen, hud och luftvägar
  • Spädbarn och småbarn har en mer omogen slemhinnebarriär i tarmen och därför absorberas en större andel av maten intakt. Immunförsvaret är också mer omoget. Detta är troligen förklaringen till den högre prevalensen av födoämnesallergier hos barn¹¹
• I de flesta fall utlöses IgE-medierad allergi av proteiner som är vattenlösliga och som inte enkelt bryts ner av magsaft, enzymer eller värme.
• De vanligaste födoämnen som utlöser IgE-medierad födoämnesallergi är:
  • Komjölksprotein, ägg, jordnöt, soja, trädnötter, fisk, skaldjur och vete samt frukter som korsreagerar med björkpollen och ger det orala allergisyndromet (till exempel äpple, kiwi, hasselnötter och stenfrukter som plommon, körsbär och persikor)^12-14
  • Hasselnötsallergi är vanligast i Europa⁷
  • Ofta är personer allergiska mot ett flertal olika trädnötter
  • Senap och selleri kan orsaka allvarliga allergiska reaktioner men är inte lika vanliga

Predisponerande faktorer

• Definitiva riskfaktorer:
  • Manligt kön under barndomen
  • Ökad risk hos svarta individer och personer från asiatiskt ursprung
  • Ärftlighet:
    • Risken för IgE-medierade reaktioner är större i familjer där föräldrarna har motsvarande allergi
• Atopisk predisposition:
  • De flesta patienter med födoämnesallergi har en atopisk predisposition. Dock har bara 10 % av atopikerna födoämnesallergi¹⁷
• Möjliga andra riskfaktorer nämns undermiljöfaktorer ovan.
• EU har genom direktiv fastställt särskilda regler för märkningen av ingredienser i matvaror.¹⁸

ICD-10

• T78 Ogynnsamma effekter som ej klassificeras annorstädes
  • T78.0 Anafylaktisk chock orsakad av ogynnsam reaktion mot födoämne
  • T78.1 Andra ogynnsamma reaktioner mot födoämne som ej klassificeras annorstädes
  • T78.2 Anafylaktisk chock, ospecificerad
  • T78.3 Angioneurotiskt ödem
  • T78.4 Allergi, ospecificerad
  • T78.8 Andra specificerade ogynnsamma effekter som ej klassificeras annorstädes

ICD-10 Primärvård

• T784 Allergi UNS

Diagnos

Diagnoskriterier

• Diagnosen baseras på kartläggning av riskfaktorer och sjukdomshistorien med eventuellt kliniska fynd och allergitester:
  • Inga av dessa kan användas enskilt för att bedöma om födoämnesallergi föreligger och diagnosen baseras därför på en kombination av dessa faktorer
  • Allergitester kan användas till att kartlägga vilka patienter som bör utredas vidare. Testresultaten kan inte ensamt användas för att ställa diagnosen födoämnesallergi⁹
• Internationellt rekommenderas i regel att utredning av födoämnesallergi sköts av specialister inom allergologi eftersom tolkning av allergitest kan vara svår.
• Diagnostiken av icke-IgE-medierad födoämnesallergi tas inte upp i den här artikeln. Blandformer, såväl IgE-medierad som icke-IgE-medierad födoämnesallergi, tas upp i separata artiklar:
  • Komjölksallergi
  • Eosinofil esofagit
  • Eosinofil gastroenterit

Differentialdiagnoser

• Celiaki.
• Ulcerös kolit.
• Crohns sjukdom.
• Funktionell dyspepsi.
• Irritable Bowel Syndrome (IBS).
• Laktosintolerans.
• Recidiverande magsmärtor hos barn.
• Somatoforma besvär.

Anamnes

Allmänt

• Kända riskfaktorer? Ärftlighet för atopiska sjukdomar och födoämnesallergi, särskilt syskon och föräldrar?
• Tidigare och nuvarande allergier och sjukdomar som kan ha betydelse för diagnosen och behandlingen:
  • Vuxna vet inte alltid själva om de har haft allergi under barndomen. Information från närstående kan vara viktig
  • Vid känd luftburen allergi mot pollen kan symtomen ibland förklaras av korsallergi
• Faktorer som kan öka den allergiska reaktionen:^7,19
  • Intag av läkemedel, särskilt NSAID och ASA
  • Aktivitet/fysisk ansträngning
  • Obehandlad eller underbehandlad astma
  • Alkohol
  • Akut infektion och feber
  • Menstruation

Aktuellt

• Information om misstänkt allergen:
  • Tidigare reaktioner på födoämnet
  • Mängd
  • Rå eller kokt mat
• Tidsförlopp och varaktighet av symtomen:
  • Symtom startar oftast inom några minuter och ska påbörja senast 2 timmar efter exponering för att det ska vara en IgE-medierad födoämnesallergi
  • Kartlägga eventuella effekter av given behandling
• Typ av symtom:
  • Lokala symtom i munhåla, svalg och ansikte såsom klåda, svullnad i läppar och/eller tunga, röda ögon och tårflöde
  • Hudsymtom, såsom akuta urtikaria, rodnad, angioödem, försämring av eksem och mässlingliknande utslag
  • Gastrointestinala symtom, såsom illamående, kräkning, diarré och buksmärta
  • Luftvägssymtom, såsom klåda i näsan, rinnande näsa eller nästäppa, nysningar, laryngospasm, dyspné och pipande andning
  • Systemiska symtom/tecken, såsom lågt blodtryck och kollaps
• Be patient (och ibland anhöriga) kost- och symtomlista i 14 dagar vid oklarheter kring symtomen eller fyll i ett frågeformulär om födoämnesöverkänslighet.
• Vid födoämnesallergi är hudsymtom vanligast, medan respiratoriska symtom sällan förekommer utan andra typer av symtom.²⁰

Födoämnesrelaterad anafylaxi

• Vid födoämnesrelaterad anafylaxi kan symtom uppstå från en rad organ och kan inbegripa svullnad i halsen, väsande andning, rinorré, urtikaria, hypotoni. Gastrointestinala symtom är vanligt till skillnad från andra typer av anafylaxi.
• Anafylaxi kan leda till döden på grund av hypoperfusion av organ. Dödligheten vid anafylaxi är framför allt till följd av respiratoriska komplikationer och sällan på grund av kardiovaskulär kollaps.¹⁵
• Den vanligaste orsaken till födoämnesrelaterad anafylaxi är ägg och mjölk (barn) samt jordnötter och trädnötter (äldre barn och vuxna).
• Anafylaxi uppträder oftast hos personer som har haft atopiska manifestationer sedan barndomen.
• Ansträngning/fysisk aktivitet efter intag av födoämnet kan leda till försämring av den allergiska reaktionen och kan leda till ansträngningsutlöst födoämnesberoende anafylaxi. Var för sig ger födoämnet och ansträngningen inga symtom.^21-22
• Se även: Anafylaxi

Luftburen allergi¹⁶

• Främst yrkesverksamma personer kan utveckla luftburen allergi mot födoämnen:
  • Vanliga symtom är rinit och astma, nässelutslag och anafylaxi är ovanligt
  • Exempel är bagare (vete) och personer som jobbar inom fiskindustrin (krabba). Luftburen allergi mot jordnötter och nötter är en ovanlig orsak till yrkesrelaterad luftburen allergi
• Barn:
  • Hos barn kan inandning av till exempel fisk, kikärtor och bovete leda till symtom i form av hosta, astma och rinokonjunktivit
  • Luftburen allvarlig allergi mot jordnötter hos barn är mycket ovanligt

Kliniska fynd

• Ofta söker patienten efter en genomgången allergi och i så fall finns inga kliniska fynd.
• Man bör göra en vanlig klinisk undersökning med särskild tonvikt på:
  • Hud: atopiskt eksem, urtikaria, angioödem och klåda
  • Luftvägar: rinokonjunktivit och astma
  • Näringsstatus: "failure to thrive", registrera vikt/längdutveckling
• Tecken på allvarlig reaktion/anafylaxi finns i faktarutan ovan.

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Det kan finnas lokala skillnader i vilka utredningar som utförs i primärvården respektive sekundärvården:
  • En remiss till specialist i allergisjukdomar rekommenderas vid osäkerhet kring diagnostiken
• Enbart positiva resultat leder inte till diagnosen födoämnesallergi:⁹
  • Specifikt IgE (sIgE) säger enbart något om allergisk sensibilisering och inte en (klinisk) allergi
  • Ungefär 50 % av individer har en sensibilisering mot födoämnen medan förekomsten av födoämnesallergi är betydligt lägre
  • Därför behövs sjukdomshistorien för att kunna ställa diagnosen allergi
  • Medan storleken av kvaddeln och antikroppstiter korrelerar med sannolikheten att födoämnesallergi föreligger, finns ingen korrelation med allvarlighetsgraden av den allergiska reaktionen²⁰
  • Vid hög klinisk misstanke och höga IgE-nivåer kan man ställa diagnosen allergi¹⁵
  • Matprovokation bör användas till att ställa slutlig diagnos om resultatet av sIgE/pricktest/eliminering av födoämnen är oklart
• Val av allergiutredning:
  • Diagnostiska tester ska endast utföras vid en gedigen klinisk misstanke
  • Såväl hudpricktest som sIgE är sensitiva tester (>90 % respektive 70–90 %) och kan därmed användas för att utesluta IgE medierad födoämnesallergi hos patienter där anamnes och status inte ger kraftig misstanke om sjukdomen²⁰
  • Specificiteten är betydligt lägre och ligger kring 50 % (40–70 %) vilket innebär att det finns många individer positiva allergitester som inte har födoämnesallergi/sensiblisering ^9,20
  • Hudpricktest rekommenderas ofta i första hand eftersom man kan få svar direkt och kostnaden är lägre. sIgE rekommenderas vid anafylaxirisk, under graviditet, vid vissa hudsjukdomar och vid användning av läkemedel som inte kan sättas ut, såsom betablockerare och antihistaminer
• Specifikt IgE, sIgE:
  • Läs mer om indikationer och bedömning av specifikt IgE
  • Ett negativt resultat för specifikt IgE utesluter ofta en IgE-medierad födoämnesallergi men vid misstanke om födoämnesallergi missas 10–25 % av de signifikanta reaktionerna¹⁵
  • Ett specifikt IgE-test kan vara positivt också efter det individen har utvecklat tolerans för matvaran (oftast ägg- och mjölkproteinallergi). Falskt positiva resultat är särskilt vanligt vid korsallergier
  • Undersökningen påverkas inte av antihistaminer. Den kan utföras trots hud med aktivt eksem eller dermografism, som kan vara ett hinder vid hudpricktest
• Hudpricktest:
  • Vid pricktest påvisas specifika IgE-antikroppar bundna till mastceller i huden, men även dessa tester ger osäkra resultat
  • Ett positivt pricktest visar att patienten är sensibiliserad, det vill säga har bildat specifika IgE-antikroppar, mot den aktuella matvaran. Ett positivt pricktest är emellertid inte synonymt med att patienten kommer att reagera allergiskt på det aktuella livsmedlet
  • Liksom för IgE-test är det positiva prediktiva värdet lågt, det vill säga många reagerar positivt utan att ha en klinisk allergi
  • Ett negativt hudpricktest har ett högt negativt prediktivt värde med hänsyn till allergi
  • Pricktest kan vara positiva också efter det att barnet har utvecklat tolerans för matvaran
• Elimination och återintroduktion av matvaror:
  • Förslag till strategi är att eliminera en eller några få misstänkta födoämnen under en begränsad period på exempelvis två till fyra veckor för att kunna styrka en misstanke om utlösande orsak:⁹
    • Om det finns något samband mellan födoämnet och symtomen, ser man en snabb och tydlig förbättring
    • Födoämnena återintroduceras sedan ett och ett med två till fyra dagars mellanrum och symtomen följs noga
    • Om det finns ett samband, kommer man snabbt att se en försämring när det aktuella födoämnet återinförs i kosten
    • Om elimineringen inte leder till förbättring är födoämnesallergi mycket osannolik

Andra undersökningar

• Det kan finnas lokala skillnader i vilka utredningar som utförs i primärvården respektive sekundärvården:
  • Rekommendationer om att utföra komponentdiagnostiki primärvården vid misstänkt jordnötsallergi hos barn/ungdomar rekommenderas inom region Stockholm

Komponentdiagnostik

• sIgE mot specifika delar/molekyler av allergener kan bestämmas och kan användas diagnostiskt. Det kan med fördel användas hos personer med det orala allergisyndromet:
  • Exempelvis så kan vid stark misstanke om jordnötsallergi sIgE mot Ara h2 och h8 bestämmas:
    • Förekomst av förhöjda värden på Ara h2 är i hög grad kopplad till 'äkta jordnötsallergi' med allvarliga systemreaktioner
    • Förekomst av förhöjda värden av Ara h8 är i hög grad kopplad till korsreaktion av sIgE mot björk (inga eller lindra symtom vid intag av jordnöt)
    • Mer än 99 % av patienter med förekomst av Ara h8 men frånvaro av Ara h2 upplever bara lindriga symtom från mun och svalg och det kan tolkas som korsreaktivitet mot björkprotein²³
  • Läs mer om komponentdiagnostik på barnallergisektionens hemsida (2020)

Födoämnesprovokationer

• Ska enbart genomföras på specialistkliniker för allergi med beredskap för anafylaxibehandling.
• Indikationer för födoämnesprovokationer:
  • Påvisa allergi vid oklarheter av initial diagnostik och för att bestämma gränsvärden för när allergi uppträder
  • Påvisa tolerans hos personer som är rädda för att börja med intag av vissa födoämnen på grund av toleransutveckling eller vid till exempel misstänkt ofarlig korsreaktivitet eller misstanke om att det försämrar andra atopiska sjukdomar
  • Bedöma behandlingseffekt av till exempel immunoterapi
• En öppen födoämnesprovokation kan med fördel användas i första hand:
  • Såväl patienten som sjukvårdspersonal är medvetna om intaget
  • Om den är negativ finns det ingen anledning att tvivla på resultatet
  • Om den är positiv kan det behövas en dubbelblind provokation, se nedan
• Dubbelblind provokation:
  • Den slutliga diagnosen måste i en del fall baseras på dubbelblinda, placebokontrollerade provokationer, med torrsubstans i kapslar, matantigenet gömt i annan mat eller tillfört direkt i magsäcken
  • Europeiska riktlinjer rekommenderar att dubbelblinda, placebokontrollerade provokationer genomförs vid oklarheter vid öppen provokation, vid subjektiva besvär och vid besvär som uppkommer sena (>2 timmar)
• Genomförandet:
  • Patienter får stegvis en ökad mängd allergen
  • Patienten observeras i två timmar och rapporterar eventuella symtom dagen därpå
  • Testet bör upprepas
  • Om patienten har anafylaxi i anamnesen, bör provokationen endast göras med patienten inlagd på sjukhus med anafylaxiberedskap
• Begränsningar:
  • 3 % av patienterna får en reaktion senare vid intag av mat utanför sjukvårdsinrättning och 3 % reagerar på placebo⁷

Andra undersökningar

• Endoskopi:
  • Biopsi för histologisk undersökning vid misstanke om till exempel eosinofil esofagit och celiaki

När remittera?

• Samarbeta eventuellt med en dietist vid utprovning med eliminationskost.
• Remittera till relevant specialist om försöket med eliminationskost misslyckas – gastroenterolog, allergolog, pediatriker eller hudläkare.

Checklista vid remittering

Behandling

Behandlingsmål

• Att eliminera mat som orsakar reaktion.
• Förebygga komplikationer vid oavsett intag av födoämnet.

Behandlingen i korthet

• Vid misstanke om födoämnesutlöst anafylaxi:
  • Se artikel Anafylaxi
  • Intramuskulärt adrenalin är den viktigaste behandlingen medan antihistaminer inte har någon effekt på dödligheten
• Eliminationskost är hörnstenen i behandlingen.
• Förebyggande behandling består av patient- och närståendeutbildning och eventuellt anafylaxiberedskap.
• Specifik immunoterapi är en relativt ny metod som kan vara eller bli relevant för vissa individer.

Egenbehandling

• Se Förebyggande behandling.
• Kosttillskott:
  • Kan behövas när matvaror tas bort ur kosten
  • Tänk på att de flesta proteintillskott innehåller mjölkproteiner
  • Vid behov rekommenderas proteintillskott
  • Patienten kan få vägledning av en dietist för att säkerställa en varierad och näringsriktig kost

Läkemedelsbehandling

• Läkemedelsbehandling av födoämnesallergi har inte visat sig var till nytta
• Antihistaminer:
  • Kan vara till nytta hos patienter med symtom från huden som urtikaria, men det är sällsynt
• Glukokortikoider:
  • Får mycket låg rekommendationsgrad i internationella riktlinjer
  • Kan ges för att eventuellt förebygga senare respiratoriska komplikationer
  • Till exempel betametason 0,5 mg 8–12 tabletter x 1
• Adrenalin för självinjektion:
  • Rekommenderas hos patienter som har haft en anafylaxi
  • Se: Anafylaxi och Anafylaxi – Rekommendationer för omhändertagande och behandling (Svenska föreningen för allergologi; 2015)

Immunoterapi

• Oral immunoterapi har visat lovande resultat vid behandling av personer med IgE-medierad allergi mot jordnötter, ägg och mjölk.^24-26
• En randomiserad kontrollerad studie (2017) med epikutan immunoterapi hittade också lovande resultat.²⁷

Förebyggande åtgärder

• Eliminationskost:
  • Är den viktigaste åtgärden för att förebygga födoämnesallergi
  • Bör enbart göras vid påvisad födoämnesallergi eftersom undvikande av matvaror kan leda till nedsatt livskvalitet hos den drabbade
  • Utbildning är en mycket viktig del:
    • Information om vilken kost man inte ska äta och hur man bedömer innehållet i matvaror
    • Eventuella åtgärder för att förebygga bristtillstånd, särskilt hos barn och ungdomar
    • Kvinnor med ammande barn kan behöva sluta äta vissa ämnen som barnet är allergiskt mot
    • Ofta behövs engagemang av närstående
    • Information om att toleransutveckling kan uppstå och i vissa fall är mycket sannolikt. Det är särskilt viktigt att undvika att barn står på onödig eliminationskost under lång tid
    • Identifikation och information om faktorer som kan öka graden av allergin
    • Ofta behövs elimination av andra födoämnen samtidigt på grund av risk för korsreaktioner (valnötter och pekannötter, cashewnötter och pistachnötter, mandel och hasselnötter, något skaldjur och andra skaldjur, komjölk och getmjölk). Däremot har sädesslagsprodukter sällan korsreaktivitet
    • Tillagade/upphettade produkter förlorar ofta den allergiframkallande egenskapen
• Det saknas bevis för att senarelagd introduktion av vissa livsmedel minskar risken för uppkomst av astma och allergi hos barnet:
  • Det finns tvärtom mer och mer evidens om att det kan skydda från allergi. Smakportioner kan därför börja ges i enlighet med barnhälsovårdens generella rekommendationer vid 4–6 månader:²⁸
    • Nötter kan ges som smakprov eller i annan mat; hela nötter kan små barn sätta i halsen och rekommenderas därmed inte.
    • Tänk på att vissa matvaror bör undvikas för spädbarn av andra skäl än risk för allergi:
      • Honung – botulism
      • Spenat, rödbeta, stjälkselleri, nässlor, mangold – hög halt av nitrat
      • Morotsbitar, äppelbitar, nötter, vindruvor – risk för mekanisk luftvägsobstruktion
      • Komjölk – järnbristanemi
    • Vid en randomiserad studie med 640 barn med allergisk predisposition fann man att tidig och kontinuerlig exposition för mat som innehåller jordnötter minskade risken att senare utveckla jordnötsallergi²⁹
  • Livsmedelsverket och Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin rekommenderar att all sorts mat introduceras, inkluderande fisk, tillagat ägg, mjölk, bönor, nötter och jordnötter³⁰

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• De flesta barn växer ifrån de vanligaste formerna av födoämnesallergi (komjölk, ägg, vete, soja) fram till tonåren. Vissa allergier har en lägre tendens till toleransutveckling, såsom jordnötsallergi och trädnötsallergi:^7,31
  • Över hälften av barnen med äggallergi och cirka 90 % av dem med mjölkallergi har växt ifrån allergin vid fem års ålder. 40–60 % av dessa barn kommer emellertid att utveckla astma och 30–55 % kommer att utveckla allergisk rinit^32-33
  • Cirka 20 % av barnen växer ifrån en jordnötsallergi²⁰
  • Man har sett att prognosen kan skilja sig mellan olika grupper. Barn som kan äta kokt ägg har bättre chans på toleransutveckling än barn som inte kan äta kokt ägg.⁷
• Allergi mot frön, fisk och skaldjur är typiskt persisterande.
• Hos vuxna uppstår födoämnesallergier ofta i 30 års ålder med en högre risk för anafylaxi

Komplikationer

• Nedsatt livskvalitet.
• Allvarliga allergiska reaktioner med risk för anafylaxi.
• Näringsbrist.

Uppföljning

• Regelbunden uppföljning behövs för att bedöma om tolerans kan ha utvecklat:
  • Det gäller särskilt födoämnen som har en chans till toleransutveckling och födoämnesallergi hos barn
  • sIgE och sjukdomshistorien kan användas
• Risken för andra atopiska sjukdomar är större hos patienter med födoämnesallergi och det är viktigt att vara uppmärksam på andra atopiska tillstånd.

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

• Den enda behandlingsformen är som regel att undvika den eller de matvaror som framkallar en reaktion.
• Ge därför patienten individuell vägledning och konkreta råd om kosten:
  • Särskilt när det gäller barn kan det vara aktuellt att remittera till dietist för kostrådgivning
• Därmed kan mat som framkallar reaktion undvikas, samtidigt som kosten blir varierad, välsmakande och näringsriktig.
• Vissa vaccinationer kan vara kontraindicerade vid äggallergi.

Vägledning om kostråd (för sjukvårdspersonal)

• Märkning av livsmedel/innehållsförteckning
• Allergi mot komjölksprotein hos vuxna
• Allergi eller intolerans mot soja
• Biogena aminer
• Frukt och bär
• Grönsaker
• Nötter, mandel och fröer
• Tillsatser
• Kryddor och aromämnen
• Äggallergi
• Laktosfri kost
• Laktosreducerad kost

Skriftlig patientinformation

• Födoämnesallergi och födoämnesintolerans
• Biogena aminer
• Orala allergisyndromet och korsallergi
• Komjölksallergi

Kostråd

• Allergi/intolerans mot frukt och bär
• Allergi/intolerans mot grönsaker och baljväxter
• Allergi/intolerans mot nötter, mandel och fröer
• Allergi/intolerans mot tillsatser
• Allergi/intolerans mot kryddor och aromämnen
• Allergi/intolerans mot biogena aminer
• Laktosintolerans
• Äggallergi och kost utan ägg
• Allergi/intolerans mot soja

Checklistor

• Checklista för barn med födoämnesallergi/-intolerans
• Checklista för vuxna med födoämnesallergi/-intolerans