Hypotyreos
Intervju | Endokrinologi

Läkare: En fjärdedel av sköldkörtelsjuka blir inte hjälpta av standardbehandlingen

De flesta, 70–80 procent, av patienterna med hypotyreos mår bra av standardbehandling baserad på substansen levotyroxin (T4), enligt publicerad amerikansk studie. "Då majoriteten blir bra anser man att behandlingen funkar. Men vi måste kunna behandla de andra patienterna också och då fungerar inte standardbehandlingen", säger Kerstin Brismar, professor och specialist i endokrinologi.


Caroline
Publicerad den: 2017-11-01
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons

Debatten kring sköldkörtelsjukdomen hypotyreos avslöjar att det råder delade meningar om hur patienterna ska behandlas. En patientundersökning bland hypotyreospatienter (där 2 753 personer har svarat på en enkät om sin sjukdom) som Sköldkörtelförbundet har genomfört visar att många är missnöjda med den sjukvård de har fått. Främst då de inte mår bra av levotyroxin (T4) som idag är den helt dominerande behandlingsmetoden i hela världen vid hypotyreos. I ett pressmeddelande skriver förbundsordförande Anders Palm att undersökningen inte är vetenskaplig men att den ger en tydlig signal om att dagens hypotes – att det enbart är ett fåtal patienter som inte blir återställda med hjälp av standardbehandlingen – med stor sannolikhet är felaktig.

I en motion skriver flera riksdagsledamöter (S) att de vill se en förbättrad kunskap om och behandling av sköldkörtelsjukdomar. Syftet är att utvärdera om dagens sköldkörtelvård bedrivs med tillräckligt vetenskapligt underlag.

Samtidigt finns det dem som ifrågasätter motionens vetenskapliga bakgrund. Ett exempel är debattartikeln Anmärkningsvärt om sköldkörtelvården i riksdagsmotion i Läkartidningen, som följs av flera kommentarer samt en replik från politikerna som står bakom motionen.

Det som debatten kokar ner i är att alla vill att patienterna ska må bra och att det finns en kunskapsproblematik inom sköldkörtelområdet, menar Kerstin Brismar, specialist i endokrinologi sedan 40 år, och pekar på den bristfälliga forskningen inom området.

Annons
Annons

– Patienterna får sällan felaktig diagnos men vi läkare vet inte alltid hur vi ska ta hand om de 20–30 procent som inte standardbehandlingen kan hjälpa. Anledningen skulle jag säga är att det inte finns så mycket forskning om orsaken till att så pass många inte blir bra på rekommenderad behandling, säger hon och fortsätter:

– Det kan finnas genetiska skillnader i hur vi bryter ner läkemedel, hur vi konverterar T4 till T3, hur våra könshormoner interagerar med sköldkörtelhormon samt hur våra sköldkörtelhormoner verkar i olika vävnader i kroppen. Tidigare pågick forskning vid Karolinska Institutet men processen har stannat då det saknas forskningsmedel.

Individanpassad sköldkörtelvård

Cirka 70–80 procent av patienter med hypotyreos mår bra av tyroxinbehandlingen och Kerstin Brismar menar att fokus inom dagens sjukvård ligger på dessa patienter.

Annons
Annons

– Då man ser att behandlingen fungerar på så många tror man att det ska fungera på alla. Men vi måste kunna behandla de andra patienterna också där standardbehandlingen inte fungerar.

När tyroxinbehandlingen inte hjälper rekommenderas läkare idag att leta efter andra diagnoser.

– Man jämför med andra hormonsjukdomar då det handlar om att tillföra kroppen det som saknas. Men det är inte alltid så enkelt och vissa mår dåligt trots normala prover, säger hon och understryker vikten av att snarare gå på patientens symtom.

Hon menar att dessa patienter kräver kompletterande utredningar och ibland annan behandling. Men enligt Socialstyrelsen är det endast ett fåtal patienter som erbjuds till exempel kombinationsbehandling och i vissa landsting tillåts det inte överhuvudtaget. Något som gör att mer forskning är av stor vikt för att kunna ge en jämlik vård, menar Kerstin Brismar.

– Det är en autoimmun sjukdom vi talar om. Vad som orsakar den vet vi inte förutom att de flesta har anlag för autoimmun reaktion. Det är möjligt att kosten spelar roll när det gäller att sätta igång bildningen av antikroppar. Tänk om ändringar i kosten kan få dessa att avsevärt minska eller kanske till och med försvinna? Här måste vi lära oss mer om vilka metoder man ska använda för att mäta effekten av behandlingen och hur man ska individanpassa den.

 

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons