
Läkare: En fjärdedel av sköldkörtelsjuka blir inte hjälpta av standardbehandlingen
De flesta, 70–80 procent, av patienterna med hypotyreos mår bra av standardbehandling baserad på substansen levotyroxin (T4), enligt publicerad amerikansk studie. "Då majoriteten blir bra anser man att behandlingen funkar. Men vi måste kunna behandla de andra patienterna också och då fungerar inte standardbehandlingen", säger Kerstin Brismar, professor och specialist i endokrinologi.
Debatten kring sköldkörtelsjukdomen hypotyreos avslöjar att det råder delade meningar om hur patienterna ska behandlas. En patientundersökning bland hypotyreospatienter (där 2 753 personer har svarat på en enkät om sin sjukdom) som Sköldkörtelförbundet har genomfört visar att många är missnöjda med den sjukvård de har fått. Främst då de inte mår bra av levotyroxin (T4) som idag är den helt dominerande behandlingsmetoden i hela världen vid hypotyreos. I ett pressmeddelande skriver förbundsordförande Anders Palm att undersökningen inte är vetenskaplig men att den ger en tydlig signal om att dagens hypotes – att det enbart är ett fåtal patienter som inte blir återställda med hjälp av standardbehandlingen – med stor sannolikhet är felaktig.
I en motion skriver flera riksdagsledamöter (S) att de vill se en förbättrad kunskap om och behandling av sköldkörtelsjukdomar. Syftet är att utvärdera om dagens sköldkörtelvård bedrivs med tillräckligt vetenskapligt underlag.
Samtidigt finns det dem som ifrågasätter motionens vetenskapliga bakgrund. Ett exempel är debattartikeln Anmärkningsvärt om sköldkörtelvården i riksdagsmotion i Läkartidningen, som följs av flera kommentarer samt en replik från politikerna som står bakom motionen.
Det som debatten kokar ner i är att alla vill att patienterna ska må bra och att det finns en kunskapsproblematik inom sköldkörtelområdet, menar Kerstin Brismar, specialist i endokrinologi sedan 40 år, och pekar på den bristfälliga forskningen inom området.
– Patienterna får sällan felaktig diagnos men vi läkare vet inte alltid hur vi ska ta hand om de 20–30 procent som inte standardbehandlingen kan hjälpa. Anledningen skulle jag säga är att det inte finns så mycket forskning om orsaken till att så pass många inte blir bra på rekommenderad behandling, säger hon och fortsätter:
– Det kan finnas genetiska skillnader i hur vi bryter ner läkemedel, hur vi konverterar T4 till T3, hur våra könshormoner interagerar med sköldkörtelhormon samt hur våra sköldkörtelhormoner verkar i olika vävnader i kroppen. Tidigare pågick forskning vid Karolinska Institutet men processen har stannat då det saknas forskningsmedel.
FORTBILDNING: Hypogonadism – Genom att följa ett patientfall får du den senaste medicinska kunskapen »
Individanpassad sköldkörtelvård
Cirka 70–80 procent av patienter med hypotyreos mår bra av tyroxinbehandlingen och Kerstin Brismar menar att fokus inom dagens sjukvård ligger på dessa patienter.
– Då man ser att behandlingen fungerar på så många tror man att det ska fungera på alla. Men vi måste kunna behandla de andra patienterna också där standardbehandlingen inte fungerar.
När tyroxinbehandlingen inte hjälper rekommenderas läkare idag att leta efter andra diagnoser.
– Man jämför med andra hormonsjukdomar då det handlar om att tillföra kroppen det som saknas. Men det är inte alltid så enkelt och vissa mår dåligt trots normala prover, säger hon och understryker vikten av att snarare gå på patientens symtom.
Hon menar att dessa patienter kräver kompletterande utredningar och ibland annan behandling. Men enligt Socialstyrelsen är det endast ett fåtal patienter som erbjuds till exempel kombinationsbehandling och i vissa landsting tillåts det inte överhuvudtaget. Något som gör att mer forskning är av stor vikt för att kunna ge en jämlik vård, menar Kerstin Brismar.
– Det är en autoimmun sjukdom vi talar om. Vad som orsakar den vet vi inte förutom att de flesta har anlag för autoimmun reaktion. Det är möjligt att kosten spelar roll när det gäller att sätta igång bildningen av antikroppar. Tänk om ändringar i kosten kan få dessa att avsevärt minska eller kanske till och med försvinna? Här måste vi lära oss mer om vilka metoder man ska använda för att mäta effekten av behandlingen och hur man ska individanpassa den.
FORTBILDNING: Hypogonadism – Genom att följa ett patientfall får du den senaste medicinska kunskapen »
-
Diabetes mellitus typ 1
För 90 år sedan var typ 1-diabetes en ovanlig sjukdom i Sverige och i världen, men har ökat gradvis de senaste decennierna. I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1-diabetes till cirka 50 000.
-
Så är det att leva med hypogonadism
Manlig hypogonadism ger ofta diffusa symtom och det kan vara svårt att ställa diagnos. I en patientenkät berättar män om hur de upplever sin testosteronbrist, vilket kan vara till hjälp för att känna igen dessa patienter.
-
Testosteronbrist: 6 utmaningar för dig som primärvårdsläkare
Det finns flera utmaningar vid utredning och behandling av testosteronbrist. Mikael Lehtihet, docent och överläkare i endokrinologi vid Capio S:t Görans sjukhus, går igenom några av dem.
-
Man med symtom som ses vid hypogonadism – men även andra tillstånd
En 53-årig man kommer till vårdcentralen på grund av errektionsproblematik, nedsatt lust, trötthet samt bristande fysisk och psykisk ork. Beror detta på testosteronbrist eller något helt annat?
-
Diabetesfotsår (diabetesfot)
Cirka 25 procent av alla med diabetes får ett diabetesfotsår, som uppstår som en följd av senkomplikationerna neuropati och perifer arteriell sjukdom. Utredningen bygger på anamnes och kliniska fynd.
-
Typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes är en kronisk metabol sjukdom med många bakomliggande orsaker. Globalt har cirka 419 miljoner vuxna personer typ 2-diabetes. Minst två tredjedelar av patienterna är överviktiga.
-
Binjurebarksvikt (Addisons sjukdom)
Binjurebarksvikt definieras oftast som kortisolbrist, men ibland förekommer samtidig brist på mineralokortikoider och androgener beroende på genes till tillståndet.
-
Hyperparatyreoidism
Sjukdomen innebär en överproduktion av paratyroideahormon. I de flesta fall är de kliniska fynden få men i långt gångna fall kan patienten få njursymtom och osteoporos-tecken.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu