3 oväntade levercancerpatienter
Varje år diagnostiseras runt 500 nya fall av hepatocellulär cancer som nästan uteslutande uppstår till följd av andra tillstånd så som levercirros och hepatit. Samtidigt finns det viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.

1. Frisk från hepatit
Omkring 80 procent av de som drabbas av hepatocellulär cancer (HHC), har sedan tidigare en bakomliggande allvarlig leversjukdom, såsom kronisk hepatit C eller fettleverhepatit. Samtidigt finns det också fall där tidigare virusinfektion saknas. Akut intermittent porfyriär är exempel på ett sådant tillstånd där en ökad risk att utveckla HHC ses – trots att tidigare leversjukdom inte är involverad. Symtom som vanligen observeras vid akut intermittent porfyriär är buksmärtor, påverkan på nervsystemet och psykiska besvär.
2. Medelålders kvinna
Levercellscancer är betydligt vanligare bland män. 75 procent av patienterna är 65 år eller äldre. Men som med det mesta finns det undantag. Autoimmun hepatit är en ovanlig leversjukdom där risken att utveckla skrumplever och levercancer är 55 gånger högre än hos friska. Framför allt är det kvinnor som drabbas. Sjukdomen kan debutera under hela livet och har utan behandling dålig prognos. Dock ger oftast inflammationsdämpande läkemedel goda resultat.
3. Patient med måttlig alkoholkonsumtion
Att alkohol är cancerframkallande fastslogs redan 1988 av WHO:s forskningsorganisation International Agency for Research in Cancer och under 2000-talet har sambanden också stärkts.
Inom vården är det framförallt riskkonsumenterna som det fokuseras på när det gäller information om alkoholens koppling till levercancer. I Sverige uppskattas drygt var tionde vuxen ha riskabla alkoholvanor och att misstänka levercancer hos patienter i denna grupp ligger ofta närmare till hands.
Samtidigt finns evidens för att alkohol även ger ökad cancerrisk vid måttligt intag. Faktum är att varje standardglas per dag ökar risken för levercancer med sju procent.
Inflammationsfrihet är inte tillräckligt för god livskvalitet hos patienter med IBD
Ett otillräckligt uppmärksammat område enligt Stefan Lindgren, professor emeritus vid Lunds universitet och tidigare överläkare i gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Nyheter och insikter om IBD från DDW 2023 - Mikael Lördal sammanfattar
Viktig forskning och nya upptäckter inom gastroenterologi presenterades på Digestive Disease Week (DDW) 2023 i Chicago. Här sammanfattar Mikael Lördal, överläkare inom gastroenterologi, sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, s...
-
Gastrodagarna 2023: Framtidens behandlingar och utmaningar vid IBD
Fokus låg på precisionsmedicin, framtidens behandlingar och följsamhet vid inflammatorisk tarmsjukdom på årets Gastrodagar i Örebro. Specialistsjuksköterska och medicine doktor Katarina Pihl Lesnovska delar med sig av sina erfarenheter från kongressen.
-
Psykisk hälsa och IBD – se webbinariet
Den 19 maj på Världs IBD-dagen 2023 sändes ett webbinarium om inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och psykisk hälsa. Syftet med webbinariet var att belysa ämnet, bryta stigmatiseringen samt ge konkreta tips och råd gällande den psykiska hälsan. Här kan du se en inspeln...
-
Mikroskopisk kolit
En inflammatorisk tarmsjukdom som leder till kroniska, icke blodiga diarréer och indelas i två subgrupper: kollagen kolit och lymfocytär kolit.