Analfissur


Uppdaterad den: 2019-03-26
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Definition

  • Analfissur innebär en sprickbildning i huden i analöppningen.
  • Fissurer som kvarstår längre än sex veckor betraktas som kroniska.

Bakgrund och epidemiologi

  • Detta är ett vanligt tillstånd i alla åldersgrupper men uppträder mest frekvent i åldern 30–50 år.
  • Uppträder också hos barn och ger då ofta upphov till rädsla för defekation.
  • Män och kvinnor drabbas lika ofta.

Etiologi och patogenes

  • Oftast uppstår sprickan efter att hård avföring har passerat. Andra vanliga orsaker är lokal irritation från diarré, anorektal kirurgi, mottagande analsex och introduktion av föremål.
  • I 75 % av fallen sker sprickan i den bakre mittlinjen (klockan sex) och i 25 % av fallen, med överrepresentation hos kvinnor, finns sprickan i främre mittlinjen.
  • Andra, atypiska platser (<1 %) kan ge misstanke om annan bakomliggande sjukdom, såsom Crohns sjukdom, ulcerös kolit, analcancer, tuberkulos, HIV, syfilis, herpes och leukemi.
  • Tillståndet leder ofta till en reflektorisk spasm i den interna anala sfinktern som kan ge viss smärta och spasm vid defekation och förhindrar effektiv sårläkning genom att det minskar blodförsörjningen till såret.

ICD-10

  • K60 Fissur och fistel i stolgångs- och ändtarmsområdet

Anamnes och kliniska fynd

  • Anamnes:
    • Huvudsymtomet är smärta som kan bli så intensiv att vederbörande drar sig för att tömma tarmen. Smärtan beskrivs ofta som vass och skärande
    • Smärtorna kan hålla i sig några minuter till timmar efter varje tömning men avtar mellan tömningarna
    • Blödning i form av friskt blod ovanpå avföringen och på toalettpapper, vätskebildning, klåda och lokal svullnad kan förekomma
  • Kliniska fynd:
    • Diagnosen ställs vid inspektion av anus:
      • Vid inspektion av patienten i ryggläge återfinns fissuren i 75 % av fallen vid kl 6, från övergången mellan hud och slemhinna och vidare
      • Fissuren slutar vid kronisk analfissur i en hudflik ytterst och emellanåt i en liten polyp innerst (hypertrofisk analpapill)
    • Vid misstanke om bakomliggande sjukdom bör patienten undersökning med rektalundersökning med prokto- och/eller rektoskopi

Diagnostik och undersökning

  • Vid atypiska lokalisationer kan andra sjukdomar misstänkas och kan andra undersökningar bli aktuella.

Differentialdiagnoser

  • Analabscess och -fistel
  • Analcancer
  • Veneriskt sår (till exempel syfilis)
  • Crohns sjukdom
  • Ulcerös kolit
  • Perianalt eksem, analklåda
  • Hemorrojder

Allmänt

  • Principen vid läkemedelsbehandling och kirurgisk behandling är att reducera vilotrycket och eventuell spasm i den interna analsfinktern.
  • Konservativ behandling:
    • Rekommenderas i första hand vid akuta analfissurer
    • Åtgärderna är en kombination av avföringsreglering, analhygien och smärtlindring genom användning av salva lokalt

Egenbehandling

  • Varma sittbad:
    • Minst 15 minuter 3–4 gånger per dag och efter tarmtömning
  • Normalisera avföringens konsistens:
    • Toalettvanor som gör att förstoppning undviks
    • Ökat fiberinnehåll
    • Eventuellt behandling med laktulos/makrogol
  • Analhygien:
    • Rengöring med vatten, torkning

Läkemedelsbehandling

  • Vid ytliga fissurer kan man försöka med lokala preparat med smärtstillande effekt, som innehåller lidokain eller cinkokain
  • Vid behandlingssvikt kan lokal användning av glyceryltrinitrat eller diltiazem övervägas:
    • Glyceryltrinitrat 4 mg/g, 2 gånger per dygn tills smärtan upphör eller i maximalt 8 veckor. Kan ge huvudvärk (kraftig), blodtrycksfall, illamående, lokal sveda. Huvudvärken kan minskas genom användning av paracetamol 30 minuter innan användning
    • Diltiazem rektalsalva 2 % (apotekstillverkad), 2–3 gånger per dygn tills smärtan upphör 
  • Behandling med botulinumtoxin kan övervägas vid kroniska fissurer, särskilt hos personer som är rädda för kirurgisk åtgärd.

Kirurgi

  • Bör endast övervägas om konservativ behandling inte gett önskad effekt. 
  • I första hand intern lateral sfinkterotomi som har ett läkningsresultat på >90 % med 2–5 % risk för inkontinens (mest gaser).

Förlopp

Prognos

  • Akuta fissurer läker i regel spontant i tidigt stadium om avföringen hålls mjuk under längre tid.
  • Kroniska fall kan läka med läkemedelsbehandling eller botulinumtoxinbehandling men ofta krävs kirurgi.

Komplikationer

  • Inkontinens för fekalier eller gaser efter genomförd botulinumtoxinbehandling eller kirurgi.

Uppföljning

  • Det är viktigt att patienten fortsätter med kostreglerande åtgärder eller laxantia även efter att fissuren har läkt.

Källor

  • Stewart DB Sr, Gaertner W, Glasgow S, et al. Clinical practice guideline for the management of anal fissures. Dis Colon Rectum 2017; 60:7. 
  • Beaty JS, Shashidharan M. Anal fissure. Clin Colon Rectal Surg 2016; 29(1): 30-7. 
  • Cross KL, Massey EJ, Fowler AL, et al; ACPGBI. The management of anal fissure: ACPGBI position statement. Colorectal Dis. 2008;10(suppl 3):1-7.
  • Nelson RL, Thomas K, Morgan J, Jones A. Non surgical therapy for anal fissure. Cochrane Database of Systematic Reviews 2012, Issue 2. Art. No.: CD003431. DOI: 10.1002/14651858.CD003431.pub3. 
  • Bundgaard NS, Hagen KK, Nordholm-Carstensen A. Treatment of anal fissures. Ugeskr Laeger 2017; 179: pii:V05170384. 

Annons
Annons
Annons