Barretts esofagus

Bakgrund

• Barretts esofagus är ett tillstånd där en intestinal typ av cylinderepitel (intestinal metaplasi) har ersatt det normalt förekommande flerlagrade skivepitelet i den distala delen av esofagus.

Epidemiologi

• Prevalensen var i en svensk studie 1,6 %, varav 40 % var symtomfria.
• Män verkar ha högre risk att drabbas än kvinnor.
• Prevalensen ökar med åldern.

Etiologi och patogenes

• Barretts esofagus uppstår oftast som en relativt ovanlig komplikation till långvarig refluxsjukdom.
• Exponering av esofagusepitelet för syra skadar epitelet och ger kronisk esofagit.
• Det skadade området läker i en metaplastisk process där ett skivepitel i flera lager ersätts av ett cylinderepitel i ett lager.
• Risk för utveckling av adenocarcinom:
  • Olika studier har funnit en årlig incidens från 0,12–0,80 %

ICD-10

• K22.7 Barretts esofagus

Anamnes och kliniska

• De flesta har symtom på refluxsjukdom i form av sura uppstötningar, halsbränna och svidande smärtor i epigastriet, men vissa är asymtomatiska.
• Dysfagi, blödning och viktminskning är varningssymtom som kräver endoskopi snarast, annars finns inga klara kliniska kriterier för vem som bör misstänkas ha Barretts esofagus.
• Se också misstanke enligt Standardiserat vårdförlopp för matsrups-och magsäckscancer.

Utredning av Barretts esofagus

• Diagnosen kan vanligen ställas endoskopiskt när Z-linjen (övergångszonen mellan cylinderepitel och skivepitel) ligger ovanför kardia och utbredning beskrivs enligt Prag-klassifikationen (cirkulär utbredning proximalt i cm samt utbredning av tungor av Barrettslemhinna).
• Säker diagnos och påvisning av dysplasiutveckling kräver multipla biopsier eller PAD från mukosarecesserade slemhinneförändringar vid resektionsbehandling.
• Dysplasigraden ska bekräftas med second opinion.

Differentialdiagnoser

• Gastroesofageal refluxsjukdom
• Esofaguscancer

Behandling vid Barrets esofagus

Läkemedelsbehandling

• Protonpumpshämmare kan minska risken för cancerutveckling:
  • Dosering som är tillräcklig för att uppnå symtomkontroll av gastroesofagal reflux rekommenderas
• NSAID och statiner?
  • Risk för adenomcarcinom i matstrupen vid Barretts esofagus minskar med NSAID:
    • NSAID kan dock inte generellt rekommenderas på grund av biverkningar
  • En prospektiv multicenterstudie på 570 patienter med Barretts esofagus påvisade minskad risk för neoplastisk progression för både NSAID och statiner. Kombinationsbehandling med NSAID och statiner hade dessutom additiv effekt

Endoskopisk behandling

• Resektion:
  • Slemhinna avlägsnas ned till submukosanivå.
• Ablation (destruktion) av slemhinna – många tekniker används:
  • Radiofrekvensablation, elektrokoagulering, laserbehandling, argonplasmakoagulering, fotodynamisk terapi, kryoterapi.

Förebyggande åtgärder

• Se flödesschema för sekundärförebyggande kontroller (surveillance) vid Barretts esofagus i Nationella riktlinjer från Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF).

Komplikationer

• Adenocarcinom i matstrupen.

Prognos

• Patienter som är utan dysplasi vid den första endoskopin eller som har låggradig dysplasi och ett segment med Barretts esofagus som är kortare än 6 mm löper mycket låg risk för progression till höggradig dysplasi eller malignitet.

Källor

• Ronkainen J, Aro P, Storskrubb T, et al. Prevalence of Barrret's esophagus in the general population: an endoscopic study. Gastroenterology 2005; 129: 1825-31. PMID: 16344051
• Nationella riktlinjer för utredning samt handläggning av Barretts esofagus. Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) Nationella Riktlinjer, 2015
• Standardiserat vårdförlopp matstrups- och magsäckscancer, kortversion för primärvården. Hämtad 2019-07-10.
• Kastelein F, Spaander MC, Biermann K, Steyerberg EW et al. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs and statins have chemopreventative effects in patients with Barrett's esophagus. PMID: 21878200