Barretts esofagus
Bakgrund
- Barretts esofagus är ett tillstånd där en intestinal typ av cylinderepitel (intestinal metaplasi) har ersatt det normalt förekommande flerlagrade skivepitelet i den distala delen av esofagus.
Epidemiologi
- Prevalensen var i en svensk studie 1,6 %, varav 40 % var symtomfria.
- Män verkar ha högre risk att drabbas än kvinnor.
- Prevalensen ökar med åldern.
Etiologi och patogenes
- Barretts esofagus uppstår oftast som en relativt ovanlig komplikation till långvarig refluxsjukdom.
- Exponering av esofagusepitelet för syra skadar epitelet och ger kronisk esofagit.
- Det skadade området läker i en metaplastisk process där ett skivepitel i flera lager ersätts av ett cylinderepitel i ett lager.
- Risk för utveckling av adenocarcinom:
- Olika studier har funnit en årlig incidens från 0,12–0,80 %
ICD-10
- K22.7 Barretts esofagus
Anamnes och kliniska
- De flesta har symtom på refluxsjukdom i form av sura uppstötningar, halsbränna och svidande smärtor i epigastriet, men vissa är asymtomatiska.
- Dysfagi, blödning och viktminskning är varningssymtom som kräver endoskopi snarast, annars finns inga klara kliniska kriterier för vem som bör misstänkas ha Barretts esofagus.
- Se också misstanke enligt Standardiserat vårdförlopp för matsrups-och magsäckscancer.
Inflammationsfrihet är inte tillräckligt för god livskvalitet hos patienter med IBD
Ett otillräckligt uppmärksammat område enligt Stefan Lindgren, professor emeritus vid Lunds universitet och tidigare överläkare i gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.
Utredning av Barretts esofagus
- Diagnosen kan vanligen ställas endoskopiskt när Z-linjen (övergångszonen mellan cylinderepitel och skivepitel) ligger ovanför kardia och utbredning beskrivs enligt Prag-klassifikationen (cirkulär utbredning proximalt i cm samt utbredning av tungor av Barrettslemhinna).
- Säker diagnos och påvisning av dysplasiutveckling kräver multipla biopsier eller PAD från mukosarecesserade slemhinneförändringar vid resektionsbehandling.
- Dysplasigraden ska bekräftas med second opinion.
Differentialdiagnoser
- Gastroesofageal refluxsjukdom
- Esofaguscancer
Behandling vid Barrets esofagus
Läkemedelsbehandling
- Protonpumpshämmare kan minska risken för cancerutveckling:
- Dosering som är tillräcklig för att uppnå symtomkontroll av gastroesofagal reflux rekommenderas
- NSAID och statiner?
- Risk för adenomcarcinom i matstrupen vid Barretts esofagus minskar med NSAID:
- NSAID kan dock inte generellt rekommenderas på grund av biverkningar
- En prospektiv multicenterstudie på 570 patienter med Barretts esofagus påvisade minskad risk för neoplastisk progression för både NSAID och statiner. Kombinationsbehandling med NSAID och statiner hade dessutom additiv effekt
- Risk för adenomcarcinom i matstrupen vid Barretts esofagus minskar med NSAID:
Endoskopisk behandling
- Resektion:
- Slemhinna avlägsnas ned till submukosanivå.
- Ablation (destruktion) av slemhinna – många tekniker används:
- Radiofrekvensablation, elektrokoagulering, laserbehandling, argonplasmakoagulering, fotodynamisk terapi, kryoterapi.
Förebyggande åtgärder
- Se flödesschema för sekundärförebyggande kontroller (surveillance) vid Barretts esofagus i Nationella riktlinjer från Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF).
Komplikationer
- Adenocarcinom i matstrupen.
Prognos
- Patienter som är utan dysplasi vid den första endoskopin eller som har låggradig dysplasi och ett segment med Barretts esofagus som är kortare än 6 mm löper mycket låg risk för progression till höggradig dysplasi eller malignitet.
Källor
- Ronkainen J, Aro P, Storskrubb T, et al. Prevalence of Barrret's esophagus in the general population: an endoscopic study. Gastroenterology 2005; 129: 1825-31. PMID: 16344051
- Nationella riktlinjer för utredning samt handläggning av Barretts esofagus. Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) Nationella Riktlinjer, 2015
- Standardiserat vårdförlopp matstrups- och magsäckscancer, kortversion för primärvården. Hämtad 2019-07-10.
- Kastelein F, Spaander MC, Biermann K, Steyerberg EW et al. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs and statins have chemopreventative effects in patients with Barrett's esophagus. PMID: 21878200
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Nyheter och insikter om IBD från DDW 2023 - Mikael Lördal sammanfattar
Viktig forskning och nya upptäckter inom gastroenterologi presenterades på Digestive Disease Week (DDW) 2023 i Chicago. Här sammanfattar Mikael Lördal, överläkare inom gastroenterologi, sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, s...
-
Gastrodagarna 2023: Framtidens behandlingar och utmaningar vid IBD
Fokus låg på precisionsmedicin, framtidens behandlingar och följsamhet vid inflammatorisk tarmsjukdom på årets Gastrodagar i Örebro. Specialistsjuksköterska och medicine doktor Katarina Pihl Lesnovska delar med sig av sina erfarenheter från kongressen.
-
Psykisk hälsa och IBD – se webbinariet
Den 19 maj på Världs IBD-dagen 2023 sändes ett webbinarium om inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och psykisk hälsa. Syftet med webbinariet var att belysa ämnet, bryta stigmatiseringen samt ge konkreta tips och råd gällande den psykiska hälsan. Här kan du se en inspeln...
-
Mikroskopisk kolit
En inflammatorisk tarmsjukdom som leder till kroniska, icke blodiga diarréer och indelas i två subgrupper: kollagen kolit och lymfocytär kolit.