Barretts esofagus
Bakgrund
- Barretts esofagus är ett tillstånd där en intestinal typ av cylinderepitel (intestinal metaplasi) har ersatt det normalt förekommande flerlagrade skivepitelet i den distala delen av esofagus.
Epidemiologi
- Prevalensen var i en svensk studie 1,6 %, varav 40 % var symtomfria.
- Män verkar ha högre risk att drabbas än kvinnor.
- Prevalensen ökar med åldern.
Etiologi och patogenes
- Barretts esofagus uppstår oftast som en relativt ovanlig komplikation till långvarig refluxsjukdom.
- Exponering av esofagusepitelet för syra skadar epitelet och ger kronisk esofagit.
- Det skadade området läker i en metaplastisk process där ett skivepitel i flera lager ersätts av ett cylinderepitel i ett lager.
- Risk för utveckling av adenocarcinom:
- Olika studier har funnit en årlig incidens från 0,12–0,80 %
ICD-10
- K22.7 Barretts esofagus
Anamnes och kliniska
- De flesta har symtom på refluxsjukdom i form av sura uppstötningar, halsbränna och svidande smärtor i epigastriet, men vissa är asymtomatiska.
- Dysfagi, blödning och viktminskning är varningssymtom som kräver endoskopi snarast, annars finns inga klara kliniska kriterier för vem som bör misstänkas ha Barretts esofagus.
- Se också misstanke enligt Standardiserat vårdförlopp för matsrups-och magsäckscancer.
Utredning av Barretts esofagus
- Diagnosen kan vanligen ställas endoskopiskt när Z-linjen (övergångszonen mellan cylinderepitel och skivepitel) ligger ovanför kardia och utbredning beskrivs enligt Prag-klassifikationen (cirkulär utbredning proximalt i cm samt utbredning av tungor av Barrettslemhinna).
- Säker diagnos och påvisning av dysplasiutveckling kräver multipla biopsier eller PAD från mukosarecesserade slemhinneförändringar vid resektionsbehandling.
- Dysplasigraden ska bekräftas med second opinion.
Differentialdiagnoser
- Gastroesofageal refluxsjukdom
- Esofaguscancer
Behandling vid Barrets esofagus
Läkemedelsbehandling
- Protonpumpshämmare kan minska risken för cancerutveckling:
- Dosering som är tillräcklig för att uppnå symtomkontroll av gastroesofagal reflux rekommenderas
- NSAID och statiner?
- Risk för adenomcarcinom i matstrupen vid Barretts esofagus minskar med NSAID:
- NSAID kan dock inte generellt rekommenderas på grund av biverkningar
- En prospektiv multicenterstudie på 570 patienter med Barretts esofagus påvisade minskad risk för neoplastisk progression för både NSAID och statiner. Kombinationsbehandling med NSAID och statiner hade dessutom additiv effekt
- Risk för adenomcarcinom i matstrupen vid Barretts esofagus minskar med NSAID:
Endoskopisk behandling
- Resektion:
- Slemhinna avlägsnas ned till submukosanivå.
- Ablation (destruktion) av slemhinna – många tekniker används:
- Radiofrekvensablation, elektrokoagulering, laserbehandling, argonplasmakoagulering, fotodynamisk terapi, kryoterapi.
Förebyggande åtgärder
- Se flödesschema för sekundärförebyggande kontroller (surveillance) vid Barretts esofagus i Nationella riktlinjer från Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF).
Komplikationer
- Adenocarcinom i matstrupen.
Prognos
- Patienter som är utan dysplasi vid den första endoskopin eller som har låggradig dysplasi och ett segment med Barretts esofagus som är kortare än 6 mm löper mycket låg risk för progression till höggradig dysplasi eller malignitet.
Källor
- Ronkainen J, Aro P, Storskrubb T, et al. Prevalence of Barrret's esophagus in the general population: an endoscopic study. Gastroenterology 2005; 129: 1825-31. PMID: 16344051
- Nationella riktlinjer för utredning samt handläggning av Barretts esofagus. Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) Nationella Riktlinjer, 2015
- Standardiserat vårdförlopp matstrups- och magsäckscancer, kortversion för primärvården. Hämtad 2019-07-10.
- Kastelein F, Spaander MC, Biermann K, Steyerberg EW et al. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs and statins have chemopreventative effects in patients with Barrett's esophagus. PMID: 21878200
-
Patientfall: Äldre kvinna med symtom på tarmcancer
Att diagnostisera kolorektalcancer i ett tidigt skede av sjukdomen är ofta en stor utmaning. Symtomen kan även variera beroende på var i tarmen som tumören sitter. Här kan du ta del av ett patientfall om kolorektalcancer för att öka din kunskap kring symtom, utredning och behandling.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
IBD-patienter vittnar om bristande information om behandling
Det finns ingen behandling som passar alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessutom visar ny forskning att tarmfloran hos dessa patienter förändras över tid – den behandling som passar nu kanske inte gör det om ett år. Något som gör det extra viktigt att involvera patienten genom att diskutera behandlingsalternativ och sätta upp mål.
-
Professor: Jag vill lyfta den farliga tystnaden kring tarmcancer
Trots flera medicinska framsteg inom forskningen för kolorektalcancer har inte Socialstyrelsen uppdaterat de nationella riktlinjerna sedan 2014. Något som gör att de på flera håll inte följs. Dessutom saknas nya uppföljande patientstudier. Det är en av de viktigaste frågorna i cancervården just nu, menar Mef Nilbert, professor onkologi.
-
Biosimilarer
Läkemedel som utgörs av proteiner som produceras av levande organismer, vilket skiljer preparaten från generiska produkter som framställs genom kemisk syntes. Biosimilarer är biologiska läkemedel som till stor del liknar originalläkemedlen.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Sambandet mellan fibromyalgi och tarmsjukdom kartlagt
En ny studie, publicerad i tidskriften Pain, bekräftar sambandet mellan fibromyalgi och gastroesofageal refluxsjukdom. Därför rekommenderar forskarna att rutinmässigt fråga fibromyalgipatienter om magtarmbesvär, och vise versa.
-
Kolorektalcancer (tjock- och ändtarmscancer)
En vanligt förekommande cancerform i Sverige, och i stora delar av världen, samt den tredje vanligaste orsaken till cancerdöd. Kolorektalcancer har varit modell för studier om canceruppkomst och under de senaste decennierna har stora framgångar gjorts i diagnostik och behandling med minskad dödlighet.