Esofagusdivertikel


Uppdaterad den: 2019-07-03
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Definition

  • Divertiklar i esofagus innebär utbuktningar av slemhinnan genom esofagus muskellager.
  • Beroende på anatomisk lokalisation kan de delas in i faryngoesofageala (Zenkers divertikel), mittesofageala och epifreniska.

Bakgrund

  • Det finns olika typer av esofageala divertiklar där Zenkers är den vanligaste och symtomgivande. 
  • De andra varianterna är mittesofageala och epifreniska divertiklar.

Epidemiologi

  • Prevalens av Zenkers divertikel, som är den vanligaste typen, är 0.01 %–0.1 % i amerikansk population.

Etiologi och patogenes

  • Divertiklar kan vara medfödda eller förvärvade, ofta är det svårt att avgöra orsaken.
  • De flesta divertiklar beror på underliggande motilitetsstörningar eller mekaniskt hinder i esofagus.
  • Zenkers divertikel, som är den vanligaste, är egentligen en så kallad pseudodivertikel.
  • Patogenesen är oklar. Forskarna tror att dessa patienter har bristande koordination av sväljmekanismen, något som ökar trycket i farynx mukosa. Över tid leder trycket till herniering av esofagusmukosa.
  • En del studier har också sett samband med gastroesofageal reflux, vilket kanske kan bero på att syran förkortar avståndet mellan den cricopharyngeala muskeln och dess kontraktorer vilket ger utrymme för herniering.

ICD-10

  • K22 Andra sjukdomar i matstrupen
  • Q39 Medfödda missbildningar av matstrupen

Anamnes

  • Vid Zenkers divertikel är svårigheter att svälja ett symtom som ses hos nästan alla patienter. 
  • De divertiklar som ses i mitten är oftast asymtomatiska medan epifreniska divertiklar ofta uppkommer tillsammans med motilitetsstörningar i esofagus, som i sig ger symtom.
  • Hosta, heshet, dålig andedräkt är andra besvär som kan ses.

Kliniska fynd

  • Egentligen inga av diagnostiskt värde.

Diagnostik och undersökning

  • Röntgen av esofagus, manometri och endoskopi är alla tre tillvägagångasätt som används i diagnostiken.

Differentialdiagnoser

  • Till Zenkers divertikel:
    • Neurologiska sjukdomar
    • Muskelsjukdomar
    • Inflammation (stomatit, tonsillit, faryngit, abscess)
    • Kompression (struma, halstumör)
    • Följdtillstånd efter operation
    • Nedsatt salivutsöndring

Behandling av esofagusdivertiklar

  • Symtomatiska divertiklar kan behandlas kirurgiskt.
  • Storleken på divertikeln är av mindre betydelse vid beslut om operation – det är graden av besvär som avgör operationsindikationen.
  • Behandlingarna görs främst endoskopiskt, och egentligen är det framförallt Zenkers divertiklar som behandlas.

 

Prognos

  • Resultaten efter kirurgi är ofta mycket goda men studier visar i lika grad på recidiv i ett senare läge.

Komplikationer

  • Ses framförallt till Zenkers:
    • Aspirationspneumoni, bronkiektasier och lungabscess

 


Annons
Annons
Annons