Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Gastroenterologi

Esofaguskramp


Uppdaterad den: 2019-07-07

Annons

Bakgrund

  • En esofageal motilitetsstörning definieras som att motiliteten skiljer sig väsentligt från normalvarianter.
  • Esofaguskramper är ett underdiagnostiserat och underbehandlat tillstånd, då det är en tämligen okänd diagnos, ger okarakteristiska symtom och lätt förväxlas med andra diagnoser.
  • Det finns olika uppfattningar om den kliniska bilden vid esofageala motilitetsstörningar och om dessa kan förklara patienternas symtom.

Epidemiologi

  • Det finns inga tillförlitliga siffror på förekomsten, men tillståndet kan vara underdiagnostiserat.

Etiologi och patogenes

  • Det råder oenighet om den kliniska betydelsen av onormala esofagala motilitetsmönster.
  • Man skiljer på olika sorters kramper:
    • Diffusa kramper i matstrupen uppstår när den peristaltiska vågen inte fortleds på ett korrekt sätt
    • Vanligen kontraheras flera segment av matstrupen samtidigt och hindrar därmed bolustransport
    • Nutcracker esophagus uppstår när kontraktionernas amplitud överstiger det normala med minst 2 standarddeviationer
    • Kontraktionerna sprids på ett organiserat sätt och kan transportera ner mat genom esofagus
Annons
Annons

ICD-10

  • K22 Andra sjukdomar i matstrupen

Anamnes

  • Patienten kan uppvisa halsbränna, recidiverande bröstsmärtor, svårigheter att svälja, med eller utan regurgitation, eller båda delarna.
  • Dysfagi och bröstsmärta är de två dominerande symtomen.

Kliniska fynd

  • Den kliniska undersökningen är vanligtvis normal.

Utredning av esofaguskramper

  • Utredningen fokuserar primärt på att utesluta annan sjukdom.
  • Vid esofagusmanometri kan man se avvikande peristaltik. 
  • Vid röntgen av esofagus med kontrast kan man se tecken på diffusa kramper. 
Annons
Annons

Differentialdiagnoser

  • Akut koronart syndrom.
  • Gastroesofageal refluxsjukdom.
  • Cancer i matstrupen.
  • Akalasi.

Behandling av esofaguskramper

  • Specifik behandling har visat sig svårt att finna, då både den aktuella patofysiologin och relationen mellan motilitetsfynden och symtomen är oklara.

Läkemedelsbehandling

  • Kalciumblockerare:
    • Detta är förstahandsvalet vid båda typerna av kramp i matstrupen och reducerar krampernas intensitet, men observationerna är motstridiga
  • Syrahämmande läkemedel:
    • Bör alltid prövas eftersom refluxsjukdom är en av de vanligaste utlösande orsakerna till hyperton dysmotilitet
  • Nitrater:
    • Dessa kan också användas till att reducera krampernas intensitet

Annan behandling

  • Om utebliven förbättring med farmakologiska metoder bör man först utvärdera diagnosen igen, och om den kvarstår kan mer invasiva metoder prövas.
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Komplikationer

  • Utveckling av akalasi.

Prognos

  • Det finns begränsad data men i många fall förbättras tillståndet över tid.
  • Oavsett om symtomatisk lindring uppnås eller inte så är prognosen god.
  • Framförallt kan besvären ge nedsatt livskvalitet, men viktminskning eller ökad dödlighet ses exempelvis ej.

Källor

  • Herregods TV, Smout AJ, Ooi JL, Sifrim D, Bredenoord AJ . Jackhammer esophagus: Observations on a European cohort.. Neurogastroenterol Motil 2017; 4: 29. pmid:27753176 
  • Malas A. Esophageal spasm. Medscape, last updated June 24, 2015.
  • Spencer HL, Smith L, Riley SA. A questionnaire study to assess long-term outcome in patients with abnormal esophageal manometry. Dysphagia 2006; 21: 149. PubMed

 


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons