Esofaguskramp


Uppdaterad den: 2019-07-07
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • En esofageal motilitetsstörning definieras som att motiliteten skiljer sig väsentligt från normalvarianter.
  • Esofaguskramper är ett underdiagnostiserat och underbehandlat tillstånd, då det är en tämligen okänd diagnos, ger okarakteristiska symtom och lätt förväxlas med andra diagnoser.
  • Det finns olika uppfattningar om den kliniska bilden vid esofageala motilitetsstörningar och om dessa kan förklara patienternas symtom.

Epidemiologi

  • Det finns inga tillförlitliga siffror på förekomsten, men tillståndet kan vara underdiagnostiserat.

Etiologi och patogenes

  • Det råder oenighet om den kliniska betydelsen av onormala esofagala motilitetsmönster.
  • Man skiljer på olika sorters kramper:
    • Diffusa kramper i matstrupen uppstår när den peristaltiska vågen inte fortleds på ett korrekt sätt
    • Vanligen kontraheras flera segment av matstrupen samtidigt och hindrar därmed bolustransport
    • Nutcracker esophagus uppstår när kontraktionernas amplitud överstiger det normala med minst 2 standarddeviationer
    • Kontraktionerna sprids på ett organiserat sätt och kan transportera ner mat genom esofagus

ICD-10

  • K22 Andra sjukdomar i matstrupen

Anamnes

  • Patienten kan uppvisa halsbränna, recidiverande bröstsmärtor, svårigheter att svälja, med eller utan regurgitation, eller båda delarna.
  • Dysfagi och bröstsmärta är de två dominerande symtomen.

Kliniska fynd

  • Den kliniska undersökningen är vanligtvis normal.

Utredning av esofaguskramper

  • Utredningen fokuserar primärt på att utesluta annan sjukdom.
  • Vid esofagusmanometri kan man se avvikande peristaltik. 
  • Vid röntgen av esofagus med kontrast kan man se tecken på diffusa kramper. 

Differentialdiagnoser

  • Akut koronart syndrom.
  • Gastroesofageal refluxsjukdom.
  • Cancer i matstrupen.
  • Akalasi.

Behandling av esofaguskramper

  • Specifik behandling har visat sig svårt att finna, då både den aktuella patofysiologin och relationen mellan motilitetsfynden och symtomen är oklara.

Läkemedelsbehandling

  • Kalciumblockerare:
    • Detta är förstahandsvalet vid båda typerna av kramp i matstrupen och reducerar krampernas intensitet, men observationerna är motstridiga
  • Syrahämmande läkemedel:
    • Bör alltid prövas eftersom refluxsjukdom är en av de vanligaste utlösande orsakerna till hyperton dysmotilitet
  • Nitrater:
    • Dessa kan också användas till att reducera krampernas intensitet

Annan behandling

  • Om utebliven förbättring med farmakologiska metoder bör man först utvärdera diagnosen igen, och om den kvarstår kan mer invasiva metoder prövas.

Komplikationer

  • Utveckling av akalasi.

Prognos

  • Det finns begränsad data men i många fall förbättras tillståndet över tid.
  • Oavsett om symtomatisk lindring uppnås eller inte så är prognosen god.
  • Framförallt kan besvären ge nedsatt livskvalitet, men viktminskning eller ökad dödlighet ses exempelvis ej.

Källor

  • Herregods TV, Smout AJ, Ooi JL, Sifrim D, Bredenoord AJ . Jackhammer esophagus: Observations on a European cohort.. Neurogastroenterol Motil 2017; 4: 29. pmid:27753176 
  • Malas A. Esophageal spasm. Medscape, last updated June 24, 2015.
  • Spencer HL, Smith L, Riley SA. A questionnaire study to assess long-term outcome in patients with abnormal esophageal manometry. Dysphagia 2006; 21: 149. PubMed

 


Annons
Annons
Annons