Esofaguskramp
Bakgrund
- En esofageal motilitetsstörning definieras som att motiliteten skiljer sig väsentligt från normalvarianter.
- Esofaguskramper är ett underdiagnostiserat och underbehandlat tillstånd, då det är en tämligen okänd diagnos, ger okarakteristiska symtom och lätt förväxlas med andra diagnoser.
- Det finns olika uppfattningar om den kliniska bilden vid esofageala motilitetsstörningar och om dessa kan förklara patienternas symtom.
Epidemiologi
- Det finns inga tillförlitliga siffror på förekomsten, men tillståndet kan vara underdiagnostiserat.
Etiologi och patogenes
- Det råder oenighet om den kliniska betydelsen av onormala esofagala motilitetsmönster.
- Man skiljer på olika sorters kramper:
- Diffusa kramper i matstrupen uppstår när den peristaltiska vågen inte fortleds på ett korrekt sätt
- Vanligen kontraheras flera segment av matstrupen samtidigt och hindrar därmed bolustransport
- Nutcracker esophagus uppstår när kontraktionernas amplitud överstiger det normala med minst 2 standarddeviationer
- Kontraktionerna sprids på ett organiserat sätt och kan transportera ner mat genom esofagus
ICD-10
- K22 Andra sjukdomar i matstrupen
Anamnes
- Patienten kan uppvisa halsbränna, recidiverande bröstsmärtor, svårigheter att svälja, med eller utan regurgitation, eller båda delarna.
- Dysfagi och bröstsmärta är de två dominerande symtomen.
Kliniska fynd
- Den kliniska undersökningen är vanligtvis normal.
Utredning av esofaguskramper
- Utredningen fokuserar primärt på att utesluta annan sjukdom.
- Vid esofagusmanometri kan man se avvikande peristaltik.
- Vid röntgen av esofagus med kontrast kan man se tecken på diffusa kramper.
Differentialdiagnoser
- Akut koronart syndrom.
- Gastroesofageal refluxsjukdom.
- Cancer i matstrupen.
- Akalasi.
Behandling av esofaguskramper
- Specifik behandling har visat sig svårt att finna, då både den aktuella patofysiologin och relationen mellan motilitetsfynden och symtomen är oklara.
Läkemedelsbehandling
- Kalciumblockerare:
- Detta är förstahandsvalet vid båda typerna av kramp i matstrupen och reducerar krampernas intensitet, men observationerna är motstridiga
- Syrahämmande läkemedel:
- Bör alltid prövas eftersom refluxsjukdom är en av de vanligaste utlösande orsakerna till hyperton dysmotilitet
- Nitrater:
- Dessa kan också användas till att reducera krampernas intensitet
Annan behandling
- Om utebliven förbättring med farmakologiska metoder bör man först utvärdera diagnosen igen, och om den kvarstår kan mer invasiva metoder prövas.
Komplikationer
- Utveckling av akalasi.
Prognos
- Det finns begränsad data men i många fall förbättras tillståndet över tid.
- Oavsett om symtomatisk lindring uppnås eller inte så är prognosen god.
- Framförallt kan besvären ge nedsatt livskvalitet, men viktminskning eller ökad dödlighet ses exempelvis ej.
Källor
- Herregods TV, Smout AJ, Ooi JL, Sifrim D, Bredenoord AJ . Jackhammer esophagus: Observations on a European cohort.. Neurogastroenterol Motil 2017; 4: 29. pmid:27753176
- Malas A. Esophageal spasm. Medscape, last updated June 24, 2015.
- Spencer HL, Smith L, Riley SA. A questionnaire study to assess long-term outcome in patients with abnormal esophageal manometry. Dysphagia 2006; 21: 149. PubMed
-
Patientfall: Äldre kvinna med symtom på tarmcancer
Att diagnostisera kolorektalcancer i ett tidigt skede av sjukdomen är ofta en stor utmaning. Symtomen kan även variera beroende på var i tarmen som tumören sitter. Här kan du ta del av ett patientfall om kolorektalcancer för att öka din kunskap kring symtom, utredning och behandling.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
IBD-patienter vittnar om bristande information om behandling
Det finns ingen behandling som passar alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessutom visar ny forskning att tarmfloran hos dessa patienter förändras över tid – den behandling som passar nu kanske inte gör det om ett år. Något som gör det extra viktigt att involvera patienten genom att diskutera behandlingsalternativ och sätta upp mål.
-
Professor: Jag vill lyfta den farliga tystnaden kring tarmcancer
Trots flera medicinska framsteg inom forskningen för kolorektalcancer har inte Socialstyrelsen uppdaterat de nationella riktlinjerna sedan 2014. Något som gör att de på flera håll inte följs. Dessutom saknas nya uppföljande patientstudier. Det är en av de viktigaste frågorna i cancervården just nu, menar Mef Nilbert, professor onkologi.
-
Biosimilarer
Läkemedel som utgörs av proteiner som produceras av levande organismer, vilket skiljer preparaten från generiska produkter som framställs genom kemisk syntes. Biosimilarer är biologiska läkemedel som till stor del liknar originalläkemedlen.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Sambandet mellan fibromyalgi och tarmsjukdom kartlagt
En ny studie, publicerad i tidskriften Pain, bekräftar sambandet mellan fibromyalgi och gastroesofageal refluxsjukdom. Därför rekommenderar forskarna att rutinmässigt fråga fibromyalgipatienter om magtarmbesvär, och vise versa.
-
Kolorektalcancer (tjock- och ändtarmscancer)
En vanligt förekommande cancerform i Sverige, och i stora delar av världen, samt den tredje vanligaste orsaken till cancerdöd. Kolorektalcancer har varit modell för studier om canceruppkomst och under de senaste decennierna har stora framgångar gjorts i diagnostik och behandling med minskad dödlighet.