Esofagusvaricer
Åderbråck i matstrupen kan orsaka allvarliga blödningar och ses oftast vid underliggande leversjukdom.
Definition
- Esofagusvaricer är dilaterade submukösa vener som utvecklas hos patienter med portal hypertension och som kan resultera i allvarliga blödningar från övre delen av mag-tarmkanalen.
Bakgrund och epidemiologi
- Förekommer hos 25–35 % av alla patienter med levercirros och är orsaken till 80–90 % av blödningsepisoderna bland dessa patienter. Vissa studier visar att upp till 50 % har varicer vid diagnos av levercirros.
- Utgör 10–30 % av alla fall av blödning från övre mag-tarmkanalen.
Etiologi och patogenes
- Den vanligaste orsaken är levercirros som följd av kronisk leversjukdom, till exempel hepatit eller alkoholrelaterad leversjukdom.
- Levercirros leder till ökat tryck i portasystemet.
- Varicer är portasystemiska venösa kollateraler, som bildas efter att befintliga vaskulära kanaler har utvidgats på grund av portal hypertension.
ICD-10
- I85 Esofagusvaricer (åderbråck i matstrupen)
Allmänt
- Varicer som blöder är ett mycket akut problem och ska handläggas på sjukhus omedelbart.
- Behandling vid det akuta skedet utgör dels stabilisering av vitala funktioner genom handläggning A till E, samt kontrollera blödningen.
- I korta drag kontrolleras blödningen primärt med farmaka, terlipressin, och endoskopi bör ske snarast men senast inom 24 timmar.
- Blod kan behövas ges, Hb bör hållas runt 70-80 g/L, ej högre.
Egenbehandling
- Patienter med levercirros och varicer bör ej förtära alkohol då det försämrar prognosen ytterligare.
Läkemedelsbehandling
- Förekomsten av varicer behandlas på olika sätt för att förebygga blödning. Strategi som väljs beror på varicernas utseende.
- I vissa fall kontrollskoperas patienten endast. Vid mer riskfyllda utseenden behandlas patienten med läkemedel, oftast icke-selektiva betablockerare såsom propanolol.
Förlopp
- Livstidsrisken för minst en blödningsepisod är 30 % bland patienter med varicer och cirros och risken är högst bland de patienter som har de största varicerna och dekompenserad cirros.
- Mellan 60 och 80 % av alla varicerblödningar upphör spontant, men utan behandling börjar hälften av dessa att blöda igen inom en vecka.
Prognos
- Blödande esofagusvaricer har högre sjuklighet och dödlighet än någon annan orsak till övre mag-tarmblödning:
- Dödlighetsfrekvensen i samband med en akut blödningsepisod är 15–40 %, men resultaten förbättras
Komplikationer
- Blödning.
- Striktur efter behandling med sklerosering
- Infektion.
Källor
- Boregowda U, Umapathy C, Halim N, Desai M, Nanjappa A, Arekapudi S, Theethira T, Wong H, Roytman M, Saligram S.. Update on the management of gastrointestinal varices. World J Gastrointest Pharmacol Ther. 2019; 10 (1): 1-21.
- Nationell riktlinje: Varicer i esofagus och ventrikel – handläggning och behandling. På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse. http://svenskgastroenterologi.se/
- Soares-Weiser K, Brezis M, Tyr-Kaspa R et al. Antibiotic prophylaxix for cirrhotic patients with gastrointestinal bleeding. (Cochrane review) I: The Cochrane Library, Issue 3, 2004.
-
3 oväntade levercancerpatienter
Det finns viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.
-
Hepatocellulärt carcinom
I Sverige insjuknar cirka 400 till 500 personer årligen i hepatocellulärt carcinom, HCC. Det är en cancerform som vanligtvis är en följd av kronisk leversjukdom, särskilt virushepatit.
-
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan angripa hela magtarmkanalen, från munhålan till analkanalen. Detta är en viktig skillnad gentemot ulcerös colit som enbart angriper tjock- och ändtarm.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
IBD-patienter vittnar om bristande information om behandling
Det finns ingen behandling som passar alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessutom visar ny forskning att tarmfloran hos dessa patienter förändras över tid – den behandling som passar nu kanske inte gör det om ett år. Något som gör det extra viktigt att involvera patienten genom att diskutera behandlingsalternativ och sätta upp mål.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Analcancer
Analcancer är en ovanlig cancerform i Sverige men incidensen har stigit under senare år. Humant papillomvirus, HPV, betraktas som en av de viktigaste orsaksfaktorerna för denna sjukdom.
-
Fulminant kolit
Allvarlig inflammation i stora delar av, eller i hela tjocktarmen som kan sprida sig till utsidan av tarmen.