Hepatisk klåda
Definition
- Hepatisk klåda (pruritus) är ett symtom på intra- och extrahepatisk kolestas.
Bakgrund och epidemiologi
- Ovanligt till vanligt, beroende på underliggande sjukdom.
Etiologi och patogenes
- Hepatisk klåda relateras vanligtvis till kolestatisk leversjukdom.
- Kolestasen kan bero på:
- Hepatocellulär kolestas (försämrad hepatocellulär sekretion), till exempel:
- Graviditetskolestas
- Akut eller kronisk virushepatit
- Hepatocellulär kolestas (försämrad hepatocellulär sekretion), till exempel:
- Kolestas på grund av toxiner eller läkemedel
- Kolangiocellulär kolestas (intrahepatisk skada av gallvägar), till exempel:
- Primär biliär kolangit
- Primär skleroserande kolangit
- Obstruktiv kolestas (obstruktion av intra- eller extrahepatiska gallvägar):
- Gallstenar
- Malignitet som leder till obstruktion
- Kolangiocellulär kolestas (intrahepatisk skada av gallvägar), till exempel:
- Patogenesen är inte helt klarlagd men gallsyror eller deras metaboliter har föreslagits som utlösande agens.
ICD-10
- L29.8 Annan pruritus (generaliserad klåda vid annan sjukdom än hudsjukdom)
- L29.9 Pruritus, ospecificerad
- O26.6 Leverrubbningar under graviditet, förlossning och barnsängstid (obstetrisk kolestas)
Anamnes och kliniska fynd
- Anamnes:
- Generaliserad klåda, måttlig till svår grad
- Mest intensiv i extremiteter och i handflator och under fotsulor
- Typiskt är en försämring av klådan på kvällen och natten
- Försämring vid värmeexponering, menstruation, hormonell behandling, tidig graviditet och kontakt med ull
- Kliniska fynd:
- Inga primära hudförändringar
- Eventuellt hudskador till följd av klådan
- Tecken på leversjukdom saknas ofta
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Diagnostik och undersökning
- Blodprover:
- Blodstatus
- Njurfunktion
- Leverprover
- Eventuellt hepatitserologi
Differentialdiagnoser
- Skabb.
- Andra hudsjukdomar med klåda (torr hud, eksem, urtikaria, varicella zoster).
- Lymfom och andra maligniteter.
- Uremisk klåda.
- Polycytemia vera.
- Hypertyreos.
- Läkemedelsutlöst klåda.
- Neurologisk klåda (postherpetisk neuralgi).
- Psykogen klåda.
Allmänt
- Består av lokala hudpreparat med menthol och perorala preparat. I enstaka fall behövs mer avancerad terapi.
Egenbehandling
- Eventuellt mjukgörande kräm för patienter med torr hud:
- Mentholgel eller -kräm kan användas hos samtliga patienter med hepatisk klåda
- Duscha/bada i kallt vatten.
- Rekommendera att hålla naglar korta för att undvika hudskador.
Läkemedelsbehandling
- Kolestyramin rekommenderas som förstahandsval:
- Kolestyramin 4 gram/påse:
- 1 påse före och 1 påse efter frukost. Kan ökas till 16 gram/dag
- Kolestyramin 4 gram/påse:
- Andrahandsval är rifampicin, därefter naltrexon, därefter sertralin:
- Samråd med hepatolog och/eller dermatolog rekommenderas
- Antihistaminer har ingen effekt förutom eventuell sederande effekt.
- Ursodeoxicholsyra kan ges vid graviditetskolestas.
Förlopp
- Klådan är ofarlig och påverkar inte prognosen för den aktuella leversjukdomen.
Prognos
- Beror på bakomliggande tillstånd.
Komplikationer
- Depression och ökad suicidrisk till följd av klådan.
Källor:
- Düll MM, Kremer AE. Management of Chronic Hepatic Itch. Dermatol Clin 2018; 36(3): 293-300.
- Mittal A. Cholestatic Itch Management. Curr Probl Dermatol 2016; 50: 142-148.
- Hegade VS, Kendrick SF, Rehman J, et al. Itch and liver: management in primary care. Br J Gen Pract 2015; 65(635): e418-20.