Hepatisk klåda
Definition
- Hepatisk klåda (pruritus) är ett symtom på intra- och extrahepatisk kolestas.
Bakgrund och epidemiologi
- Ovanligt till vanligt, beroende på underliggande sjukdom.
Etiologi och patogenes
- Hepatisk klåda relateras vanligtvis till kolestatisk leversjukdom.
- Kolestasen kan bero på:
- Hepatocellulär kolestas (försämrad hepatocellulär sekretion), till exempel:
- Graviditetskolestas
- Akut eller kronisk virushepatit
- Hepatocellulär kolestas (försämrad hepatocellulär sekretion), till exempel:
- Kolestas på grund av toxiner eller läkemedel
- Kolangiocellulär kolestas (intrahepatisk skada av gallvägar), till exempel:
- Primär biliär kolangit
- Primär skleroserande kolangit
- Obstruktiv kolestas (obstruktion av intra- eller extrahepatiska gallvägar):
- Gallstenar
- Malignitet som leder till obstruktion
- Kolangiocellulär kolestas (intrahepatisk skada av gallvägar), till exempel:
- Patogenesen är inte helt klarlagd men gallsyror eller deras metaboliter har föreslagits som utlösande agens.
ICD-10
- L29.8 Annan pruritus (generaliserad klåda vid annan sjukdom än hudsjukdom)
- L29.9 Pruritus, ospecificerad
- O26.6 Leverrubbningar under graviditet, förlossning och barnsängstid (obstetrisk kolestas)
Anamnes och kliniska fynd
- Anamnes:
- Generaliserad klåda, måttlig till svår grad
- Mest intensiv i extremiteter och i handflator och under fotsulor
- Typiskt är en försämring av klådan på kvällen och natten
- Försämring vid värmeexponering, menstruation, hormonell behandling, tidig graviditet och kontakt med ull
- Kliniska fynd:
- Inga primära hudförändringar
- Eventuellt hudskador till följd av klådan
- Tecken på leversjukdom saknas ofta
Diagnostik och undersökning
- Blodprover:
- Blodstatus
- Njurfunktion
- Leverprover
- Eventuellt hepatitserologi
Differentialdiagnoser
- Skabb.
- Andra hudsjukdomar med klåda (torr hud, eksem, urtikaria, varicella zoster).
- Lymfom och andra maligniteter.
- Uremisk klåda.
- Polycytemia vera.
- Hypertyreos.
- Läkemedelsutlöst klåda.
- Neurologisk klåda (postherpetisk neuralgi).
- Psykogen klåda.
Allmänt
- Består av lokala hudpreparat med menthol och perorala preparat. I enstaka fall behövs mer avancerad terapi.
Egenbehandling
- Eventuellt mjukgörande kräm för patienter med torr hud:
- Mentholgel eller -kräm kan användas hos samtliga patienter med hepatisk klåda
- Duscha/bada i kallt vatten.
- Rekommendera att hålla naglar korta för att undvika hudskador.
Läkemedelsbehandling
- Kolestyramin rekommenderas som förstahandsval:
- Kolestyramin 4 gram/påse:
- 1 påse före och 1 påse efter frukost. Kan ökas till 16 gram/dag
- Kolestyramin 4 gram/påse:
- Andrahandsval är rifampicin, därefter naltrexon, därefter sertralin:
- Samråd med hepatolog och/eller dermatolog rekommenderas
- Antihistaminer har ingen effekt förutom eventuell sederande effekt.
- Ursodeoxicholsyra kan ges vid graviditetskolestas.
Förlopp
- Klådan är ofarlig och påverkar inte prognosen för den aktuella leversjukdomen.
Prognos
- Beror på bakomliggande tillstånd.
Komplikationer
- Depression och ökad suicidrisk till följd av klådan.
Källor:
- Düll MM, Kremer AE. Management of Chronic Hepatic Itch. Dermatol Clin 2018; 36(3): 293-300.
- Mittal A. Cholestatic Itch Management. Curr Probl Dermatol 2016; 50: 142-148.
- Hegade VS, Kendrick SF, Rehman J, et al. Itch and liver: management in primary care. Br J Gen Pract 2015; 65(635): e418-20.
-
3 oväntade levercancerpatienter
Det finns viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.
-
Hepatocellulärt carcinom
I Sverige insjuknar cirka 400 till 500 personer årligen i hepatocellulärt carcinom, HCC. Det är en cancerform som vanligtvis är en följd av kronisk leversjukdom, särskilt virushepatit.
-
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan angripa hela magtarmkanalen, från munhålan till analkanalen. Detta är en viktig skillnad gentemot ulcerös colit som enbart angriper tjock- och ändtarm.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
IBD-patienter vittnar om bristande information om behandling
Det finns ingen behandling som passar alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessutom visar ny forskning att tarmfloran hos dessa patienter förändras över tid – den behandling som passar nu kanske inte gör det om ett år. Något som gör det extra viktigt att involvera patienten genom att diskutera behandlingsalternativ och sätta upp mål.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Analcancer
Analcancer är en ovanlig cancerform i Sverige men incidensen har stigit under senare år. Humant papillomvirus, HPV, betraktas som en av de viktigaste orsaksfaktorerna för denna sjukdom.
-
Fulminant kolit
Allvarlig inflammation i stora delar av, eller i hela tjocktarmen som kan sprida sig till utsidan av tarmen.