Kolorektala polyper
Bakgrund
- Polyper är diskreta vävnadsprotrusioner in i tarmlumen.
- Endast körtelpolyper, adenom, har malign potential.
Epidemiologi
- Polyper är relativt sällsynta före 50 års ålder, men ökar till 50 % hos personer >70 år i länder med hög förekomst.
- Kvinnor har färre polyper, cirka 1:2 i jämfört med män.
Etiologi och patogenes
- Uppstår normalt sporadiskt, men kan vara ärftligt i form av familjär polypos.
Förmågan att generera adenom varierar. - När man har påvisat ett adenom hos en person, är chansen stor för att det ska utvecklas nya.
Malignitetsrisk
- Man räknar med att en stor andel av kolorektal cancer utvecklas via malign transformation av adenom:
- Denna utveckling tror man kan ta från 2–3 år till 15 år
- Utvecklingen påverkas av genetik och miljöfaktorer
- Adenom <10 mm:
- Cancerförekomsten är <0,9 % för adenom med diametern 5–10 mm, och praktiskt taget inga adenom <5 mm innehåller cancer
- Adenom >1 cm:
- Ökad risk för malignitet med ökad storlek
- Adenom >2 cm:
- Förekomst av malignitet är 20–50 %
- Malignitetsrisken är sannolikt högre i förhållande till storleken för villösa och för platta adenom.
ICD-10
- D12 Benign tumör i tjocktarm, ändtarm, anus och analkanal
- K635 Polyp i tjocktarmen
Anamnes och kliniska fynd
- De flesta kolonpolyper är symtomfria och upptäcks av en slump.
- Om polyper ger symtom är det oftast i form av blödning och avföringsrubbningar.
Inflammationsfrihet är inte tillräckligt för god livskvalitet hos patienter med IBD
Ett otillräckligt uppmärksammat område enligt Stefan Lindgren, professor emeritus vid Lunds universitet och tidigare överläkare i gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.
Utredning av kolorektala polyper
- Patienter med blödning och avföringsrubbningar hanteras enligt Standardiserat vårdförlopp för tjock- och ändtarmscancer.
- Fynd vid rektalpalpation, rektoskopi, koloskopi, bild- eller vävnadsdiagnostik som inger misstanke om kolorektalcancer remitteras enligt Standardiserat vårdförlopp för tjock- och ändtarmscancer.
Ärftliga former
- Vid misstanke om ärftlig polypos eller Lynch syndrom skickas remiss till onkogenetisk mottagning som finns vid universitetssjukhusen.
- Familjär adenomatös polypos (FAP) – polyposis coli:
- Molekylärgenetisk diagnostik används för att bekräfta diagnosen.
- Patienten anmäls till Svenska Polyposregistret, Karolinska Universitetssjukhuset.
- Lynch syndrom:
- Remiss för onkogenetisk bedömning (screening för Lynch syndrom) skickas i följande fall:
- Individ/familj där någon insjuknat i kolorektal eller endometriecancer före 50 års ålder
- Individ/familj med ≥2 personer med kolorektal cancer
- Individ/familj med ≥2 personer med maligna tumörer associerade till ärftlig kolorektal cancer (främst kolon, rektum, endometrium, ovarier, tunntarm, ventrikel, övre urinvägar och hjärntumör)
- Individ med flera tumörer efter varandra, det vill säga recidiv eller flera tumörer samtidigt associerad till ärftlig kolorektal cancer
- Individ >10 kolorektala polyper
- Remiss för onkogenetisk bedömning (screening för Lynch syndrom) skickas i följande fall:
Differentialdiagnoser
- Kolorektal cancer
Behandling av kolorektala polyper
- Alla konstaterade polyper ska tas bort och undersökas histologiskt.
- Resektion av högriskpolyper minskar förekomsten av cancer.
Uppföljning
- Uppföljande koloskopi enligt den europeiska föreningen för gastrointestinal endoskopi (ESGE)9-10
- Lågriskgrupp: 1‒4 icke-avancerade adenom (<10 mm och låggradig dysplasi) och sågtandade polyper <10 mm utan dysplasi:
- Ingen specifik uppföljning, patienterna återgår istället till screeningprogrammet för kolorektalcancer:
- Enligt Socialstyrelsen bör Hälso- och sjukvården erbjuda screening för kolorektalcancer med test av blod i avföringen till män och kvinnor i åldern 60–74 år11
- Om screeningprogrammet inte är utbyggt lokalt, eller om det kommer att ta >10 år tills patienten erbjuds screening, rekommenderas en kontrollkoloskopi efter 10 år
- Ingen specifik uppföljning, patienterna återgår istället till screeningprogrammet för kolorektalcancer:
- Högriskgrupp: avancerade adenom (≥10 mm i storlek och/eller inslag av höggradig dysplasi) samt vid ≥5 adenom (sågtandade polyper inte räknas in i det totala antalet adenom):
- Kontrollkoloskopi efter 3 år:
- Om patienten då överförs till lågriskgrupp rekommenderas ytterligare en kontroll efter 5 år
- En patient som tidigare tillhört högriskgrupp och som genomgått 2 på varandra följande koloskopier med lågriskfynd kan återgå till screeningprogrammet för kolorektalcancer
- Kontrollkoloskopi efter 3 år:
- Lågriskgrupp: 1‒4 icke-avancerade adenom (<10 mm och låggradig dysplasi) och sågtandade polyper <10 mm utan dysplasi:
Uppföljning ärftliga former
Familjär adenomatös polypos (FAP) – polyposis coli
- Vid konstaterad FAP rekommenderas årlig koloskopi från cirka 12 års ålder fram till operation:
- Kolektomi när adenomantalet börjar bli stort, vilket vanligen innebär operation i 20-årsåldern
Lynch syndrom- Regelbunden koloskopi vid Lynch syndrom minskar risken för cancer och förlänger förväntad överlevnad:
- Ett intervall på 1–2 år rekommenderas med start vid 20–25 års ålder
Komplikationer
- Kolorektal cancer.
- Ulcerationer med blödning.
Prognos
- Se malignitetsrisk ovan.
Källor
- Nationellt vårdprogram. Tjock- och ändtarmscancer, RCC 2016
- Standardiserat vårdförlopp för tjock- och ändtarmscancer. Förkortad version för primärvården. Hämtad 2019-07-04
- Utvärdering av diagnostiska strategier vid ärftlig tjocktarmscancer (Lynch syndrom). Rapport 2016_04. SBU
- Hassan C, Antonelli G, Dumonceau JM et al. Post-polypectomy colonoscopy surveillance: European Society of Gastrointestinal Endoscopy (ESGE) Guideline - Update 2020. Endoscopy. 2020 Aug;52(8):687-700. doi: 10.1055/a-1185-3109. Epub 2020 Jun 22. PMID: 32572858
- Ett intervall på 1–2 år rekommenderas med start vid 20–25 års ålder
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Nyheter och insikter om IBD från DDW 2023 - Mikael Lördal sammanfattar
Viktig forskning och nya upptäckter inom gastroenterologi presenterades på Digestive Disease Week (DDW) 2023 i Chicago. Här sammanfattar Mikael Lördal, överläkare inom gastroenterologi, sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, s...
-
Gastrodagarna 2023: Framtidens behandlingar och utmaningar vid IBD
Fokus låg på precisionsmedicin, framtidens behandlingar och följsamhet vid inflammatorisk tarmsjukdom på årets Gastrodagar i Örebro. Specialistsjuksköterska och medicine doktor Katarina Pihl Lesnovska delar med sig av sina erfarenheter från kongressen.
-
Psykisk hälsa och IBD – se webbinariet
Den 19 maj på Världs IBD-dagen 2023 sändes ett webbinarium om inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och psykisk hälsa. Syftet med webbinariet var att belysa ämnet, bryta stigmatiseringen samt ge konkreta tips och råd gällande den psykiska hälsan. Här kan du se en inspeln...
-
Mikroskopisk kolit
En inflammatorisk tarmsjukdom som leder till kroniska, icke blodiga diarréer och indelas i två subgrupper: kollagen kolit och lymfocytär kolit.