Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Gastroenterologi

Kolorektala polyper


Uppdaterad den: 2022-11-25
Sakkunnig: Anna Nager, Specialist i allmänmedicin och docent vid Karolinska Institutet

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Polyper är diskreta vävnadsprotrusioner in i tarmlumen.
  • Endast körtelpolyper, adenom, har malign potential.

Epidemiologi

  • Polyper är relativt sällsynta före 50 års ålder, men ökar till 50 % hos personer >70 år i länder med hög förekomst.
  • Kvinnor har färre polyper, cirka 1:2 i jämfört med män.

Etiologi och patogenes

  • Uppstår normalt sporadiskt, men kan vara ärftligt i form av familjär polypos.
    Förmågan att generera adenom varierar.
  • När man har påvisat ett adenom hos en person, är chansen stor för att det ska utvecklas nya.

Malignitetsrisk

  • Man räknar med att en stor andel av kolorektal cancer utvecklas via malign transformation av adenom:
    • Denna utveckling tror man kan ta från 2–3 år till 15 år
    • Utvecklingen påverkas av genetik och miljöfaktorer
  • Adenom <10 mm:
    • Cancerförekomsten är <0,9 % för adenom med diametern 5–10 mm, och praktiskt taget inga adenom <5 mm innehåller cancer
  • Adenom >1 cm:
    • Ökad risk för malignitet med ökad storlek
  • Adenom >2 cm:
    • Förekomst av malignitet är 20–50 %
  • Malignitetsrisken är sannolikt högre i förhållande till storleken för villösa och för platta adenom.

ICD-10

  • D12 Benign tumör i tjocktarm, ändtarm, anus och analkanal
  • K635 Polyp i tjocktarmen

Anamnes och kliniska fynd

  • De flesta kolonpolyper är symtomfria och upptäcks av en slump.
  • Om polyper ger symtom är det oftast i form av blödning och avföringsrubbningar.

Utredning av kolorektala polyper

  • Patienter med blödning och avföringsrubbningar hanteras enligt Standardiserat vårdförlopp för tjock- och ändtarmscancer.
  • Fynd vid rektalpalpation, rektoskopi, koloskopi, bild- eller vävnadsdiagnostik som inger misstanke om kolorektalcancer remitteras enligt Standardiserat vårdförlopp för tjock- och ändtarmscancer.

Ärftliga former

  • Vid misstanke om ärftlig polypos eller Lynch syndrom skickas remiss till onkogenetisk mottagning som finns vid universitetssjukhusen.
  • Familjär adenomatös polypos (FAP) – polyposis coli:
    • Molekylärgenetisk diagnostik används för att bekräfta diagnosen.
    • Patienten anmäls till Svenska Polyposregistret, Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Lynch syndrom:
    • Remiss för onkogenetisk bedömning (screening för Lynch syndrom) skickas i följande fall:
      • Individ/familj där någon insjuknat i kolorektal eller endometriecancer före 50 års ålder
      • Individ/familj med ≥2 personer med kolorektal cancer
      • Individ/familj med ≥2 personer med maligna tumörer associerade till ärftlig kolorektal cancer (främst kolon, rektum, endometrium, ovarier, tunntarm, ventrikel, övre urinvägar och hjärntumör)
      • Individ med flera tumörer efter varandra, det vill säga recidiv eller flera tumörer samtidigt associerad till ärftlig kolorektal cancer
      • Individ >10 kolorektala polyper

Differentialdiagnoser

  • Kolorektal cancer

Behandling av kolorektala polyper

  • Alla konstaterade polyper ska tas bort och undersökas histologiskt.
  • Resektion av högriskpolyper minskar förekomsten av cancer.

Uppföljning

  • Uppföljande koloskopi enligt den europeiska föreningen för gastrointestinal endoskopi (ESGE)9-10
    • Lågriskgrupp: 1‒4 icke-avancerade adenom (<10 mm och låggradig dysplasi) och sågtandade polyper <10 mm utan dysplasi:
      • Ingen specifik uppföljning, patienterna återgår istället till screeningprogrammet för kolorektalcancer:
        • Enligt Socialstyrelsen bör Hälso- och sjukvården erbjuda screening för kolorektalcancer med test av blod i avföringen till män och kvinnor i åldern 60–74 år11
      • Om screeningprogrammet inte är utbyggt lokalt, eller om det kommer att ta >10 år tills patienten erbjuds scree­ning, rekommenderas en kontroll­koloskopi efter 10 år
    • Högriskgrupp: avancerade adenom (≥10 mm i storlek och/eller inslag av höggradig dysplasi) samt vid ≥5 adenom (sågtandade polyper inte räknas in i det totala antalet adenom):
      • Kontrollkoloskopi efter 3 år:
        • Om patienten då överförs till lågriskgrupp rekommenderas ytterligare en kontroll efter 5 år
        • En patient som tidigare tillhört högriskgrupp och som genomgått 2 på varand­ra följande koloskopier med lågriskfynd kan återgå till screening­programmet för kolorektalcancer

Uppföljning ärftliga former

Familjär adenomatös polypos (FAP) – polyposis coli

  • Vid konstaterad FAP rekommenderas årlig koloskopi från cirka 12 års ålder fram till operation:
    • Kolektomi när adenomantalet börjar bli stort, vilket vanligen innebär operation i 20-årsåldern
Lynch syndrom
  • Regelbunden koloskopi vid Lynch syndrom minskar risken för cancer och förlänger förväntad överlevnad:
    • Ett intervall på 1–2 år rekommenderas med start vid 20–25 års ålder

Komplikationer

  • Kolorektal cancer.
  • Ulcerationer med blödning.

Prognos

  • Se malignitetsrisk ovan.

Källor


Annons
Annons
Annons

Annons