Kolorektala polyper
Bakgrund
- Polyper är diskreta vävnadsprotrusioner in i tarmlumen.
- Endast körtelpolyper, adenom, har malign potential.
Epidemiologi
- Polyper är relativt sällsynta före 50 års ålder, men ökar till 50 % hos personer >70 år i länder med hög förekomst.
- Kvinnor har färre polyper, cirka 1:2 i jämfört med män.
Etiologi och patogenes
- Uppstår normalt sporadiskt, men kan vara ärftligt i form av familjär polypos.
Förmågan att generera adenom varierar. - När man har påvisat ett adenom hos en person, är chansen stor för att det ska utvecklas nya.
Malignitetsrisk
- Man räknar med att en stor andel av kolorektal cancer utvecklas via malign transformation av adenom:
- Denna utveckling tror man kan ta från 2–3 år till 15 år
- Utvecklingen påverkas av genetik och miljöfaktorer
- Adenom <10 mm:
- Cancerförekomsten är <0,9 % för adenom med diametern 5–10 mm, och praktiskt taget inga adenom <5 mm innehåller cancer
- Adenom >1 cm:
- Ökad risk för malignitet med ökad storlek
- Adenom >2 cm:
- Förekomst av malignitet är 20–50 %
- Malignitetsrisken är sannolikt högre i förhållande till storleken för villösa och för platta adenom.
ICD-10
- D12 Benign tumör i tjocktarm, ändtarm, anus och analkanal
- K635 Polyp i tjocktarmen
Anamnes och kliniska fynd
- De flesta kolonpolyper är symtomfria och upptäcks av en slump.
- Om polyper ger symtom är det oftast i form av blödning och avföringsrubbningar.
Utredning av kolorektala polyper
- Patienter med blödning och avföringsrubbningar hanteras enligt Standardiserat vårdförlopp för tjock- och ändtarmscancer.
- Fynd vid rektalpalpation, rektoskopi, koloskopi, bild- eller vävnadsdiagnostik som inger misstanke om kolorektalcancer remitteras enligt Standardiserat vårdförlopp för tjock- och ändtarmscancer.
Ärftliga former
- Vid misstanke om ärftlig polypos eller Lynch syndrom skickas remiss till onkogenetisk mottagning som finns vid universitetssjukhusen.
- Familjär adenomatös polypos (FAP) – polyposis coli:
- Molekylärgenetisk diagnostik används för att bekräfta diagnosen.
- Patienten anmäls till Svenska Polyposregistret, Karolinska Universitetssjukhuset.
- Lynch syndrom:
- Remiss för onkogenetisk bedömning (screening för Lynch syndrom) skickas i följande fall:
- Individ/familj där någon insjuknat i kolorektal eller endometriecancer före 50 års ålder
- Individ/familj med ≥2 personer med kolorektal cancer
- Individ/familj med ≥2 personer med maligna tumörer associerade till ärftlig kolorektal cancer (främst kolon, rektum, endometrium, ovarier, tunntarm, ventrikel, övre urinvägar och hjärntumör)
- Individ med flera tumörer efter varandra, det vill säga recidiv eller flera tumörer samtidigt associerad till ärftlig kolorektal cancer
- Individ >10 kolorektala polyper
- Remiss för onkogenetisk bedömning (screening för Lynch syndrom) skickas i följande fall:
Differentialdiagnoser
- Kolorektal cancer
Behandling av av kolorektala polyper
- Alla konstaterade polyper ska tas bort och undersökas histologiskt.
- Resektion av högriskpolyper minskar förekomsten av cancer.
Uppföljning
- Uppföljande koloskopi enligt riktlinjer från Storbrittanien och Irland:
- Patienter med 1–2 små adenom (<1 cm) behöver inte följas upp med koloskopi, alternativt följs upp med koloskopi vart 5:e år tills negativ undersökning
- Patienter med 3–4 små adenom eller minst ett adenom ≥1 cm koloskoperas vart 3:e år tills 2 på varandra efterföljande undersökningar är negativa
- Patienter där man vid antingen första undersökningen eller vid uppföljningsundersökning hittar ≥5 adenom oavsett storlek eller ≥3 adenom som är ≥1 cm görs en extra koloskopikontroll efter 12 månader innan man återgår till 3-årsuppföljningen
- Endoskopikontroller fortsätter till 70–75 år ålder, beroende på allmäntillstånd och komorbiditet.
- Multipla polyper och ärftlighetsfaktorer kan tala för kortare kontrollintervall.
Ärftliga former
Familjär adenomatös polypos (FAP) – polyposis coli
- Vid konstaterad FAP rekommenderas årlig koloskopi från cirka 12 års ålder fram till operation:
- Kolektomi när adenomantalet börjar bli stort, vilket vanligen innebär operation i 20-årsåldern
Lynch syndrom
- Regelbunden koloskopi vid Lynch syndrom minskar risken för cancer och förlänger förväntad överlevnad:
- Ett intervall på 1–2 år rekommenderas med start vid 20–25 års ålder
Komplikationer
- Kolorektal cancer.
- Ulcerationer med blödning.
Prognos
- Se malignitetsrisk ovan.
Källor
- Nationellt vårdprogram. Tjock- och ändtarmscancer, RCC 2016
- Standardiserat vårdförlopp för tjock- och ändtarmscancer. Förkortad version för primärvården. Hämtad 2019-07-04
- Utvärdering av diagnostiska strategier vid ärftlig tjocktarmscancer (Lynch syndrom). Rapport 2016_04. SBU
- Cairns SR, Scholefield JH, Steele RJ, Dunlop MG et al. Guidelines for colorectal cancer screening and surveillance in moderate and high risk groups (update from 2002). Gut. 2010 May;59(5):666-89. PMID: 20427401
-
3 oväntade levercancerpatienter
Det finns viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.
-
Hepatocellulärt carcinom
I Sverige insjuknar cirka 400 till 500 personer årligen i hepatocellulärt carcinom, HCC. Det är en cancerform som vanligtvis är en följd av kronisk leversjukdom, särskilt virushepatit.
-
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan angripa hela magtarmkanalen, från munhålan till analkanalen. Detta är en viktig skillnad gentemot ulcerös colit som enbart angriper tjock- och ändtarm.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
IBD-patienter vittnar om bristande information om behandling
Det finns ingen behandling som passar alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessutom visar ny forskning att tarmfloran hos dessa patienter förändras över tid – den behandling som passar nu kanske inte gör det om ett år. Något som gör det extra viktigt att involvera patienten genom att diskutera behandlingsalternativ och sätta upp mål.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Analcancer
Analcancer är en ovanlig cancerform i Sverige men incidensen har stigit under senare år. Humant papillomvirus, HPV, betraktas som en av de viktigaste orsaksfaktorerna för denna sjukdom.
-
Fulminant kolit
Allvarlig inflammation i stora delar av, eller i hela tjocktarmen som kan sprida sig till utsidan av tarmen.