Laktosintolerans
Laktosintolerans beror på brist eller minskad mängd av enzymet laktas i tunntarmens slemhinna till följd av gener som gör att laktas inte produceras i tillräcklig mängd, eller genom andra sjukdomar i tunntarmen som leder till att laktos inte bryts ned.
Definition
- Laktosintolerans:
- Definieras som bukbesvär i form av diarré, magsmärtor och gasbildning som beror på intag av laktos (mjölksocker)
- Beror på brist på enzymet laktas i tunntarmens slemhinna
- Primär laktosintolerans:
- Är en genetiskt betingad enzymdefekt där en enda basvariation eller singel-nukleotidpolymorfism, SNP, från C till T i laktas-florizinhydrolasgenen medför nedsatt laktasaktivitet
- Sekundär laktosintolerans:
- Sekundär laktosintolerans är en reduktion av laktasaktiviteten på grund av ett annat tillstånd, exempelvis gastroenterit eller obehandlad celiaki
Bakgrund och epidemiologi
- I Sverige tror man att 4–10 % av vuxna är laktosintoleranta.
- I sydliga delar av Europa är prevalensen 30–80 %.
- 75–100 % av människorna från länder runt ekvatorn är laktosintoleranta.
- 90 % av den vuxna befolkningen i Afrika, Asien och Sydamerika saknar laktas.
Etiologi och patogenes
- Brist på eller minskad mängd av enzymet laktas i tunntarmens slemhinna till följd av gener som gör att laktas inte produceras i tillräcklig mängd eller genom andra sjukdomar i tunntarmen som leder till att laktos inte bryts ned.
ICD-10
- E73 Laktosintolerans
Anamnes och kliniska fynd
- Hos många är laktasbrist asymtomatisk.
- Laktosintolerans kan debutera i alla åldrar.
- Personer med låg eller ingen laktasaktivitet kan gradvis, oftast från ungefär 12 års ålder, utveckla symtom vid intag av vissa mängder laktos över en individuell tröskel.
- Om tröskeln överskrids leder detta till ofarliga men obehagliga symtom, som lös och frekvent avföring, magsmärtor och flatulens.
- Diagnosen misstänks om laktosfri kost leder till klinisk förbättring.
- Vanligen inga kliniska fynd:
- Undersökningen bör framför allt inriktas på att leta efter andra sjukdomar som kan ge sekundär laktosintolerans, som till exempel tillväxthämning eller försenad pubertet
Diagnostik och undersökning
- Utsättning av laktosprodukter och insättning efter 2 veckor ger i de allra flesta fall tillräckligt stöd åt diagnosen.
- Vid symtom och tecken som talar för sekundär laktosintolerans rekommenderas utvidgad utredning:
- Ålder <7 år, blod i avföringen, blodiga kräkningar, sväljsvårigheter eller smärta vid sväljning, dålig tillväxt eller försenad pubertet, ikterus, ärftlighet för gastrointestinal sjukdom, lokaliserad smärta, smärta på natten, kronisk diarré eller diarré på natten, inkontinens för avföring, perianala symtom/tecken, feber, artrit och utslag talar för sekundär genes
Differentialdiagnoser
- Celiaki
- Ulcerös kolit
- Crohns sjukdom
- IBS (Irritable Bowel Syndrome)
- Mjölkproteinallergi
Allmänt
- Behandling bör endast genomföras vid symtomgivande sjukdom då intag av laktos i sig inte ger följdsjukdomar.
Egenbehandling
- De flesta vuxna tål cirka 12 gram laktos per dag.
- Egenbehandling består av begränsat intag av produkter med laktos (tröskel för intag varierar från person till person).
- Information om laktosinnehåll finns på Livsmedelsverkets hemsida om mjölk och laktos.
Läkemedelsbehandling
- Ingen särskild läkemedelsbehandling.
- Laktas i tablett- och droppform finns som receptfria preparat och kan prövas.
- Laktos i läkemedel ger sällan upphov till symtom.
Källor
- Lomer ME, Parkes GC, Sanderson JD. Lactose intolerance in clinical practice - myths and realities. Aliment Pharmacol Ther. 2008;27:93-103.
- Sandqvist A, Ottander P. Laktos i läkemedel normalt inget problem för laktosintoleranta. Läkartidningen 2015; 112: DFEF.
- Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Laktosintolerans hos barn. 2019 (hämtad 2019-03-25).
- Grimheden P, Anderlid B-M, Gåfvels M, et al . Laktosintolerans hos barn är ett överdiagnostiserat tillstånd. Läkartidningen 2012; 5(109): 218-221.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Specialistsjuksköterskans rapport från Gastrodagarna 2022
Här delar Katarina Pihl Lesnovska, specialistsjuksköterska och Medicine Doktor inom Inflammatorisk tarmsjukdom med sig av sina erfarenheter från Svenska Gastrodagarna i Malmö 2022.
-
Kolorektalcancer (tjock- och ändtarmscancer)
Kolorektalcancer är en vanligt förekommande cancerform i Sverige, och i stora delar av världen, samt den tredje vanligaste orsaken till cancerdöd. Under de senaste decennierna har stora framgångar gjorts i diagnostik och behandling med minskad dödlighet.
-
3 oväntade levercancerpatienter
Det finns viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.
-
Hepatocellulärt carcinom
I Sverige insjuknar cirka 400 till 500 personer årligen i hepatocellulärt carcinom, HCC. Det är en cancerform som vanligtvis är en följd av kronisk leversjukdom, särskilt virushepatit.
-
Nya läkemedel vid IBD väntar på godkännande
Nya behandlingsalternativ och vikten av multidisciplinära team för bästa möjliga vård för patienter som lever med inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD, var två av flera saker som stod högt på agendan under Gastrodagarna 2022 som hölls i Malmö.
-
IBS, Irritable Bowel Syndrome
-
Neuroendokrina tumörer (NET)
Neuroendokrina tumörer förekommer framförallt i mag-tarmkanalen och incidensen i Sverige är 400–500 nya fall årligen.