Tarminvagination, barn
Bakgrund
- Tarminvagination innebär att ett tarmavsnitt skjuts in i efterföljande tarmavsnitt, vilket leder till cirkulationsstörning, tarmobstruktion och akut buk.
- Det vanligaste är att invaginationen startar runt ileocekalklaffen och att jejunum skjuts in i kolon.
Epidemiologi
- Tarminvagination är den vanligaste orsaken till intestinal obstruktion mellan 3 månader och 6 års ålder, med en topp mellan 5–9 månader.
- Incidensen är 1,4–2 per 1 000 levandefödda per år.
- Förhållandet pojkar:flickor är 4:1.
Etiologi och patogenes
- Hypermotilitet och hypertrofi av Peyerska plack efter tarminfektion (bakterier eller virus) misstänks som etiologiska faktorer.
- I en retrospektiv studie fann man att risken var betydligt förhöjd under de sex första månaderna efter en bakteriell tarminfektion.
- I sällsynta fall är orsaken en anomali i tarmväggen, exempelvis Meckels divertikel, polyp eller tumör.
- Vid en invagination trycks mesenteriet i den invaginerade delen av tarmen:
- Om trycket överstiger det arteriella blodtrycket kan det leda till venstas, ödem i det invaginerade tarmavsnittet med ischemi och gangrän
ICD-10
- K56 Paralytisk ileus (tarmvred) och tarmpassagehinder utan uppgift om bråck
- K56.1 Invagination
Anamnes
- Den klassiska symtomtriaden omfattar:
- Anfallsvisa smärtanfall
- Kräkningar
- Blodigt slem ("röd vinbärsgelé") eller blodig avföring per rektum
- Kräkningar ökar i regel i takt med ökande obstruktion.
- Blodigt slem kan vara ett sent symtom.
- Slöhet eller irritabilitet kan också vara huvudsymtom, utan tydliga buksymtom.
Kliniska fynd
- I inledningsfasen kan symtomen vara sparsamma eller frånvarande i de symtomfria intervallen.
- Med tiden ökande symtom med peritonitfynd.
- Feber förekommer och kan bli så hög som 41 °C.
- Vid chockutveckling kan andningen vara ytlig och stönande och pulsen snabb och svag.
- Inspektion/palpation:
- Utspänd buk
- Invaginationen kan ofta palperas som en resistens, oftast i övre högra bukkvadranten
- Rektal undersökning:
- Blodig vätska eller slem kan ses på handsken
Utredning av tarminvagination
- Ultraljudsundersökning:
- Förstahandsval för bekräftande diagnositik
- Sensitivitet och specificitet på 98–100 % hos tränad personal
- Buköversikt:
- Visar ileus och vid tillförsel av kontrastmedel per rektum syns en typisk fyllnadsdefekt
- Kan dock inte utesluta invagination, stor andel med tarminvagination har har normal buköversikt.
- Kolonröntgen (luft eller kontrastvätska):
- Om kontraindikation inte föreligger
- Ileo-ileala invaginationer syns inte alltid med kolonröntgen, men ses vanligen med ultraljud
- Som del av behandlingen
Differentialdiagnoser
- Spädbarnskolik
- Akut appendicit
- Meckels divertikel
- Akut gastroenterit
- Ileus av annan orsak
Behandling av tarminvagination
- Akutinläggning på kirurgisk avdelning för diagnostik och reponering vid klinisk misstanke om sjukdomen.
- Vätskebehandling (NaCl eller Ringer) påbörjas omedelbart, innan ytterligare diagnostiska och terapeutiska åtgärder eftersom barnet kan vara allvarligt dehydrerat.
- Diagnos och reponering med luftinblåsning under genomlysning:
- Förstahandsval om det inte föreligger sepsis eller chock
- Vid recidiv upprepas reponeringen
- Saltvattensreponering under genomlysning:
- Är alternativ
- Bariumundersökning och reponering?
- Används mindre på sämre resultat och högre stråldoser
- Reponering är smärtsamt och kräver analgetika och övervakning.
- Om reponering inte uppnås genom ovanstående måste kirurgiskt ingrepp utföras.
Komplikationer
- Recidiverande invagination uppges inträffa i 5–8 % av fallen och ses oftast efter reponering med luft eller vätska:
- De flesta recidiv inträffar <48 timmar efter repositionen
- Mekanisk ileus.
- Tarmgangrän och eventuellt perforation.
- Peritonit.
Prognos
- Utan behandling är tarminvagination ett livshotande tillstånd, men vid tidig behandling är prognosen god.
Källor
- Chahine AA. Intussusception. Medscape. Updated Dec 18, 2018.
- Nylund CM, Denson LA, Noel JM. Bacterial enteritis as risk factor for childhood intussusception: a retrospective cohort study. J Pediatr 2010; 156: 761-5.
Add heading here...
- Add content here...
-
3 oväntade levercancerpatienter
Det finns viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.
-
Hepatocellulärt carcinom
I Sverige insjuknar cirka 400 till 500 personer årligen i hepatocellulärt carcinom, HCC. Det är en cancerform som vanligtvis är en följd av kronisk leversjukdom, särskilt virushepatit.
-
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan angripa hela magtarmkanalen, från munhålan till analkanalen. Detta är en viktig skillnad gentemot ulcerös colit som enbart angriper tjock- och ändtarm.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
IBD-patienter vittnar om bristande information om behandling
Det finns ingen behandling som passar alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessutom visar ny forskning att tarmfloran hos dessa patienter förändras över tid – den behandling som passar nu kanske inte gör det om ett år. Något som gör det extra viktigt att involvera patienten genom att diskutera behandlingsalternativ och sätta upp mål.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Analcancer
Analcancer är en ovanlig cancerform i Sverige men incidensen har stigit under senare år. Humant papillomvirus, HPV, betraktas som en av de viktigaste orsaksfaktorerna för denna sjukdom.
-
Fulminant kolit
Allvarlig inflammation i stora delar av, eller i hela tjocktarmen som kan sprida sig till utsidan av tarmen.