Långvarig smärta hos äldre - ett växande problem

Långvarig smärta är ett av de vanligaste sjuktillstånden som läkarna möter. Det definieras som en pågående smärta under minst 12 veckor, vilken inte behöver uppstå från en akut vävnadsskada. Patienter som drabbas av långvarig smärta är främst i medelåldern, eller äldre. En smärtupplevelse kan vara komplex och bottna i flera olika faktorer.

– Hur någon reagerar på smärta är individuellt och kopplat till både känslor, beteende och personens erfarenhet av smärta. Att identifiera bakomliggande orsak kan vara svårt, säger Hans Johansson som är överläkare vid Smärtmottagningen på Södertälje sjukhus.

Han påpekar att äldre personer är känsligare för smärta. Studier har exempelvis visat samband mellan postoperativ förvirring och låga doser smärtlindrande hos äldre med fraktur i höften. Smärta hos äldre kompliceras ytterligare av åldersrelaterade förändringar, exempelvis nedsatt kognition och försämrad förmåga att tåla läkemedel. Samtidigt upplever många ur patientgruppen att de bemöts avfärdande i vårdsammanhang. I dag lider en stor del av smärtpatienterna i det tysta, menar Hans Johansson. 

– Många har kroniska smärtor dagligen under flera års tid utan att få korrekt hjälp. Det går ofta så långt att smärtan blir det som styr livet.

Viktigt med helhetssyn

Långvarig smärta hos äldre kan visa sig i olika former.
Besvären kopplas dock främst till skelett och muskler som exempelvis artros, reumatism eller osteoporos. Många äldre får också kroniska smärtor efter bältrosinfektioner eller av cancer. Utan behandling kan smärtan orsaka sämre rörlighet, svårigheter att klara vardagsbestyr, fallolyckor, depression och social isolering. Något som inte enbart berör den drabbade, utan även familj och vänner.
Alla med långvarig smärta ska erbjudas undersökning och en ordentlig smärtanalys, påpekar Hans Johansson.

– Det är en förutsättning för att smärtan ska identifieras i ett tidigt skede. På så sätt kan den bästa behandlingen sättas in direkt och patienten får en förklaring till smärtan samt snabbare lindring.

I dag finns flera smärtlindrande behandlingar, däribland fysioterapi, beteendemodulering, läkemedel samt olika typer av hjälpmedel.

– Läkemedelsbehandling ska ses som en av flera samtidiga åtgärder. Användning av läkemedel på äldre bör alltid betraktas som en försöksbehandling. Ordinationen måste följas upp och utvärderas, och läkaren ska inte rekommendera läkemedel om ”boten är värre än soten”.

Läkarna kan lite om långvarig smärta

I dagsläget brister läkarnas kunskaper ordentligt när det gäller smärta och smärtlindrande behandlingar, menar Hans Johansson.

– Området är förknippat med låg status inom professionen. Dessutom får inte läkare tillräckligt stöd i sin bedömning eftersom dagens riktlinjer brister. Det är två betydande problem och något radikalt måste ske för att förändra situationen.

I dag lägger svenska läkarutbildningar endast 0.2 procent av utbildningstiden på smärta. Eftersom ämnet integreras i andra kurser ”försvinner” det lätt, påpekar Hans Johansson. Upplägget bidrar säkerligen till läkarnas okunskap, menar han.

– Dessutom signalerar det till blivande läkare att smärta inte är ett viktigt medicinskt område. En inställning som många tar med sig in i yrkeslivet.

Fallen med långvarig smärta beräknas öka i takt med att en större del av befolkningen blir äldre. Vid år 2050 kommer en fjärdedel av svenskarna vara 65 år eller äldre. 

– Frågan är hur läkarnas smärtkunskaper ser ut när man själv blir gammal och behöver hjälp. Nog känner jag mig lite orolig. 

Hur är dina medicinska kunskaper om långvarig smärta hos äldre? Kommentera gärna direkt under artikeln.