Fel fokus kan förklara okunskapen inom obesitasvården

“Om du bara äter lite mindre och tränar lite mer…”.

- Det är en felaktig slutsats att övervikt beror på karaktärsbrist. Det resulterar bara i dålig självkänsla, säger Carl-Magnus Brodén, gastroenterolog vid Aleris Obesitas i Skåne.

Obesitas är en stigmatiserad sjukdom som ofta leder till skuld och skam då råd om livsstilsförändringar inte hjälper. Carl-Magnus Brodén lyfter flera studier som visar att endast en minoritet av fetmapatienterna som får behandling med kostråd och träning lyckas bibehålla sin viktnedgång. Majoriteten väger mer än vad de gjorde innan behandlingen inleds.

Inte heller kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat på hållbara resultat.

- I det här fallet är behandlingen bara effektiv på kort sikt. I studier har man sett att den stora majoriteten av patienterna som behandlades med KBT gick upp i vikt igen. Ändå fortsätter man erbjuda KBT till dessa patienter. Konsekvensen blir ofta dåligt självförtroende, säger Marcus Lagerström, psykolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Fetmakirurgi gav bäst långtidsresultat

Fetma ökar risken för fler allvarliga sjukdomar, som det idag läggs enorma resurser på att behandla.

Långtidsresultaten vid kirurgisk behandling har visat sig vara bättre än vad någon annan behandlingar kunnat uppvisa. Det visar bland annat den svenska SOS-studien. Efter åtta år hade de individer som genomgått bariatrisk kirurgi i snitt fortfarande 16 procent lägre vikt än före operationen. Men för att bli erbjuden en fetmaoperation krävs det att patienten ska ha gjort fem försök i att gå ner i vikt samt uppfylla kravet för BMI.

Att diagnosen ställs på basen av BMI tycker varken Marcus Lagerström eller Carl-Magnus Brodén är optimalt.

- Man bör utgå från livskvalité, säger Marcus Lagerström.

- Jag förstår varför BMI-gräns är populärt. Det är enkelt och en bra formel men sjukdomen är mer komplex. Till exempel kan en person som har BMI 32 och risk för diabetes ha större behov av en fetmaoperation än någon med högre BMI men med lägre diabetesrisk, säger Carl-Magnus Brodén.

“Måste se till att vi har samma världsbild”

Kommer den nya nationella kunskapsstyrningen att ta ett helhetsgrepp om sjuklig fetma, med tydliga riktlinjer för vilka som ska ha tillgång till fetmakirurgin? Den frågan ställer Christina Kennedy, chefredaktör på Dagens Medicin Agenda, som är moderator under seminariet.

Diskussionerna kan sammanfattas med att kunskapsstyrning skapa ett tydligt system men att det saknas enighet.

- Det är bra med kunskapsstyrning men först måste vi se till att vi har samma världsbild, säger Carl-Magnus Brodén.

Snabbtest: Hur bra är din kunskap om fetmakirurgi? Testa dig på tio minuter!

Politiker: Fokus har legat på förebyggande insatser

Paneldeltagarna intygar att det fortfarande finns fördomar och okunskap när det gäller fetmavården. Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör vid Västra Götalandsregionen, menar att en del av förklaringen är att professionen inte har enats om vad som är bäst. Något som Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet Hälsa Oberoende av Storlek, HOBS, har förstått genom alla patientberättelser hon får höra.

- När vi frågar våra medlemmar om varför de tar snabblån för att själva betala sin fetmaoperation är svaret dåligt bemötande och okunskap i sjukvården, säger Jenny Vinglid.

Gilbert Tribo, Regionråd, (L), Region Skåne, medger att det inte är rimligt att så många måste ta pengar från egen ficka för att betala sin operation. Han vill se att det satsas på fortbildning inom området.

Okunskapen kan ha att göra med att fokus har legat på förebyggande insatser, menar Vivianne Macdisi, Regionråd, (S), Region Uppsala.

- Vi har varit bra på att prata om förebyggande insatser men nu måste vi börja se vilka behandlingar som faktiskt hjälper. Vi måste också ta reda på varför antalet operationer har minskat, säger Vivianne Macdisi.