Liktornar och hudförhårdnader
Bakgrund
- Liktorn, klavus:
- Vid en liktorn finns ett begränsat område med hyperkeratotisk hud, ofta med en ömmande central del
- Hudförhårdnad, kallus:
- Vid kallus handlar det om en mer spridd hyperkeratos, utan en central öm del
Epidemiologi
- Klavus och hudförhårdnader är mycket vanligt förekommande:
- Upp till 70 % av personer >65 år har hudförhårdnader och/eller liktornar
- Särskilt kvinnor är utsatta för liktornar, troligen för att de oftare än män använder trånga och mindre bekväma skor
- Personer över 65 år har ökad risk till följd av att huden blir tunnare med stigande ålder
Etiologi och patogenes
- Upprepad friktion eller tryck mot huden leder till en hyperkeratos i huden, som vanligen är en fysiologisk, skyddande mekanism:
- När det leder till smärta är det en patologisk process
- Smärta uppstår när den centrala delen av en liktorn trycker mot nervstrukturer
- De vanligaste lokalisationerna för liktornsbildning är fötterna, särskilt de dorsolaterala områdena vid femte tån, de interdigitala områdena och på fotsulan (under metatarsalhuvudena).
ICD-10
- L84.9A Kallus (hudförhårdnad)
- L84.9B Klavus (liktorn)
- L84.9X Liktornar och hudförhårdnader, ospecificerat
Anamnes
- En liktorn kan ge smärtor.
- Vid mer generella hudförhårdnader kan sår uppkomma till följd av torr och sprucken hud.
- Utred med patienten vad som kan vara orsaken:
- Fokusera särskilt på skorna
- Gång och annan fysisk aktivitet (yrke)
- Behandling nu eller tidigare
Förhindra hypotermi före, under och efter operation
Effekterna av anestesi samt minskad metabolisk värmeproduktion gör att patienterna riskerar att drabbas av hypotermi. Med BARRIER® EasyWarm® minskar risken.
Kliniska fynd
- Vid undersökning ses hyperkeratotisk eller förtjockad hud.
- Vid liktorn ses ett centralt område med en ofta mer genomskinlig kärna. Den är öm vid tryck.
- Eventuellt kan man skrapa på liktornar för att se om det framträder underliggande blodkärl (mörka fläckar eller punktformade blödningar) som är tecken på vårtor.
Utredning av liktornar och hudförhårdnader
- Diagnosen baseras på kliniska fynd.
- Biopsi kan övervägas i atypiska fall.
Differentialdiagnoser
- Vårtor
- Främmande kropp i huden
- Malignitet
Behandling av liktornar och hudförhårdnader
- Egenbehandling (förebygga tryck/friktion).
- Eventuellt nedhyvling via sjukvården/fotvården.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Egenbehandling
- Regelbunden avskrapning/filning av den förhårdnade huden:
- Patienten kan ofta på egen hand hålla sjukdomen i schack på det här sättet
- Det går att uppnå symtomlindring genom att göra liktornen tunnare eller täcka lesionen med ett stötdämpande plåster eller ett plåster som avlastar området med liktornen
- Uppluckrande salva, lösning eller plåster:
- Självhäftande plåster är effektivast mot tjocka lesioner, medan salvor och liknande är bäst vid långvarig underhållsbehandling
- Till exempel plåster med salicylsyra 40 % (receptfritt)
Annan behandling
- Efter behandling med uppluckrande salva kan den hårda kärnan avlägsnas med en skalpell.
- Kirurgiska korrigeringar av klofingrar, hammartår och så vidare kan hjälpa.
Komplikationer
- Minskad mobilitet.
- Infektioner.
Prognos
- Med behandling är prognosen god, men liktornar har en tendens att recidivera.
- Vid bakomliggande fotdeformiteter är prognosen sämre, ibland behövs en kirurgisk åtgärd.
Källor
- Nationellt kliniskt kunskapsstöd. 2019-12-06 (Hämtad 2020-11-09).
- Phillips S, Seiverling E, Silvis M. Pressure and Friction Injuries in Primary Care. Prim Care. 2015;42(4):631-644.
FORTBILDNING: Här lär du dig det senaste om perioperativ hypotermi »
-
Gallstensbesvär
Riskfaktorer har analyserats i ett stort antal studier med ibland motsägelsefulla resultat. Ofta nämns dock hereditet, kvinnligt kön, övervikt och viktförändringar som riskfaktorer för utvecklande av gallstenar.
-
Allvarliga följder vid värmeförlust under operation
Det är ett allvarligt tillstånd som kan påverka kroppens alla organ och riskerar leda till generell reducering av livsviktiga funktioner. Men med rätt kunskap kan risken för att utveckla hypotermi både påverkas och reduceras.
-
Unik fortbildning om perioperativ hypotermi lanseras
Vid vilken omgivningstemperatur är människan termoneutral? Vilka riskfaktorer finns för hypotermi vid operation? Och vilka är riskgrupperna? Det är några av frågorna som läkare och annan sjukvårdspersonal får svara på i NetdoktorPro:s fortbildning om perioperativ hypote...
-
Operationerna som är förknippade med störst risker
I en intervju berättar Anders Jeppsson, professor i thoraxkirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, om vilka operationer som är mest förknippade med allvarliga komplikationer.
-
Vad ligger bakom svullnaden i Astrids vänsterben?
Pensionären Astrid, 77 år, söker till akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnade upp. Det stramar när hon går och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning.
-
Narkosgas kan bidra till sämre njurfunktion efter operation
Sövning med gas kan vara en bidragande faktor till komplikationer hos patienter efter en operation. Det visar en klinisk studie från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
-
Fel fokus kan förklara okunskapen inom obesitasvården
Antalet fetmafall ökar både globalt och i Sverige. Samtidigt minskar antalet som erbjuds den mest effektiva behandlingsmetoden. Är det fördomar eller okunskap som styr vårdens beslut? Den frågan får deltagarna under ett seminarium i Almedalen svara på.
-
Så vanligt är svårkontrollerad blödning vid kirurgi
Det är svårt att helt undvika blödningskomplikationer, speciellt i akuta situationer. Något som gör det viktigt att öka medvetenheten om blödningsrisken hos professionen. I en webbutbildning på NetdoktorPro har läkare delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter kring blödning vid kirurgi.