Fler överlever stroke – men rehabiliteringen brister
Den akuta strokebehandlingen blir bara bättre vilket gör att fler överlever. Samtidigt ökar antalet som lever med funktionsnedsättningar efter stroke. En avhandling vid Lunds universitet visar att en av fem strokepatienter upplever bristande rehabilitering ett år efter sin stroke. En av fyra vittnar även om att de inte fått läkaruppföljning inom tre månader.
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
− Akutvården fungerar mycket bra i Sverige, men sedan blir många patienter borttappade. Stroke kräver intensiv och långvarig rehabilitering och det är väl placerade resurser eftersom den drabbade kan få ett så oerhört mycket bättre liv med rätt insatser, säger Mia von Euler, forskare vid Karolinska institutet, i en intervju i Hjärtrapporten som varje år ges ut av Hjärt-Lungfonden.
Något som många gånger förbises efter stroke är spasticitet, som omkring en tredjedel av patienterna besväras av. Det menar Patrik Säterö, specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin och sjukgymnast.
− Jag har uppfattningen om att fokus inom primärvården ligger på att förhindra en ny stroke vilket kan göra att spasticitet missas och upptäcks allt för sent.
Han uppmanar primärvårdsläkare att be fysioterapeut eller arbetsterapeut om en bedömning om spasticiteten hindrar patientens rehabilitering.
− Tyvärr är det alldeles för ovanligt att dessa patienter får remiss till specialist och får den behandling de behöver. Samhället kan bespara både lidande och vårdresurser om spasticitet behandlades men också följs upp i större utsträckning, säger Patrik Säterö.
Förutom fysisk funktionsnedsättning handlar det om trötthet, minnesproblem, läs- och skrivsvårigheter och depression. Faktum är att det till stor del saknas studier om den strokedrabbades livskvalitet och sysselsättning efter hemkomsten. Men ny forskning som publiceras i rapporten avslöjar alltså på brister inom rehabiliteringen efter stroke.
Äldre mest missnöjda med uppföljningen efter stroke
Det långsiktiga omhändertagandet efter stroke ska i huvudsak ske i primärvården. Men en av fem strokepatienter anser inte att d får den rehabilitering de skulle behöva och var fjärde patient följs inte upp av läkare inom tre månader efter sin stroke. Avsaknad av uppföljning gäller främst äldre och personer med funktionsnedsättning. Det visar en avhandling vid Lunds universitet, som är en djupgående analys av Riksstrokes ettårsuppföljningar och inkluderar 35 000 patienter.
I våras publicerade Socialstyrelsen en remissversion av de nationella riktlinjerna för strokesjukvård och den slutliga versionen ska vara klar våren 2018. Där har de bland annat uppdaterat avsnittet för rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning. Läs riktlinjerna här.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
En av tre med epilepsi har läkemedelsresistent epilepsi
En tredjedel av alla som har epilepsi i Sverige har läkemedelsresistent epilepsi, vilket betyder att minst två olika läkemedel inte förhindrar anfallen. Läkemedelsresistent epilepsi är förknippad med en betydande neurologisk och psykiatrisk samsjuklighet och ökad dödlig...
-
Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.
-
Nya riktlinjer för behandling av migrän
Med syftet att förbättra omhändertagandet och minska de vårdrelaterade klyftorna, presenteras nu första nationella riktlinjerna för behandling av migrän.
-
Migrän drabbar omkring 15 procent av befolkningen
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom med återkommande episoder av svår huvudvärk, och rankas som en av våra mest funktionsnedsättande medicinska tillstånd. Migrän kan ha stor påverkan på hälsa och livskvalitet, dessutom medför sjukdomen stora samhällskostnader.
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS)
-
Klusterhuvudvärk/Hortons huvudvärk
Anfallsvis unilateral huvudvärk med stark smärta lokaliserad bakom eller runt ett öga med autonoma symtom på samma sida.