Fler överlever stroke – men rehabiliteringen brister
Den akuta strokebehandlingen blir bara bättre vilket gör att fler överlever. Samtidigt ökar antalet som lever med funktionsnedsättningar efter stroke. En avhandling vid Lunds universitet visar att en av fem strokepatienter upplever bristande rehabilitering ett år efter sin stroke. En av fyra vittnar även om att de inte fått läkaruppföljning inom tre månader.
− Akutvården fungerar mycket bra i Sverige, men sedan blir många patienter borttappade. Stroke kräver intensiv och långvarig rehabilitering och det är väl placerade resurser eftersom den drabbade kan få ett så oerhört mycket bättre liv med rätt insatser, säger Mia von Euler, forskare vid Karolinska institutet, i en intervju i Hjärtrapporten som varje år ges ut av Hjärt-Lungfonden.
Något som många gånger förbises efter stroke är spasticitet, som omkring en tredjedel av patienterna besväras av. Det menar Patrik Säterö, specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin och sjukgymnast.
− Jag har uppfattningen om att fokus inom primärvården ligger på att förhindra en ny stroke vilket kan göra att spasticitet missas och upptäcks allt för sent.
Han uppmanar primärvårdsläkare att be fysioterapeut eller arbetsterapeut om en bedömning om spasticiteten hindrar patientens rehabilitering.
Hur är det att leva med LHON?
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad i det centrala synfältet. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen.
148-2023-MARK
− Tyvärr är det alldeles för ovanligt att dessa patienter får remiss till specialist och får den behandling de behöver. Samhället kan bespara både lidande och vårdresurser om spasticitet behandlades men också följs upp i större utsträckning, säger Patrik Säterö.
Förutom fysisk funktionsnedsättning handlar det om trötthet, minnesproblem, läs- och skrivsvårigheter och depression. Faktum är att det till stor del saknas studier om den strokedrabbades livskvalitet och sysselsättning efter hemkomsten. Men ny forskning som publiceras i rapporten avslöjar alltså på brister inom rehabiliteringen efter stroke.
Äldre mest missnöjda med uppföljningen efter stroke
Det långsiktiga omhändertagandet efter stroke ska i huvudsak ske i primärvården. Men en av fem strokepatienter anser inte att d får den rehabilitering de skulle behöva och var fjärde patient följs inte upp av läkare inom tre månader efter sin stroke. Avsaknad av uppföljning gäller främst äldre och personer med funktionsnedsättning. Det visar en avhandling vid Lunds universitet, som är en djupgående analys av Riksstrokes ettårsuppföljningar och inkluderar 35 000 patienter.
I våras publicerade Socialstyrelsen en remissversion av de nationella riktlinjerna för strokesjukvård och den slutliga versionen ska vara klar våren 2018. Där har de bland annat uppdaterat avsnittet för rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning. Läs riktlinjerna här.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Förekomsten av myasthenia gravis ökar – men så gör även behandlingsalternativen
Myasthenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där antikroppar mot muskelreceptorer leder till en onormal trötthet och svaghet av skelettmuskler. De senaste trenderna tyder på att prevalensen ökar, mest hos äldre personer, troligen till stor del till följd...
-
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
Heltäckande kvalitetsregister för epilepsi är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.
-
Nytt läkemedel mot Alzheimer – men till vilket pris?
Förväntningarna på nya monoklonala antikropps-läkemedel för personer med Alzheimers sjukdom är skyhöga, men det finns också stora utmaningar. Här sammanfattar Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på NetdoktorPro det senaste inom området.
-
Hjärntumörer hos vuxna
Tumörer i CNS är en stor grupp av benigna, lågmaligna och högmaligna tumörer, som förekommer hos patienter i alla åldrar. Huvvudvärk, epileptiska anfall och fokala bortfall är vanliga symtom.
-
Facialispares
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.