Spasticitet
Spasticitet innebär en ökad spänning i skelettmuskulatur med livliga senreflexer. Symtom kan även förekomma i tung- och käkmusklerna samt i bäckenbotten. Svår spasticitet leder lätt till ledkontrakturer i de spastiska extremiteterna.
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
Definition Symtom Kliniska fynd Behandling Sammanfattning
Definition
- Undergrupp av onormal muskelspänning, muskeltonus
- En patologiskt ökad muskeltonus av skelettmuskulatur som drabbar vissa muskelgrupper i olika hög grad
- Kan ha både spinal och cerebral orsak
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Etiologi och patogenes
- Skada av hämmande descenderande banor till ryggmärgen så att impulstrafiken i reflexbågarna ökar, vilket medför att senreflexerna blir livligare.
- Uppvisas vid en rad olika sjukdomar i centrala nervsystemet och skador som drabbar de motoriska nervbanorna.
- Vid perifera nervskador förekommer inte spasticitet.
- Spasticitet behöver inte komma till uttryck förrän dagar eller veckor efter en akut lesion.
Predisponerande faktorer
- Vanligast är skador i capsula interna (stroke), hjärnstammen (multipel skleros) och i ryggmärgen (ryggmärgsskador).
Anamnes och kliniska fynd
Anamnes
- Ökad spänning i skelettmuskulatur med livliga senreflexer.
- Kan också förekomma i tung- och käkmusklerna samt i bäckenbotten.
- Svår spasticitet leder lätt till ledkontrakturer i de spastiska extremiteterna.
- Vid kronisk spasticitet kan andra medicinska tillstånd (till exempel urinvägsinfektioner, blåssten, obstipation, analfissurer, hemorrojder och liggsår) öka den inåtgående (afferenta) impulstrafiken i de spinala reflexbågarna och förstärka spasticiteten ytterligare.
Kliniska fynd
- Ökningen i muskeltonus påverkar olika muskelgrupper i olika grad.
- I överextremiteterna är tonus ökad i högre grad i flexormuskulatur än i extensormuskulatur.
- I underextremiteterna är förhållandet det motsatta, tonus är mest ökat i extensormuskulatur.
- Spasticitet påvisas genom passiva rörelser. Spasticitet utgör ett motstånd i de påverkade musklerna (ökad muskeltonus), men det är inte detsamma genom hela rörelsen. Rörelsemotståndet är mest markant i starten av den passiva rörelsen och avtar efter hand (fällknivsfenomen).
- Ökningen i muskeltonus ökar vid hastiga, snabba passiva rörelser.
Differentialdiagnoser
- Spasticitet skiljer sig från rigiditet och dystoni, där en ökad muskelspänning har andra orsaker.
Behandling
Allmänt
- Behandling är inte alltid önskvärd, eftersom spasticitet ger bättre muskelarbete och förhindrar sårbildning i en paralytisk extremitet.
Läkemedelsbehandling
- Baklofen och diazepam används mest, men de har ingen selektiv effekt på spasticitetsmekanismerna. Hos selekterade patienter, där spasticiteten blir kronisk och svårt invalidiserande, går det att operera in en programmerbar infusionspump där små doser av baklofen kontinuerligt tillförs intratekalt. Därmed undviks biverkningarna knutna till peroral behandling, dessutom är effekten klart bättre med lägre doser.
- Botulinumtoxin kan användas vid uttalad och invalidiserande spasticitet i såväl stora som små muskelgrupper. Behandlingen är en specialistuppgift, där andra behandlingsformer, till exempel tenotomi och myotomi, också kan övervägas.
Annan behandling
- Kontrakturprofylax i form av långsam, upprepad töjning av musklerna. Kylpackningar över de spastiska musklerna kan förlänga effekten.
- Vid multipel skleros kan avkylning, till exempel i form av en kylväst, eller kall dusch, ha en övergående positiv effekt.
Förebyggande åtgärder
- Både vid cerebrovaskulära insulter och cerebral pares kan felställningar förebyggas.
- Uttalade kontrakturer ger dålig behandlingseffekt, men om smärtsamma spasmer förekommer vid kontrakturer kan dessa vara behandlingsbara.
ICD-10
R25 Abnorma ofrivilliga rörelser
R25.2 Krampanfall och spasmer
R25.3 Fascikulationer
R25.8 Andra och ospecificerade abnorma ofrivilliga rörelser
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
En av tre med epilepsi har läkemedelsresistent epilepsi
En tredjedel av alla som har epilepsi i Sverige har läkemedelsresistent epilepsi, vilket betyder att minst två olika läkemedel inte förhindrar anfallen. Läkemedelsresistent epilepsi är förknippad med en betydande neurologisk och psykiatrisk samsjuklighet och ökad dödlig...
-
Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.
-
Nya riktlinjer för behandling av migrän
Med syftet att förbättra omhändertagandet och minska de vårdrelaterade klyftorna, presenteras nu första nationella riktlinjerna för behandling av migrän.
-
Migrän drabbar omkring 15 procent av befolkningen
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom med återkommande episoder av svår huvudvärk, och rankas som en av våra mest funktionsnedsättande medicinska tillstånd. Migrän kan ha stor påverkan på hälsa och livskvalitet, dessutom medför sjukdomen stora samhällskostnader.
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS)
-
Klusterhuvudvärk/Hortons huvudvärk
Anfallsvis unilateral huvudvärk med stark smärta lokaliserad bakom eller runt ett öga med autonoma symtom på samma sida.