Fokus på proteinopatier under årets internationella MDS-möte i San Diego
Hallå där Per Odin, professor i neurologi vid Lunds universitet, som var på plats under MDS International Congress i San Diego för att föreläsa och ta del av det senaste inom Parkinsons sjukdom.
Vad är MDS (Movement Disorder Society) International Congress för typ av kongress?
– MDS-mötet är de största internationella mötet kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar. Mötet anordnas en gång per år och val av plats cirkulerar mellan Amerika, Europa och Asien. Det brukar samla mellan 3 000 och 5 000 deltagare, i år är det preliminärt 3500 deltagare. Förra året, när vi hade mötet i Stockholm, var det 4 500 deltagare från totalt 86 länder. Mötesprogrammet innehåller ungefär 200 föredrag och cirka 1 500 posters kommer att presenteras.
Jag kom till San Diego i söndags, som var första mötesdagen, och reser hem igen på fredag morgon eftersom kongressen slutar på torsdag eftermiddag.
Är detta en prioriterad kongress för dig som neurolog?
– Ja, detta är det högst prioriterade mötet för mig som neurolog och specialist inom movement disorder. Mötet ger en bred uppdatering kring de flesta viktiga aspekter vid Parkinsons sjukdom och andra movement disorders. Dessutom kommer väldigt många kollegor, som är specialiserade på dessa sjukdomar, till mötet – både kliniker och forskare. De är praktiskt att ses här om man behöver träffa internationella kollegor, därför uppstår en rad forskningsmötesaktiviteter inom och kring kongressen.
Har du besökt kongressen tidigare?
– Den här mötesserien startade 1990 i München. Jag besökte mötet första gången 1994 i Orlando, och har därefter åkt på samtliga möten - totalt 15 stycken.
Vad har hänt på årets möte hittills?
– Det har bland annat varit stora översiktsymposier kring terapier av olika movement disorders. Överlag är det kanske inga stora nyheter eftersom man följer forskningsutvecklingen under året. Men ett och annat nytt kan jag plocka upp och ta med hem, och därmed säkra att rutinerna på hemmakliniken är ”front-line”.
Vad kommer du att föreläsa om?
– Jag har ett föredrag kring infusionsterapi med L-dopa pump inom ramen för ett symposium kring "Optimizing the effect of L-dopa in Parkinson´s disease" på torsdag.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Så ställer du diagnosen MS i ett tidigt skede
Då de första symtomen kan vara diffusa är det inte alltid lätt för primärvården att väcka misstanke om multipel skleros (MS). Dessutom har det visat sig att den progressiva patientgruppen inte är så homogen som man tidigare trott. Hur bör du som läkare resonera och vad bör du tänka på för att snabbare ställa diagnos? NetdoktorPro har frågat två ledande specialister inom området.
-
Stroke
Riskfaktorerna till stroke är idag väl kartlagda. En stor internationell studie visade att tio åtgärdbara riskfaktorer förklarade 90 procent av risken för stroke. Läs mer om vilka här.
1 Kommentarer -
Parkinson: Symtomen som besvärar patienterna mest
Vid behandling av Parkinson kan sjukdomens många ansikten ställa till det. I en intervju berättar Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi, om vad du som läkare bör vara uppmärksam på när du träffar patienter med Parkinsons sjukdom.
-
Spasticitet
Spasticitet innebär en ökad spänning i skelettmuskulatur med livliga senreflexer. Svår spasticitet leder lätt till ledkontrakturer i de spastiska extremiteterna.
-
Akut strokevård – så kan fler liv räddas
Det råder kraftig underbehandling och ojämlik tillgång till mekanisk trombektomi. Under ett seminarium i Almedalen ligger fokus på hur regional samverkan och gemensamt styrda resurser kan rädda liv.
-
Åtgärder för undernäring hos äldre bortprioriteras
Närmare var tredje person inom äldrevården lider av undernäring och en av de vanligaste orsakerna till detta är ät- och sväljsvårigheter, dysfagi. Dessvärre saknas det ofta nutritionsteam inom äldreomsorg vilket leder till att åtgärder bortprioriteras, menar Johanna Raxén, logoped på Danderyds sjukhus.
En fjärdedel av befolkningen riskerar att få herpes zoster någon gång i livet. Bör man ordinera antiviral behandling till en 40-åring med okomplicerad bältros om det gått mindre än 72 timmar sedan den första blåsan (som är thorakalt belägen)?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu