Fokus på proteinopatier under årets internationella MDS-möte i San Diego
Hallå där Per Odin, professor i neurologi vid Lunds universitet, som var på plats under MDS International Congress i San Diego för att föreläsa och ta del av det senaste inom Parkinsons sjukdom.
Vad är MDS (Movement Disorder Society) International Congress för typ av kongress?
– MDS-mötet är de största internationella mötet kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar. Mötet anordnas en gång per år och val av plats cirkulerar mellan Amerika, Europa och Asien. Det brukar samla mellan 3 000 och 5 000 deltagare, i år är det preliminärt 3500 deltagare. Förra året, när vi hade mötet i Stockholm, var det 4 500 deltagare från totalt 86 länder. Mötesprogrammet innehåller ungefär 200 föredrag och cirka 1 500 posters kommer att presenteras.
Jag kom till San Diego i söndags, som var första mötesdagen, och reser hem igen på fredag morgon eftersom kongressen slutar på torsdag eftermiddag.
Är detta en prioriterad kongress för dig som neurolog?
– Ja, detta är det högst prioriterade mötet för mig som neurolog och specialist inom movement disorder. Mötet ger en bred uppdatering kring de flesta viktiga aspekter vid Parkinsons sjukdom och andra movement disorders. Dessutom kommer väldigt många kollegor, som är specialiserade på dessa sjukdomar, till mötet – både kliniker och forskare. De är praktiskt att ses här om man behöver träffa internationella kollegor, därför uppstår en rad forskningsmötesaktiviteter inom och kring kongressen.
Har du besökt kongressen tidigare?
– Den här mötesserien startade 1990 i München. Jag besökte mötet första gången 1994 i Orlando, och har därefter åkt på samtliga möten - totalt 15 stycken.
Vad har hänt på årets möte hittills?
– Det har bland annat varit stora översiktsymposier kring terapier av olika movement disorders. Överlag är det kanske inga stora nyheter eftersom man följer forskningsutvecklingen under året. Men ett och annat nytt kan jag plocka upp och ta med hem, och därmed säkra att rutinerna på hemmakliniken är ”front-line”.
Vad kommer du att föreläsa om?
– Jag har ett föredrag kring infusionsterapi med L-dopa pump inom ramen för ett symposium kring "Optimizing the effect of L-dopa in Parkinson´s disease" på torsdag.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
Hälso- sjukvården missar många patienter med dysfagi, ät- och sväljsvårigheter, något som bland annat leder till många onödiga fall av lunginflammation hos äldre, det menar Ulrika Guldstrand, ordförande för Logogpedförbundet.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Raynauds fenomen – en checklista
Tillståndet kallas även “vita fingrar” då muskulaturen runt pulsådrorna drar ihop sig och orsakar smärta och vita fläckar på huden. Orsaken är okänd men anfallen kommer ofta i samband med kyla och emotionell stress.
-
Nytt rehabiliteringsfokus för patienter med dystoni
Inblick i Toxins 2019: Basic Science and Clinical Aspects of Botulinum and Other Neurotoxins i Köpenhamn.
-
Botoxbehandling mot migrän: “Det blev som natt och dag”
NetdoktorPro har intervjuat tre patienter som använt botox som behandling mot kronisk migrän. För Anette och Jenny blev botox räddningen som gav livskvalitén tillbaka, men för Eva var resultatet ingenting att hänga i julgranen.
-
Patientfall: Yrkesverksam läkare, 66 år, med misstänkt hjärntumör
Det finns flera olika tumörtyper i centrala nervsystemet, och även benigna hjärntumörer kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen. Här kan du ta del av ett patientfall om primära hjärntumörer.
-
Så ställer du diagnosen MS i ett tidigt skede
Då de första symtomen kan vara diffusa är det inte alltid lätt för primärvården att väcka misstanke om multipel skleros (MS). Dessutom har det visat sig att den progressiva patientgruppen inte är så homogen som man tidigare trott. Hur bör du som läkare resonera och vad bör du tänka på för att snabbare ställa diagnos? NetdoktorPro har frågat två ledande specialister inom området.
52-åriga Hans söker vård då han är orolig över sina symtom. Sedan några månader tillbaka besväras han av domningar och kramper i båda benen samt muskelförsvagning i högerbenet. Han har dessutom fått svårare att kontrollera urinblåsan vid trängningar. Nu undrar Hans om det kan vara diskbråck eller någon neurologisk sjukdom, såsom MS.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu