Frågorna kring multipel skleros som måste få ett svar

Multipel skleros (ms) är en kronisk inflammation som drabbar centrala nervsystemet, bland annat i form av fokala plack som orsakar demyelinisering och diffus neurodegeneration. Inflammationen ses i både grå- och vit substans i hjärna och ryggmärg.  

– Kunskapen om diagnosen multipel skleros har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men det finns fortfarande flera frågetecken kring ms som behöver få svar, säger Sten Fredrikson som är professor i neurologi vid institutionen för Klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, samt överläkare i neurologi vid Neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Sjukdomsorsaken bakom multipel skleros förbryllar

Etiologin är något som har förbryllat professionen under en lång tid. Många forskare menar att MS är en immunopatologisk sjukdom eftersom de drabbade får en ökad ansamling av aktiva lymfocyter, makrofager och mikroglia i centrala nervsystemet. I dag börjar man dock frångå
begreppet autoimmunitet när man talar om multipel skleros, påpekar Sten Fredrikson.

– För att en sjukdom ska vara ”autoimmun” måste ett specifikt autoantigen identifieras, något som inte har gjorts för MS. I stället säger man att det är en neuroinflammatorisk sjukdom.

Det finns däremot flera teorier om potentiella autoantigen, exempelvis protein som MBP (myelin basic protein) eller MOG (myelin oligodendrocyte glycoprotein).
En annan hypotes om etiologin bakom MS fokuserar på järn. Det finns forskare som menar att en ökad ansamling av järn i hjärnan leder till oxidativ stress och skador på neuronen som påminner om de som ses vid multipel skleros.

– Den teorin saknar dock vetenskapliga belägg och är nedlagd i dag, säger Sten Fredrikson.

En teori som har varit aktuell i flera decennier är att sjukdomen multipel skleros skulle orsakas av en infektion. Här har blickarna främst riktats mot Epstein-Barr viruset, som bland annat ger körtelfeber. Virusinfektionen tros leda till en sekundär inflammation som amplifierar vävnadsskadan i både hjärna och ryggmärg.

– En majoritet av dem som är drabbade av MS har antikroppar mot Epstein-Bar viruset, vilket tyder på att de en gång har blivit infekterade.

En annan kärnfråga inom multipel skleros är själva inflammationsprocessen. Än idag vet inte forskarna säkert om inflammationen är den drivande delen i sjukdomsförloppet, eller ett resultat av neurodegenereration.

– Den kunskapen är väldigt betydelsefull. Då skulle vi eventuellt veta vad som orsakar multipel skleros, och vad det är som startar processen vid MS, säger Sten Fredrikson.

Ett annat frågetecken gällande inflammationsprocessen är ifall denna skiljer sig mellan skovvis MS och de progressiva formerna.