Intervju | Neurologi

Hopp om läkemedel med nya kriterier för Alzheimers sjukdom

Nya diagnostiska kriterier för Alzheimers sjukdom ger hopp om genombrott i jakten på effektivare läkemedel mot vår vanligaste demenssjukdom. Med kriterierna, som presenterades i april 2011, blir det möjligt att med hjälp av biomarkörer diagnostisera fler förstadier av Alzheimers sjukdom. Forskare hoppas att det kommer att underlätta för läkemedelsstudier och att läkemedel mot tidiga stadier av sjukdomen ska komma ut på marknaden.


Publicerad den: 2013-01-17

Annons

Kriterierna som tagits fram av tre expertgrupper på uppdrag av Alzheimer’s Association och The National Institute on Aging möjliggör diagnos av tre stadier av Alzheimers sjukdom: 1) preklinisk (presymtomatisk) Alzheimers sjukdom, 2) lindrig kognitiv svikt (mild cognitive impairment, MCI) orsakad av alzheimer och 3) demens orsakad av alzheimer. Forskning tyder på att förändringar i hjärnan, orsakade av sjukdomen, startar flera år eller till och med decennier innan symtom ger sig till känna. Diagnostisering av Alzheimers sjukdom med de nya kriterierna bygger på att specifika biomarkörer hittas i hjärna och ryggvätska hos patienten.

Annons
Annons

Alzheimers sjukdom har tidigare främst diagnostiserats i sena stadier med demensutredning och kompletterande bilddiagnostik. Genom att se vilket område i hjärnan som är påverkat har olika demenssjukdomar kunnat skiljas åt, vilket är viktigt för vidare behandling. Vid Alzheimers sjukdom är en atrofierad medial temporallob en av de första förändringarna som kan synas vid bilddiagnostik.

Även med möjligheten att upptäcka och korrekt diagnostisera Alzheimers sjukdom flera år innan symtom bryter ut, saknas idag läkemedel för behandling. Att diagnostisera preklinisk Alzheimers sjukdom blir därför en etisk fråga och rekommenderas tillsvidare endast inom forskning.

Nytt verktyg

Hans Basun, professor i geriatrik vid Uppsala universitet, tror att ändrade kriterier gör det lättare ta fram nya behandlingar för Alzheimers sjukdom. Han menar att de mediciner som finns på marknaden fungerar för de flesta patienter, men att utvecklingen av nya läkemedel stannat av.

Annons
Annons

- Idag kan vi ge patienterna ett till ”bra år” men inte mer. Vi behöver mediciner för att behandla de tidiga stadierna av sjukdomen, säger Hans Basun.

Under Medicinska Riksstämmans alzheimersymposium rådde det enighet om att förnyelse av de gamla kriterierna som publicerades 1984 kommer att underlätta urvalet till läkemedelsprövningar.

- Sannolikheten att effektivare läkemedel kommer ut på marknaden ökar om metoderna för urval av patientgrupper förbättras, säger Hans Basun.

Biomarkörer kombineras

Med hjälp av en kombination av biomarkörer som tau och betaamyloidinlagringar blir träffsäkerheten hög för att identifiera patienter med lindrig kognitiv svikt som har hög risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Presymtomatisk alzheimer identifieras också via fynd av markörer i likvor eller i hjärna via visualisering med PET-kamera.

- Biomarkörer för Alzheimers sjukdom i cerebrospinalvätska har verifierats i hundratals studier och det finns stora vinster att göra om effektiva läkemedel kommer ut på marknaden, menar Niels Andreasen, forskare vid Institutionen för neurobiologi på Karolinska Institutet.

- Det både kommer att vara enkelt och billigt att leta markörer i likvor ute på kliniken i framtiden. Resultatet är lika bra som PET-scanbilder, som våra amerikanska kollegor föredrar, säger Niels Andreasen.

Slipade kriterier inte perfekta

Resultaten av den nya metoden att diagnostisera Alzheimers sjukdom är ännu inte klara och det kan finnas problem med de nya kriterierna. Liksom tidigare kan det vara svårt att skilja på andra typer av demens även med biomarkörer, särskilt när det gäller äldre patienter som kan ha flera typer av demenssjukdom. Graden av ansamlade biomarkörer och hypotrofi av mediala temporalloben som ses vid Alzheimers sjukdom behöver inte heller stämma överens med patientens mini-mental-test (MMT).

Det saknas idag kunskap om hur stora grupper som lever med lindrig kognitiv svikt orsakad av alzheimer och presymtomatisk Alzheimers sjukdom. Att screena för att diagnostisera dessa patienter innebär ett etiskt dilemma eftersom det kan leda till oro hos patienter och anhöriga, när behandlingsmöjligheter är begränsade. Det kan också innebära stora kostnader som inte kan försvaras utan effektiva läkemedel. Det råder enighet hos forskare inom området att ytterligare epidemiologisk kartläggning av Alzheimers sjukdom behövs liksom studier för att ta fram nya behandlingar även för tidiga stadier av sjukdomen.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens och utgör närmare hälften av alla svåra demenstillstånd. I takt med en ökande livslängd hos Sveriges befolkning blir fallen fler, idag lever drygt 100 000 personer med Alzheimers sjukdom.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons