Komplexa antikroppar hoppas bota MS
Multipel skleros är den vanligaste kroniska inflammationen i centrala nervsystemet, och både grå och vit substans drabbas av neuroaxonal skada. ”Om selektiva monoklonala antikroppar används i ett tidigt skede tror jag vi kan bota sjukdomen i framtiden”, säger docent Anders Svenningsson.
Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk demyeliniserande sjukdom i centrala nervsystemet som vanligtvis drabbar unga vuxna mellan 20 och 40 år. Kvinnor insjuknar främst, närmare dubbelt så många jämfört med män.

MS är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret reagerar mot ämnen i centrala nervsystemet, exempelvis myelin. Ett kännetecken är så kallade plack, härdar med inflammatoriska celler. Dessa frisätter flera neurotoxiska produkter i hjärnan som leder till att både neuron och axon skadas.
Även grå substans drabbas
Inflammation och neurodegeneration är därmed centrala komponenter i sjukdomen. MS kan delas in i tre förloppsformer: skovvis fortlöpande MS (RR- MS), sekundärprogressiv MS (SP-MS), och primärprogressiv MS (PP-MS). Vanligtvis debuterar sjukdomen med perioder av akuta
neurologiska symtom som pågår i dagar eller veckor vilket kallas skov (RR-MS). Under de första åren sker vanligtvis en god återhämtning mellan skoven, men efter 15-20 år startar i de flesta obehandlade fall en succesiv försämring utan förbättringsperioder, så kallad progressiv MS (SP-MS). Nu tillstöter vanligtvis gångproblem, koordinationsstörningar (ataxi) och ofta även nedsättning av kognitiva funktioner. Uppemot 90 procent av dagens MS-patienter lider av RR-MS eller SP-MS.
Antalet plack påvisas med hjälp av magnetkamera, medan graden av pågående nervskada kan mätas genom att detektera nedbrytningsproteiner från neuron och axon i ryggmärgsvätskan.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
– En av de tydligaste markörerna är koncentrationen av neurofilament som korrelerar väl med den pågående nervskadan. Det ger oss även information om långsiktig prognos om vi inte sätter in aktiv behandling, säger Anders Svenningsson.
Trots att forskningen har gjort stora framsteg de senaste åren kvarstår flera frågetecken kring MS. Exempelvis om kopplingen mellan inflammation, demyelinisering och neuroaxonal skada. På magnetkamera ses plack i vit substans, men det sker även påverkan på grå substans.
– Grå substans påverkas tidigt i förloppet, vilket kan visa sig som trötthet eller lättare kognitiv svikt hos patienten. Men symtomen varierar mycket från person till person.
TEST
"]
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Nya möjligheter att upptäcka Lewykroppssjukdom tidigt
Lewykroppssjukdom är ett samlingsbegrepp för Parkinsons sjukdom (som främst ger rörelsesvårigheter) och Lewykroppsdemens (som domineras av nedsatt kognitiv funktion) och är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa sjukdomar efter Alzheimers sjukdom.
-
MDS-kongressen 2023 – Mezin Öthman sammanfattar höjdpunkterna
Sjukdomsassocierade mutationer, biomarkörer och nya behandlingssätt presenterades under MDS-kongressen 2023 i Köpenhamn. Specialistläkaren i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Mezin Öthman var närvarande vid kongressen och hans generella intryck var en intres...
-
5 frågor om MDS och framtidens vård för Parkinsons sjukdom
MDS-kongressen, som är en internationell kongress om Parkinsons sjukdom och rörelserubbningar, ägde i år rum i Bella center i Köpenhamn den 27–31 augusti. Här svarar Mezin Öthman, specialistläkar i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala på fem snabba frågor om MD...
-
Epilepsiläkaren som vägrar ge upp
Elinor Ben Mechanem, adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, har ägnat hela livet åt att förbättra livet för patienter med epilepsi.