Komplexa antikroppar hoppas bota MS
Multipel skleros är den vanligaste kroniska inflammationen i centrala nervsystemet, och både grå och vit substans drabbas av neuroaxonal skada. ”Om selektiva monoklonala antikroppar används i ett tidigt skede tror jag vi kan bota sjukdomen i framtiden”, säger docent Anders Svenningsson.
Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk demyeliniserande sjukdom i centrala nervsystemet som vanligtvis drabbar unga vuxna mellan 20 och 40 år. Kvinnor insjuknar främst, närmare dubbelt så många jämfört med män.

MS är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret reagerar mot ämnen i centrala nervsystemet, exempelvis myelin. Ett kännetecken är så kallade plack, härdar med inflammatoriska celler. Dessa frisätter flera neurotoxiska produkter i hjärnan som leder till att både neuron och axon skadas.
Även grå substans drabbas
Inflammation och neurodegeneration är därmed centrala komponenter i sjukdomen. MS kan delas in i tre förloppsformer: skovvis fortlöpande MS (RR- MS), sekundärprogressiv MS (SP-MS), och primärprogressiv MS (PP-MS). Vanligtvis debuterar sjukdomen med perioder av akuta
neurologiska symtom som pågår i dagar eller veckor vilket kallas skov (RR-MS). Under de första åren sker vanligtvis en god återhämtning mellan skoven, men efter 15-20 år startar i de flesta obehandlade fall en succesiv försämring utan förbättringsperioder, så kallad progressiv MS (SP-MS). Nu tillstöter vanligtvis gångproblem, koordinationsstörningar (ataxi) och ofta även nedsättning av kognitiva funktioner. Uppemot 90 procent av dagens MS-patienter lider av RR-MS eller SP-MS.
Antalet plack påvisas med hjälp av magnetkamera, medan graden av pågående nervskada kan mätas genom att detektera nedbrytningsproteiner från neuron och axon i ryggmärgsvätskan.
Hur är det att leva med LHON?
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad i det centrala synfältet. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen.
148-2023-MARK
– En av de tydligaste markörerna är koncentrationen av neurofilament som korrelerar väl med den pågående nervskadan. Det ger oss även information om långsiktig prognos om vi inte sätter in aktiv behandling, säger Anders Svenningsson.
Trots att forskningen har gjort stora framsteg de senaste åren kvarstår flera frågetecken kring MS. Exempelvis om kopplingen mellan inflammation, demyelinisering och neuroaxonal skada. På magnetkamera ses plack i vit substans, men det sker även påverkan på grå substans.
– Grå substans påverkas tidigt i förloppet, vilket kan visa sig som trötthet eller lättare kognitiv svikt hos patienten. Men symtomen varierar mycket från person till person.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
TEST
"]
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Förekomsten av myasthenia gravis ökar – men så gör även behandlingsalternativen
Myasthenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där antikroppar mot muskelreceptorer leder till en onormal trötthet och svaghet av skelettmuskler. De senaste trenderna tyder på att prevalensen ökar, mest hos äldre personer, troligen till stor del till följd...
-
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
Heltäckande kvalitetsregister för epilepsi är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.
-
Nytt läkemedel mot Alzheimer – men till vilket pris?
Förväntningarna på nya monoklonala antikropps-läkemedel för personer med Alzheimers sjukdom är skyhöga, men det finns också stora utmaningar. Här sammanfattar Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på NetdoktorPro det senaste inom området.
-
Facialispares
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.