Komplexa antikroppar hoppas bota MS
Multipel skleros är den vanligaste kroniska inflammationen i centrala nervsystemet, och både grå och vit substans drabbas av neuroaxonal skada. ”Om selektiva monoklonala antikroppar används i ett tidigt skede tror jag vi kan bota sjukdomen i framtiden”, säger docent Anders Svenningsson.
Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk demyeliniserande sjukdom i centrala nervsystemet som vanligtvis drabbar unga vuxna mellan 20 och 40 år. Kvinnor insjuknar främst, närmare dubbelt så många jämfört med män.
MS är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret reagerar mot ämnen i centrala nervsystemet, exempelvis myelin. Ett kännetecken är så kallade plack, härdar med inflammatoriska celler. Dessa frisätter flera neurotoxiska produkter i hjärnan som leder till att både neuron och axon skadas.
Även grå substans drabbas
Inflammation och neurodegeneration är därmed centrala komponenter i sjukdomen. MS kan delas in i tre förloppsformer: skovvis fortlöpande MS (RR- MS), sekundärprogressiv MS (SP-MS), och primärprogressiv MS (PP-MS). Vanligtvis debuterar sjukdomen med perioder av akuta
neurologiska symtom som pågår i dagar eller veckor vilket kallas skov (RR-MS). Under de första åren sker vanligtvis en god återhämtning mellan skoven, men efter 15-20 år startar i de flesta obehandlade fall en succesiv försämring utan förbättringsperioder, så kallad progressiv MS (SP-MS). Nu tillstöter vanligtvis gångproblem, koordinationsstörningar (ataxi) och ofta även nedsättning av kognitiva funktioner. Uppemot 90 procent av dagens MS-patienter lider av RR-MS eller SP-MS.
Antalet plack påvisas med hjälp av magnetkamera, medan graden av pågående nervskada kan mätas genom att detektera nedbrytningsproteiner från neuron och axon i ryggmärgsvätskan.
– En av de tydligaste markörerna är koncentrationen av neurofilament som korrelerar väl med den pågående nervskadan. Det ger oss även information om långsiktig prognos om vi inte sätter in aktiv behandling, säger Anders Svenningsson.
Trots att forskningen har gjort stora framsteg de senaste åren kvarstår flera frågetecken kring MS. Exempelvis om kopplingen mellan inflammation, demyelinisering och neuroaxonal skada. På magnetkamera ses plack i vit substans, men det sker även påverkan på grå substans.
– Grå substans påverkas tidigt i förloppet, vilket kan visa sig som trötthet eller lättare kognitiv svikt hos patienten. Men symtomen varierar mycket från person till person.
TEST
-
Patient med diagnostiserad psoriasis har fått ledbesvär
På din mottagning möter du 53-åriga Kerstin, som undrar om hon har fått psoriasisartrit. Kerstin har sedan fem år en mild form av plackpsoriasis och står på perorala glukokortikoider. Hur stor andel av de som får PsA har redan hudsymtom?
-
Psoriasis – inte bara i huden
"Låt oss hjälpas åt att ge dagens patienter med svår psoriasis tillgång till den kunskap och behandling som finns redan idag. Det kan förändra livet för många." Så inleder överläkare Mona Ståhle sin debattartikeln om psoriasis.
-
Ta i smärtpatienten
Det händer ofta att en patient kommer till smärtspecialist utan att ha blivit undersökt tidigare, säger smärtexperten Björn Bragée.
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
ERS 2017: Obstruktiva lungsjukdomar högt på agendan
Årets lungkongress European Respiratory Society, ERS, lockade 22 000 lungläkare, barnläkare och allmänläkare från olika länder. Det råder ingen tvekan om att obstruktiva lungsjukdomar som astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) var ett hett ämne även i år.
-
Stora prisskillnader på läkemedel – behöver inte vara så
Priset på ett läkemedel kan variera mellan olika apotek och läkarna har ingen chans att agera som patientens ombud då det skulle innebära orimligt mycket jobb, menar överläkare Mikael Hoffmann. I en intervju identifierar han problemet men ger också tips på hur du som läkare kan förbättra patientsituationen utifrån dagens läkemedelssystem.
-
Råd till din patient med polycytemia vera
I det fjärde avsnittet av miniserien om polycytemia vera ger specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide råd om vad patienten själv kan göra.
-
Fokus på symtomlindrande behandling vid polycetemia vera
I det tredje avsnittet av miniserien om polycetemia vera berättar specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide om behandling vid blodcancersjukdomen.
Det är kostnadsfritt och du kan enkelt avsäga dig fler utskick genom ett klick i ett nyhetsbrev. 
Genom NetdoktorPros medicinska nyhetsbrev håller vi dig uppdaterad om de senaste medicinska nyheterna. Prenumerationen är kostnadsfri och du kan enkelt avsäga dig fler e-postutskick genom att klicka på en länk i ett nyhetsbrev.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu