Komplexa antikroppar hoppas bota MS
Multipel skleros är den vanligaste kroniska inflammationen i centrala nervsystemet, och både grå och vit substans drabbas av neuroaxonal skada. ”Om selektiva monoklonala antikroppar används i ett tidigt skede tror jag vi kan bota sjukdomen i framtiden”, säger docent Anders Svenningsson.
Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk demyeliniserande sjukdom i centrala nervsystemet som vanligtvis drabbar unga vuxna mellan 20 och 40 år. Kvinnor insjuknar främst, närmare dubbelt så många jämfört med män.
MS är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret reagerar mot ämnen i centrala nervsystemet, exempelvis myelin. Ett kännetecken är så kallade plack, härdar med inflammatoriska celler. Dessa frisätter flera neurotoxiska produkter i hjärnan som leder till att både neuron och axon skadas.
Även grå substans drabbas
Inflammation och neurodegeneration är därmed centrala komponenter i sjukdomen. MS kan delas in i tre förloppsformer: skovvis fortlöpande MS (RR- MS), sekundärprogressiv MS (SP-MS), och primärprogressiv MS (PP-MS). Vanligtvis debuterar sjukdomen med perioder av akuta
neurologiska symtom som pågår i dagar eller veckor vilket kallas skov (RR-MS). Under de första åren sker vanligtvis en god återhämtning mellan skoven, men efter 15-20 år startar i de flesta obehandlade fall en succesiv försämring utan förbättringsperioder, så kallad progressiv MS (SP-MS). Nu tillstöter vanligtvis gångproblem, koordinationsstörningar (ataxi) och ofta även nedsättning av kognitiva funktioner. Uppemot 90 procent av dagens MS-patienter lider av RR-MS eller SP-MS.
Antalet plack påvisas med hjälp av magnetkamera, medan graden av pågående nervskada kan mätas genom att detektera nedbrytningsproteiner från neuron och axon i ryggmärgsvätskan.
– En av de tydligaste markörerna är koncentrationen av neurofilament som korrelerar väl med den pågående nervskadan. Det ger oss även information om långsiktig prognos om vi inte sätter in aktiv behandling, säger Anders Svenningsson.
Trots att forskningen har gjort stora framsteg de senaste åren kvarstår flera frågetecken kring MS. Exempelvis om kopplingen mellan inflammation, demyelinisering och neuroaxonal skada. På magnetkamera ses plack i vit substans, men det sker även påverkan på grå substans.
– Grå substans påverkas tidigt i förloppet, vilket kan visa sig som trötthet eller lättare kognitiv svikt hos patienten. Men symtomen varierar mycket från person till person.
TEST
-
Stroke
Riskfaktorerna till stroke är idag väl kartlagda. En stor internationell studie visade att tio åtgärdbara riskfaktorer förklarade 90 procent av risken för stroke. Läs mer om vilka här.
1 Kommentarer -
Alzheimers sjukdom
Den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna och hör till de primärdegenerativa sjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimers sjukdom från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
Dessa migränpatienter löper störst risk för att få stroke
Det finns en konstaterad samsjuklighet mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt men kopplingen till andra kardiovaskulära sjukdomar har varit mindre välkänd. Liksom vilka undergrupper av migränpatienter som har störst risk för att drabbas. Men i en ny dansk studie har forskarna undersökt just detta.
-
Domningar och kramper i benen – har din patient MS?
52-åriga Hans söker vård då han sedan några månader tillbaka besväras av domningar, kramper och muskelförsvagning i benen. Nu undrar Hans om det kan vara diskbråck eller någon neurologisk sjukdom, såsom MS.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
Akut strokevård – så kan fler liv räddas
Det råder kraftig underbehandling och ojämlik tillgång till mekanisk trombektomi. Under ett seminarium i Almedalen ligger fokus på hur regional samverkan och gemensamt styrda resurser kan rädda liv.
-
Fler överlever stroke – men rehabiliteringen brister
Den akuta strokebehandlingen blir bara bättre vilket gör att fler överlever. Samtidigt ökar antalet som lever med funktionsnedsättningar efter stroke. En avhandling vid Lunds universitet visar att en av fem strokepatienter upplever bristande rehabilitering ett år efter sin stroke.
-
Sex frågor och svar om spasticitet
Spasticitet är en komplex neurologisk företeelse som främst drabbar strokepatienter. Men varför drabbas vissa av spasmer och andra inte? Vilka är de vanligaste frågorna från patienterna? Patrik Säterö, specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin och legitimerad sjukgymnast, svarar på NetdoktorPros frågor om spasticitet.
1 Kommentarer
Det är kostnadsfritt och du kan enkelt avsäga dig fler utskick genom ett klick i ett nyhetsbrev. 
Genom NetdoktorPros medicinska nyhetsbrev håller vi dig uppdaterad om de senaste medicinska nyheterna. Prenumerationen är kostnadsfri och du kan enkelt avsäga dig fler e-postutskick genom att klicka på en länk i ett nyhetsbrev.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu