Ny studie avslöjar hur MS-patienter mår efter stamcellstransplantation
Genom att slå ut och starta om kroppens immunförsvar hos patienter med inflammatoriskt aktiv MS ses färre T2-lesioner vid magnetkameraundersökning (MRI) av hjärnan. Patienten kan även bli kvitt skovaktiviteten, enligt en ny svensk observationsstudie. Men behandlingen är förenad med vissa risker, menar professor Magnus Vrethem.
Det är första gången som svenska forskare undersöker hur MS-patienter mår efter att ha genomgått en autolog hematopoetisk stamcellstransplantation, så kallad HSCT. Metoden har använts för behandling av aggressiv MS i Sverige sedan 2004. Den går ut på att stamceller tas från patienten, som först ges tillbaka efter att personen har behandlats med cytostatika.
En HSCT är riktigt tuff att genomgå, påpekar Magnus Vrethem som är professor och överläkare vid Neurologikliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Han är även en av författarna till den svenska studien.
– Patienterna är väldigt infektionskänsliga efter behandlingen, vilket varar i cirka fyra veckor. Behandlingen är också behäftad med mortalitet, fast risken är liten - under 0,5 procent. I vår observationsundersökning inträffade inget dödsfall.
Färre T2-lesioner
40 av dem hade skovvis MS, fem personer led av sekundärprogressiv MS, två hade primärprogressiv MS och en var drabbad av primärprogressiv MS med skov.
Resultatet visade att de med aggressiv, skovvis MS svarade bäst på behandlingen. Troligtvis är stamcellstransplantationen mest effektiv vid en pågående och aktiv inflammation, menar Magnus Vrethem.
– Den teorin överensstämmer med att effekten av behandlingen är sämre på progressiva former av MS, som karaktäriseras av ökad neurodegeneration och reducerad inflammation.
Forskarna såg även att återfallen av skov reducerades hos 87 procent av deltagarna under en femårsperiod. Hos 85 procent sågs inte heller några nya T2-lesioner vid MRI-undersökningarna.
– T2 är bilder av placken som tas med magnetresonanskamera, vilket gör att man kan se den totala MS-bördan. Resultaten talar för att stamcellsbehandlingen förebygger bildandet av nya lesioner, säger Magnus Vrethem.
Man såg även förbättringar bland deltagarna gällande handikappsgrad, så kallad expanded disability status scale (EDSS). Forskarna drog bland annat slutsatsen att patienterna som var fria från sjukdomsaktivitet under de första tre åren efter stamcellstransplantationen aldrig fick några nya plack eller kliniska återfall.
Resultaten visade även att MS-patienter med kontrastladdade lesioner på MRI, svarade bättre på stamcellsbehandlingen. Det kan bero på att centrala nervsystemet är mer mottagligt om blod-hjärnbarriären är påverkad.
Dock drabbades vissa patienter av bieffekter med behandlingen, däribland en reaktivering av herpes zoster eller hypothyreos.
Gäller att väga fördelar och nackdelar
Den svenska studien var retroperspektiv och nästa steg är att samla data för prospektiva undersökningar gällande multipel skleros och hematopoetisk stamcellstransplantation.
Magnus Vrethem ser HSCT som en effektiv metod för att behandla fall av aggressiv aktiv inflammatorisk MS, där annan bromsmedicin varit ineffektiv. Däremot är det för tidigt att gå ut och allmänt rekommendera tekniken vid behandling av multipel skleros, menar han.
– Främst eftersom vi inte vet vad som händer på sikt. I utländska studier har en del av MS-patienterna fått tillbaka sin sjukdom, med skovaktivitet, efter stamcellsbehandlingen. Därför gäller det att väga fördelar och nackdelar noggrant.
Vad är dina tankar om att behandla multipel skleros med stamceller? Kommentera gärna direkt under artikeln.
-
Patient med diagnostiserad psoriasis har fått ledbesvär
På din mottagning möter du 53-åriga Kerstin, som undrar om hon har fått psoriasisartrit. Kerstin har sedan fem år en mild form av plackpsoriasis och står på perorala glukokortikoider. Hur stor andel av de som får PsA har redan hudsymtom?
-
Psoriasis – inte bara i huden
"Låt oss hjälpas åt att ge dagens patienter med svår psoriasis tillgång till den kunskap och behandling som finns redan idag. Det kan förändra livet för många." Så inleder överläkare Mona Ståhle sin debattartikeln om psoriasis.
-
Ta i smärtpatienten
Det händer ofta att en patient kommer till smärtspecialist utan att ha blivit undersökt tidigare, säger smärtexperten Björn Bragée.
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Nytt vaccinationsprogram för äldre efterfrågas
Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre sparar både liv och resurser. Det menar Pauline MacDonald, som tidigare var ansvarig för dessa program i Storbritannien. Där erbjuds kostnadsfri vaccination mot influensa, pneumokocker och bältros till alla från 65 år och uppåt. Är ett nationellt vaccinationsprogram för äldre befogat även i Sverige?
-
Läkare: För få erbjuds den mest effektiva behandlingsmetoden mot fetma
Sjuklig fetma har blivit en svensk folksjukdom. Samtidigt minskar antalet fetmaoperationer i den offentliga sjukvården. Patienter vittnar om skam och dåligt bemötande vilket gör att allt fler vänder sig till privata kliniker. Är det inte dags att börja behandla fetma som en sjukdom och ge patienterna den vård de har rätt till? Det är på tiden, menar överläkaren Magnus Sundbom, professor i gastrointestial kirurgi.
-
Fördomar och fakta om digital vård
Vilka är dina fördomar om digital vård? Det cirkulerar många fördomar kring digital vård men här presenteras fakta om hur det faktiskt ser ut och går till.
-
"Det finns patienter som tar snabblån för att de inte längre orkar vänta på remiss"
Trots att var femte svensk lider av obesitas saknas nationella riktlinjer för behandling, vilket gör att vården av dessa patienter skiljer sig åt i landet. ”Fetma är en sjukdom som kräver behandling på samma sätt som andra kroniska sjukdomar”, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare på Riksförbundet HOBS.
Det är kostnadsfritt och du kan enkelt avsäga dig fler utskick genom ett klick i ett nyhetsbrev. 
Genom NetdoktorPros medicinska nyhetsbrev håller vi dig uppdaterad om de senaste medicinska nyheterna. Prenumerationen är kostnadsfri och du kan enkelt avsäga dig fler e-postutskick genom att klicka på en länk i ett nyhetsbrev.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu