Intervju | Neurologi

Ny studie avslöjar hur MS-patienter mår efter stamcellstransplantation

Genom att slå ut och starta om kroppens immunförsvar hos patienter med inflammatoriskt aktiv MS ses färre T2-lesioner vid magnetkameraundersökning (MRI) av hjärnan. Patienten kan även bli kvitt skovaktiviteten, enligt en ny svensk observationsstudie. Men behandlingen är förenad med vissa risker, menar professor Magnus Vrethem.


Publicerad den: 2015-05-18
Författare: Maria Gustavsson, Redaktör, NetdoktorPro

Annons

Det är första gången som svenska forskare undersöker hur MS-patienter mår efter att ha genomgått en autolog hematopoetisk stamcellstransplantation, så kallad HSCT. Metoden har använts för behandling av aggressiv MS i Sverige sedan 2004. Den går ut på att stamceller tas från patienten, som först ges tillbaka efter att personen har behandlats med cytostatika.
En HSCT är riktigt tuff att genomgå, påpekar Magnus Vrethem som är professor och överläkare vid Neurologikliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Han är även en av författarna till den svenska studien.

– Patienterna är väldigt infektionskänsliga efter behandlingen, vilket varar i cirka fyra veckor. Behandlingen är också behäftad med mortalitet, fast risken är liten - under 0,5 procent.  I vår observationsundersökning inträffade inget dödsfall.

Färre T2-lesionerProfessor Magnus Vretham

Studien gick ut på att samla data från MS-patienter runt om i landet som hade genomgått HSCT. Totalt deltog 48 patienter;
40 av dem hade skovvis MS, fem personer led av sekundärprogressiv MS, två hade primärprogressiv MS och en var drabbad av primärprogressiv MS med skov.
Resultatet visade att de med aggressiv, skovvis MS svarade bäst på behandlingen. Troligtvis är stamcellstransplantationen mest effektiv vid en pågående och aktiv inflammation, menar Magnus Vrethem.

– Den teorin överensstämmer med att effekten av behandlingen är sämre på progressiva former av MS, som karaktäriseras av ökad neurodegeneration och reducerad inflammation.

Forskarna såg även att återfallen av skov reducerades hos 87 procent av deltagarna under en femårsperiod. Hos 85 procent sågs inte heller några nya T2-lesioner vid MRI-undersökningarna. 

– T2 är bilder av placken som tas med magnetresonanskamera, vilket gör att man kan se den totala MS-bördan. Resultaten talar för att stamcellsbehandlingen förebygger bildandet av nya lesioner, säger Magnus Vrethem.

Man såg även förbättringar bland deltagarna gällande handikappsgrad, så kallad expanded disability status scale (EDSS). Forskarna drog bland annat slutsatsen att patienterna som var fria från sjukdomsaktivitet under de första tre åren efter stamcellstransplantationen aldrig fick några nya plack eller kliniska återfall.
Annons
Annons

Resultaten visade även att MS-patienter med kontrastladdade lesioner på MRI, svarade bättre på stamcellsbehandlingen. Det kan bero på att centrala nervsystemet är mer mottagligt om blod-hjärnbarriären är påverkad.
Dock drabbades vissa patienter av bieffekter med behandlingen, däribland en reaktivering av herpes zoster eller hypothyreos.

Gäller att väga fördelar och nackdelar

Den svenska studien var retroperspektiv och nästa steg är att samla data för prospektiva undersökningar gällande multipel skleros och hematopoetisk stamcellstransplantation.
Magnus Vrethem ser HSCT som en effektiv metod för att behandla fall av aggressiv aktiv inflammatorisk MS, där annan bromsmedicin varit ineffektiv. Däremot är det för tidigt att gå ut och allmänt rekommendera tekniken vid behandling av multipel skleros, menar han. 

– Främst eftersom vi inte vet vad som händer på sikt. I utländska studier har en del av MS-patienterna fått tillbaka sin sjukdom, med skovaktivitet, efter stamcellsbehandlingen. Därför gäller det att väga fördelar och nackdelar noggrant.

Vad är dina tankar om att behandla multipel skleros med stamceller? Kommentera gärna direkt under artikeln.

Annons
Annons

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons