Ny studie avslöjar hur MS-patienter mår efter stamcellstransplantation
Genom att slå ut och starta om kroppens immunförsvar hos patienter med inflammatoriskt aktiv MS ses färre T2-lesioner vid magnetkameraundersökning (MRI) av hjärnan. Patienten kan även bli kvitt skovaktiviteten, enligt en ny svensk observationsstudie. Men behandlingen är förenad med vissa risker, menar professor Magnus Vrethem.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Det är första gången som svenska forskare undersöker hur MS-patienter mår efter att ha genomgått en autolog hematopoetisk stamcellstransplantation, så kallad HSCT. Metoden har använts för behandling av aggressiv MS i Sverige sedan 2004. Den går ut på att stamceller tas från patienten, som först ges tillbaka efter att personen har behandlats med cytostatika.
En HSCT är riktigt tuff att genomgå, påpekar Magnus Vrethem som är professor och överläkare vid Neurologikliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Han är även en av författarna till den svenska studien.
– Patienterna är väldigt infektionskänsliga efter behandlingen, vilket varar i cirka fyra veckor. Behandlingen är också behäftad med mortalitet, fast risken är liten - under 0,5 procent. I vår observationsundersökning inträffade inget dödsfall.
Färre T2-lesioner
40 av dem hade skovvis MS, fem personer led av sekundärprogressiv MS, två hade primärprogressiv MS och en var drabbad av primärprogressiv MS med skov.
Resultatet visade att de med aggressiv, skovvis MS svarade bäst på behandlingen. Troligtvis är stamcellstransplantationen mest effektiv vid en pågående och aktiv inflammation, menar Magnus Vrethem.
– Den teorin överensstämmer med att effekten av behandlingen är sämre på progressiva former av MS, som karaktäriseras av ökad neurodegeneration och reducerad inflammation.
Forskarna såg även att återfallen av skov reducerades hos 87 procent av deltagarna under en femårsperiod. Hos 85 procent sågs inte heller några nya T2-lesioner vid MRI-undersökningarna.
– T2 är bilder av placken som tas med magnetresonanskamera, vilket gör att man kan se den totala MS-bördan. Resultaten talar för att stamcellsbehandlingen förebygger bildandet av nya lesioner, säger Magnus Vrethem.
Man såg även förbättringar bland deltagarna gällande handikappsgrad, så kallad expanded disability status scale (EDSS). Forskarna drog bland annat slutsatsen att patienterna som var fria från sjukdomsaktivitet under de första tre åren efter stamcellstransplantationen aldrig fick några nya plack eller kliniska återfall.
Resultaten visade även att MS-patienter med kontrastladdade lesioner på MRI, svarade bättre på stamcellsbehandlingen. Det kan bero på att centrala nervsystemet är mer mottagligt om blod-hjärnbarriären är påverkad.
Dock drabbades vissa patienter av bieffekter med behandlingen, däribland en reaktivering av herpes zoster eller hypothyreos.
Gäller att väga fördelar och nackdelar
Den svenska studien var retroperspektiv och nästa steg är att samla data för prospektiva undersökningar gällande multipel skleros och hematopoetisk stamcellstransplantation.
Magnus Vrethem ser HSCT som en effektiv metod för att behandla fall av aggressiv aktiv inflammatorisk MS, där annan bromsmedicin varit ineffektiv. Däremot är det för tidigt att gå ut och allmänt rekommendera tekniken vid behandling av multipel skleros, menar han.
– Främst eftersom vi inte vet vad som händer på sikt. I utländska studier har en del av MS-patienterna fått tillbaka sin sjukdom, med skovaktivitet, efter stamcellsbehandlingen. Därför gäller det att väga fördelar och nackdelar noggrant.
Vad är dina tankar om att behandla multipel skleros med stamceller? Kommentera gärna direkt under artikeln.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid MS. Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som professor Jan Lycke lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Fler epilepsibehandlingar kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism. Det visar en ny stor nordisk studie.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid MS
Överläkare Petra Nilsson svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).