Ny studie avslöjar hur MS-patienter mår efter stamcellstransplantation
Genom att slå ut och starta om kroppens immunförsvar hos patienter med inflammatoriskt aktiv MS ses färre T2-lesioner vid magnetkameraundersökning (MRI) av hjärnan. Patienten kan även bli kvitt skovaktiviteten, enligt en ny svensk observationsstudie. Men behandlingen är förenad med vissa risker, menar professor Magnus Vrethem.
Det är första gången som svenska forskare undersöker hur MS-patienter mår efter att ha genomgått en autolog hematopoetisk stamcellstransplantation, så kallad HSCT. Metoden har använts för behandling av aggressiv MS i Sverige sedan 2004. Den går ut på att stamceller tas från patienten, som först ges tillbaka efter att personen har behandlats med cytostatika.
En HSCT är riktigt tuff att genomgå, påpekar Magnus Vrethem som är professor och överläkare vid Neurologikliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Han är även en av författarna till den svenska studien.
– Patienterna är väldigt infektionskänsliga efter behandlingen, vilket varar i cirka fyra veckor. Behandlingen är också behäftad med mortalitet, fast risken är liten - under 0,5 procent. I vår observationsundersökning inträffade inget dödsfall.
Färre T2-lesioner
40 av dem hade skovvis MS, fem personer led av sekundärprogressiv MS, två hade primärprogressiv MS och en var drabbad av primärprogressiv MS med skov.
Resultatet visade att de med aggressiv, skovvis MS svarade bäst på behandlingen. Troligtvis är stamcellstransplantationen mest effektiv vid en pågående och aktiv inflammation, menar Magnus Vrethem.
– Den teorin överensstämmer med att effekten av behandlingen är sämre på progressiva former av MS, som karaktäriseras av ökad neurodegeneration och reducerad inflammation.
Forskarna såg även att återfallen av skov reducerades hos 87 procent av deltagarna under en femårsperiod. Hos 85 procent sågs inte heller några nya T2-lesioner vid MRI-undersökningarna.
– T2 är bilder av placken som tas med magnetresonanskamera, vilket gör att man kan se den totala MS-bördan. Resultaten talar för att stamcellsbehandlingen förebygger bildandet av nya lesioner, säger Magnus Vrethem.
Man såg även förbättringar bland deltagarna gällande handikappsgrad, så kallad expanded disability status scale (EDSS). Forskarna drog bland annat slutsatsen att patienterna som var fria från sjukdomsaktivitet under de första tre åren efter stamcellstransplantationen aldrig fick några nya plack eller kliniska återfall.
Resultaten visade även att MS-patienter med kontrastladdade lesioner på MRI, svarade bättre på stamcellsbehandlingen. Det kan bero på att centrala nervsystemet är mer mottagligt om blod-hjärnbarriären är påverkad.
Dock drabbades vissa patienter av bieffekter med behandlingen, däribland en reaktivering av herpes zoster eller hypothyreos.
Gäller att väga fördelar och nackdelar
Den svenska studien var retroperspektiv och nästa steg är att samla data för prospektiva undersökningar gällande multipel skleros och hematopoetisk stamcellstransplantation.
Magnus Vrethem ser HSCT som en effektiv metod för att behandla fall av aggressiv aktiv inflammatorisk MS, där annan bromsmedicin varit ineffektiv. Däremot är det för tidigt att gå ut och allmänt rekommendera tekniken vid behandling av multipel skleros, menar han.
– Främst eftersom vi inte vet vad som händer på sikt. I utländska studier har en del av MS-patienterna fått tillbaka sin sjukdom, med skovaktivitet, efter stamcellsbehandlingen. Därför gäller det att väga fördelar och nackdelar noggrant.
Vad är dina tankar om att behandla multipel skleros med stamceller? Kommentera gärna direkt under artikeln.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Nytt rehabiliteringsfokus för patienter med dystoni
Inblick i Toxins 2019: Basic Science and Clinical Aspects of Botulinum and Other Neurotoxins i Köpenhamn.
-
Botoxbehandling mot migrän: “Det blev som natt och dag”
NetdoktorPro har intervjuat tre patienter som använt botox som behandling mot kronisk migrän. För Anette och Jenny blev botox räddningen som gav livskvalitén tillbaka, men för Eva var resultatet ingenting att hänga i julgranen.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Så ställer du diagnosen MS i ett tidigt skede
Då de första symtomen kan vara diffusa är det inte alltid lätt för primärvården att väcka misstanke om multipel skleros (MS). Dessutom har det visat sig att den progressiva patientgruppen inte är så homogen som man tidigare trott. Hur bör du som läkare resonera och vad bör du tänka på för att snabbare ställa diagnos? NetdoktorPro har frågat två ledande specialister inom området.
-
Stroke
Riskfaktorerna till stroke är idag väl kartlagda. En stor internationell studie visade att tio åtgärdbara riskfaktorer förklarade 90 procent av risken för stroke. Läs mer om vilka här.
1 Kommentarer -
Parkinson: Symtomen som besvärar patienterna mest
Vid behandling av Parkinson kan sjukdomens många ansikten ställa till det. I en intervju berättar Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi, om vad du som läkare bör vara uppmärksam på när du träffar patienter med Parkinsons sjukdom.
-
Spasticitet
Spasticitet innebär en ökad spänning i skelettmuskulatur med livliga senreflexer. Svår spasticitet leder lätt till ledkontrakturer i de spastiska extremiteterna.
En fjärdedel av befolkningen riskerar att få herpes zoster någon gång i livet. Bör man ordinera antiviral behandling till en 40-åring med okomplicerad bältros om det gått mindre än 72 timmar sedan den första blåsan (som är thorakalt belägen)?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu