Nytt rehabiliteringsfokus för patienter med dystoni
Fysioterapidelen av behandlingen av dystonipatienter behöver fokusera mer på motivation och minska fokuset på nackövningar. Det var bland annat tre forskare överens om under konferensen Toxins 2019 i Köpenhamn.
– Vi var överens om att man måste se helheten och inte bara träna nacken, säger Lena Zetterberg specialist i neurologisk fysioterapi och lektor vid Uppsala universitet.
Under konferensen Toxins 2019: Basic Science and Clinical Aspects of Botulinum and Other Neurotoxins i Köpenhamn i januari deltog fysioterapeuten Lena Zetterberg. Hon höll i en workshop om dystoni tillsammans med forskarna Joseph Tsui och Cynthia Commella.
Nytt rehabiliteringsfokus
Dystonipatienter behandlas vanligtvis medicinskt, och i vissa fall med kirurgi. En stor del av behandlingen består av rehabilitering och fysioterapi och ses som ett sätt att optimera nyttan med den medicinska behandlingen.
På senare år har en ny trend dykt upp där man tittar på människan som helhet. Lena Zetterbergs syn på rehabilitering går i linje med detta och är lite nyare i sammanhanget. Hon jobbar lite mer beteendeinriktat och har en helhetssyn på hälsan.
– Man tänker kring fysisk aktivitet och hela människan, till skillnad från att bara fokusera på nacken. Det är ett nytt tankesätt, men det tas emot positivt, säger hon.
“Jobba mot ett aktivitetsmål”
Sjukdomen gör många patienter stel i nacken och därför har mycket av fysioterapin traditionellt sett bestått av mycket träning av nackpartiet.
– Rörelsestörningen sitter ju i nacken och de har svårt att i olika grad vrida huvudet åt olika håll. Har du en typ av dystoni så drar huvudet, vare sig du vill eller inte, åt ett specifikt håll.
Lena Zetterberg menar att fysioterapin och rehabiliteringen måste anpassas mer efter individens egna mål och önskningar om fysisk förmåga.
– Vi försöker jobba mot ett aktivitetsmål, där det är någonting som patienten önskar att klara av. Om man vill kunna cykla, eller andra saker, måste man träna hela kroppen. Vi jobbar också med nacken, men inte bara det.
Viktigt att vara delaktig i samhället
Lena Zetterberg berättar att man inom fältet börjat titta på psykologiska begrepp som tilltro till sin förmåga att klara av saker, rörelserädsla, och motivation. Man börjar använda mer psykologiska faktorer inom neurologisk rehabilitering.
– Det spelar ingen roll hur mycket du sitter hemma och gör dina specifika övningar för nacken, om du till exempel upplever dig väldigt stigmatiserad och rädd att vistas ute bland folk. Du blir inte bättre av att sitta på ditt rum och göra dina övningar. Du måste träna på att gå ut och vara delaktig i samhället.
Konferensen Toxins 2019 arrangeras av International Neurotoxin Association (INA).
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
Hälso- sjukvården missar många patienter med dysfagi, ät- och sväljsvårigheter, något som bland annat leder till många onödiga fall av lunginflammation hos äldre, det menar Ulrika Guldstrand, ordförande för Logogpedförbundet.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Raynauds fenomen – en checklista
Tillståndet kallas även “vita fingrar” då muskulaturen runt pulsådrorna drar ihop sig och orsakar smärta och vita fläckar på huden. Orsaken är okänd men anfallen kommer ofta i samband med kyla och emotionell stress.
-
Botoxbehandling mot migrän: “Det blev som natt och dag”
NetdoktorPro har intervjuat tre patienter som använt botox som behandling mot kronisk migrän. För Anette och Jenny blev botox räddningen som gav livskvalitén tillbaka, men för Eva var resultatet ingenting att hänga i julgranen.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Så ställer du diagnosen MS i ett tidigt skede
Då de första symtomen kan vara diffusa är det inte alltid lätt för primärvården att väcka misstanke om multipel skleros (MS). Dessutom har det visat sig att den progressiva patientgruppen inte är så homogen som man tidigare trott. Hur bör du som läkare resonera och vad bör du tänka på för att snabbare ställa diagnos? NetdoktorPro har frågat två ledande specialister inom området.
-
Stroke
Riskfaktorerna till stroke är idag väl kartlagda. En stor internationell studie visade att tio åtgärdbara riskfaktorer förklarade 90 procent av risken för stroke. Läs mer om vilka här.
1 Kommentarer
52-åriga Hans söker vård då han är orolig över sina symtom. Sedan några månader tillbaka besväras han av domningar och kramper i båda benen samt muskelförsvagning i högerbenet. Han har dessutom fått svårare att kontrollera urinblåsan vid trängningar. Nu undrar Hans om det kan vara diskbråck eller någon neurologisk sjukdom, såsom MS.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu