Parkinson: Symtomen som besvärar patienterna mest
Vid behandling av Parkinson kan sjukdomens många ansikten ställa till det. Enligt Socialstyrelsen handlar en framgångsrik Parkinsonbehandling om individanpassat omhändertagande med återkommande undersökningar. I en intervju berättar Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi, om vad du som läkare bör vara uppmärksam på när du träffar patienter med Parkinsons sjukdom.

Då det idag saknas behandling som kan bota Parkinsons sjukdom ligger fokus på att lindra symtomen. Dock kan symtombilden se mycket olika ut, likaså vad patienten upplever som besvärande.
– Det är mycket individuellt vad som besvärar patienter mest i vardagen. Det grundläggande är ju långsamhet och fumlighet i motoriken, särskilt finmotoriken med att knäppa knappar, handarbeta, spela instrument, använda verktyg/bestick etcetera. Det kan också vara gångmotoriken som blir sämre och vissa har problem med balansen, säger Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Han menar att flera av symtomen inte är skadliga men kan påverka patientens livskvalitet mycket negativt. Ett exempel på en sådan komplikation är hypersalivering och det kan vara värt att sätta in behandling.
– Hypersalivering är egentligen inte ett överskott av saliv utan snarare en konsekvens av att patienterna sväljer mindre ofta - den automatiska sväljningen funkar inte. Ibland använder vi atropindroppar under tungan, i enstaka fall botulinumtoxin i spottkörtlar, säger Dag Nyholm.
Vad gäller för icke-motoriska symtom?
– Bland icke-motoriska symtom brukar smärta/värk beskrivas som besvärande, men också till exempel förstoppning, täta urinträngningar, låg röstvolym, tanketröghet, sömnstörning, oro och stresskänslighet. Men det är som sagt mycket individuellt och ingen har alla besvär på samma gång.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Depression och sämre livskvalité är även kopplat till dålig följsamhet av medicineringen vid Parkinson. Det framgår bland annat av den vetenskapliga artikeln “Therapy adherence issues in Parkinson’s disease”. Något som gör detta extra viktigt att behandla med antidepressiva läkemedel, menar Dag Nyholm.
– Man kanske inte orkar eller förmår sig att ta medicinen när man är nere. Man kanske känner att det är hopplöst och har därför inte drivet att ta sig ur det. Man blir lite apatisk. Och så kan det ju bli av själva sjukdomssymtomen och då är man nästan i en ond spiral, säger Dag Nyholm.
För vårdpersonalen kan det i sin tur bli svårare att ta korrekta beslut som rör behandlingen, då besluten ofta baseras på antaganden om att patienten följer sin behandlingsplan. Därför bör Parkinsonpatienter erbjudas återkommande läkarundersökningar minst två gånger om året. Det framkommer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I perioder av stabil sjukdom kan läkarkontakten däremot ersättas av kontakt med till exempel en parkinsonsjuksköterska.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Nya möjligheter att upptäcka Lewykroppssjukdom tidigt
Lewykroppssjukdom är ett samlingsbegrepp för Parkinsons sjukdom (som främst ger rörelsesvårigheter) och Lewykroppsdemens (som domineras av nedsatt kognitiv funktion) och är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa sjukdomar efter Alzheimers sjukdom.
-
MDS-kongressen 2023 – Mezin Öthman sammanfattar höjdpunkterna
Sjukdomsassocierade mutationer, biomarkörer och nya behandlingssätt presenterades under MDS-kongressen 2023 i Köpenhamn. Specialistläkaren i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Mezin Öthman var närvarande vid kongressen och hans generella intryck var en intres...
-
5 frågor om MDS och framtidens vård för Parkinsons sjukdom
MDS-kongressen, som är en internationell kongress om Parkinsons sjukdom och rörelserubbningar, ägde i år rum i Bella center i Köpenhamn den 27–31 augusti. Här svarar Mezin Öthman, specialistläkar i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala på fem snabba frågor om MD...
-
Epilepsiläkaren som vägrar ge upp
Elinor Ben Mechanem, adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, har ägnat hela livet åt att förbättra livet för patienter med epilepsi.