Parkinson: Symtomen som besvärar patienterna mest
Vid behandling av Parkinson kan sjukdomens många ansikten ställa till det. Enligt Socialstyrelsen handlar en framgångsrik Parkinsonbehandling om individanpassat omhändertagande med återkommande undersökningar. I en intervju berättar Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi, om vad du som läkare bör vara uppmärksam på när du träffar patienter med Parkinsons sjukdom.

Då det idag saknas behandling som kan bota Parkinsons sjukdom ligger fokus på att lindra symtomen. Dock kan symtombilden se mycket olika ut, likaså vad patienten upplever som besvärande.
– Det är mycket individuellt vad som besvärar patienter mest i vardagen. Det grundläggande är ju långsamhet och fumlighet i motoriken, särskilt finmotoriken med att knäppa knappar, handarbeta, spela instrument, använda verktyg/bestick etcetera. Det kan också vara gångmotoriken som blir sämre och vissa har problem med balansen, säger Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Han menar att flera av symtomen inte är skadliga men kan påverka patientens livskvalitet mycket negativt. Ett exempel på en sådan komplikation är hypersalivering och det kan vara värt att sätta in behandling.
– Hypersalivering är egentligen inte ett överskott av saliv utan snarare en konsekvens av att patienterna sväljer mindre ofta - den automatiska sväljningen funkar inte. Ibland använder vi atropindroppar under tungan, i enstaka fall botulinumtoxin i spottkörtlar, säger Dag Nyholm.
Vad gäller för icke-motoriska symtom?
– Bland icke-motoriska symtom brukar smärta/värk beskrivas som besvärande, men också till exempel förstoppning, täta urinträngningar, låg röstvolym, tanketröghet, sömnstörning, oro och stresskänslighet. Men det är som sagt mycket individuellt och ingen har alla besvär på samma gång.
Hur är det att leva med LHON?
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad i det centrala synfältet. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen.
148-2023-MARK
Depression och sämre livskvalité är även kopplat till dålig följsamhet av medicineringen vid Parkinson. Det framgår bland annat av den vetenskapliga artikeln “Therapy adherence issues in Parkinson’s disease”. Något som gör detta extra viktigt att behandla med antidepressiva läkemedel, menar Dag Nyholm.
– Man kanske inte orkar eller förmår sig att ta medicinen när man är nere. Man kanske känner att det är hopplöst och har därför inte drivet att ta sig ur det. Man blir lite apatisk. Och så kan det ju bli av själva sjukdomssymtomen och då är man nästan i en ond spiral, säger Dag Nyholm.
För vårdpersonalen kan det i sin tur bli svårare att ta korrekta beslut som rör behandlingen, då besluten ofta baseras på antaganden om att patienten följer sin behandlingsplan. Därför bör Parkinsonpatienter erbjudas återkommande läkarundersökningar minst två gånger om året. Det framkommer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I perioder av stabil sjukdom kan läkarkontakten däremot ersättas av kontakt med till exempel en parkinsonsjuksköterska.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Förekomsten av myasthenia gravis ökar – men så gör även behandlingsalternativen
Myasthenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där antikroppar mot muskelreceptorer leder till en onormal trötthet och svaghet av skelettmuskler. De senaste trenderna tyder på att prevalensen ökar, mest hos äldre personer, troligen till stor del till följd...
-
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
Heltäckande kvalitetsregister för epilepsi är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.
-
Nytt läkemedel mot Alzheimer – men till vilket pris?
Förväntningarna på nya monoklonala antikropps-läkemedel för personer med Alzheimers sjukdom är skyhöga, men det finns också stora utmaningar. Här sammanfattar Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på NetdoktorPro det senaste inom området.
-
Facialispares
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.