Rapport från Parkinsonskongressen 2014
Konferensrapport från 18th International Congress of Parkinson's Disease and Movement Disorders, Stockholm, 8-12 juni 2014.
"Don't give in – stick it out!"
"Don't give in – stick it out!" Med dessa "lärandemål" inleddes konferensen av professor Arvid Carlsson. Han berättade sin askungesaga om dopaminets betydelse, som trots motstånd från samtida, fast äldre, forskare ledde till att L-dopa började användas 1967. Ett framförande med stringens, humor och ödmjukhet av vår 91-årige Nobelpristagare.
"Konferensens enda stående ovationer", konstaterade presidenten för International Parkinson and Movement Disorders Society Matthew Stern vid öppningsceremonin efter ett fantastiskt framträdande av den brittiska jazzsaxofonisten Barbara Thompson och Suzzie Tapper på sång och gitarr. Båda har Parkinsons sjukdom sedan många år och har numera "avancerad behandling". Deras insats var imponerande – såväl motoriskt som musikaliskt.
Läs även: Medicinsk översikt om Parkinsons sjukdom »
Just behandling av rörelsestörningar var temat för konferensen: emerging and experimental therapies. Sådana presenterades vid olika sessioner och posterpresentationer, till exempel kliniska prövningar av potentiellt neuroprotektiva läkemedel.
Christopher Goetz visade resultat från det senaste årets kliniska prövningar. Det pågår närmare 383 prövningar av "alla aspekter" vid Parkinsons sjukdom.
Peter LeWitt från USA berättade om dragspelspillret med L-dopa/karbidopa som en potentiell ny depotformulering. Frisläppning av L-dopa sker under 12 timmar i magsäcken och har visat sig öka on-tiden hos patienter vid dosering var 8:e timme. Metoden är inte tillgänglig ännu.
Även DBS-tekniken (djup hjärnstimulering) genomgår förfining med till exempel förändrad frekvens på stimuleringen.
Behandling av icke-motoriska symtom som kognitiv svikt, hallucinationer och ortostatisk hypotension fick också mycket uppmärksamhet. Kognitiv hemträning är ett exempel.
Carl Clarke från Storbritannien presenterade PD-Rehab, en randomiserad prövning av totalt fyra timmars fysioterapi och arbetsterapi. Patienterna var mest i tidiga sjukdomsstadier. Förvånande nog fann man inga kliniska effekter eller förbättrad livskvalitet. Man vill nu pröva högre "dos" av behandlingarna. Ett flertal väldesignade studier av fysioterapi pågår och Susan Fox från Kanada påpekade att fysisk träning kan förbättra alla parkinsonsymtom.
Bas Bloem från Nederländerna redogjorde för en studie publicerad i Lancet Neurology som visar att arbetsterapeutisk behandling har positiva effekter vid Parkinsons sjukdom. Nyttan med multidisciplinärt teamarbete vid olika rörelsestörningar betonades vid flera föredrag. Evidensgraden för detta är stigande.
Informationsspridningen från företagen blir alltmer kontrollerad och numera har flera företag med sig särskilda avdelningar för regulatoriska frågor i montrarna.
Bland utställarna fanns inga stora nyheter eller lanseringar. I stället firades 20-årsjubiléet av den brittiska registreringen av apomorfin och 10-årsjubiléet av den europeiska registreringen av den svenska L-dopa/karbidopa-gelen.
Kongressen lockade omkring 4500 besökare från hela världen och turismen till Sverige lär öka tack vare att Stockholm visade sig från sin bästa sida med perfekt försommarväder.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
Hur är det att leva med LHON?
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad i det centrala synfältet. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen.
148-2023-MARK
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Förekomsten av myasthenia gravis ökar – men så gör även behandlingsalternativen
Myasthenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där antikroppar mot muskelreceptorer leder till en onormal trötthet och svaghet av skelettmuskler. De senaste trenderna tyder på att prevalensen ökar, mest hos äldre personer, troligen till stor del till följd...
-
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
Heltäckande kvalitetsregister för epilepsi är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.
-
Nytt läkemedel mot Alzheimer – men till vilket pris?
Förväntningarna på nya monoklonala antikropps-läkemedel för personer med Alzheimers sjukdom är skyhöga, men det finns också stora utmaningar. Här sammanfattar Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på NetdoktorPro det senaste inom området.
-
Facialispares
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.