NetdoktorPro bevakar | Neurologi

Rapport från kongressen Clinical Trials on Alzheimer’s Disease (CTAD) 2012.

NetdoktorPros experter rapporterar från olika kongresser världen över. Den här gången är det Mikael Nornholm, överläkare och specialist i allmän vuxenpsykiatri vid Minneskliniken, SUS i Malmö som rapporterar från Alzheimerkongressen, CTAD i Monaco.


Mikael Nornholm
Publicerad den: 2012-11-01
Författare: Mikael Nornholm, överläkare allmän vuxenpsykiatri, Minneskliniken, SUS, Malmö

Annons


Prins Albert II av Monaco invigde Alzheimerkongress och lovade nya projekt

Igår (den 29 oktober) började CTAD (Clinical Trials on Alzheimer’s Disease) på Grimaldi Forum i Monaco.

Annons
Annons

Efter en bländande föreläsning av dr Katz från FDA, där lättnader i regleringen för framtagning av nya alzheimerläkemedel presenterades, fortsatte dr Egan med att berätta om framgångsrika studier med BACE (MK8393) - en hämmare av beta-sekretaset. Blockeringen av beta-sekretaset hindrar i sin tur bland annat bildandet av förstadier till de skadliga amyloidplacken vid Alzheimers sjukdom.

Dr Egan berättade att patienter i denna studie tolererade substansen väl, och därigenom endast fick milda biverkningar av läkemedlet. Samtidigt visade såväl kinetiska som dynamiska studier att medicinen gav en 60-80 procentig minskning av det skadliga amyloidet - lovande!

En köldknäpp över Nice och Monte Carlo förbyttes till värme och sol

Innan prins Albert den II av Monaco inträdde i sin roll, tog dr Salloway plats i podiet för att, inför en ett fullpackat auditorium, berätta den tråkiga nyheten att en av världens största alzheimerstudier misslyckats att påvisa effekt på minnet. Bapineuzumb är en monoklonal antikropp som haft pågående studier både i USA och i Europa sedan två-tre år tillbaka. Studien avbröts nu i sommar, eftersom man inte såg någon effekt på minnet eller andra sekundära variabler.

Annons
Annons

Ju mer substudier man levererat och ju data från andra liknande studier som framkommit, har man dock sett positiva resultat på flera markörer - några av dem lika förbryllande som överraskande. Bland annat såg man mycket få symtomatiska biverkningar av allvarlig art. De biverkningar som noterades var bland annat huvudvärk. Biverkningarna med bapineuzumab var dock dosberoende.

På hjärnavbildande undersökningar med PET-kamera såg, hos vissa genetiska bärare, delvis minskad amyloidinlagring vid viss dos, och då i framförallt i pannlobsområdena. Man såg dock ingen uttalad ökad inlagring i hjärnan. På magnetröntgen såg man paradoxalt nog minskad hjärnvolym och tillika viss asymmetri, med minskad volym i hippocampus, på vänstra sidan(!).

Orsakerna till detta antog man var minskningen av det spridda amyloidet i hjärnan (vilket i så fall är positivt), alternativt kunde det ha att göra med en minskad inflammatorisk aktivitet i hjärnan.
De så viktiga biologiska markörerna i ryggvätskan (vilka används idag som en viktig ledtråd till diagnostik av Alzheimers sjukdom) minskade vad gällde phospho-tau (ett protein som annars ökar vid neuronal skada). Däremot såg man ingen effekt på total-tau eller på själva beta-amyloidet i ryggvätskan.

Sammanfattningsvis, och i kombination med de data som kommer att presenteras idag (den 30 oktober) på ytterligare en monoklonal antikropp (solenezumab), ser man vissa positiva tecken, framförallt på grupper av mild demens (med mer än 21 poäng på MMT). Dessutom ter sig biverkningarna vid passiv immunisering med hjälp av monoklonala antikroppar - till skillnad från de tidigare studierna med aktiv immunisering - mindre allvarligare. Mer om solanezumab i morgonens referat!

Avslutningsvis möttes prins Albert av Monaco av applåder då han formellt invigde CTAD mitt i Monaco. Han talade varmt om forskning och utveckling och medgav att man inom tre månader ska öppna ett geriatriskt centrum i syfte att bidra till att utvecklingen inom demenssjukvården förs framåt i furstendömet.


CTAD andra dagen

Efter en fullmatad dag, med rapporter från flera pågående och avslutade studier på temat ”behandling av Alzheimers sjukdom”, fortsatte CTAD med ännu en redogörelse från en immuniseringsstudie: Solanezumab.

Som namnet anger (-mab), rör det sig om en monoklonal antikropp som i detta fall utgörs av IgG1 och binder till monomerer för att hindra uppkomst av nya alzheimerplack samt i syfte att även minska existerande sådana.

Dr Paul Aisen inledde med en redogörelse för de statistiska metoder som använts för att utvärdera verkan av solanezumab på minnessvikten. Trots stor varians i data, lyckades man finna en helhet allt eftersom material insamlats under studien. Vad studiegruppen således slutligen fann, var en effekt på minnet, i synnerhet i den grupp som bestod av milda alzheimerpatienter (MMSE 26-20 poäng). Dr Aisen visade på signifikans både i ADAS-Cog-poäng och i MMSE, och detta fortsättningsvis med signifikans framförallt hos dem med mild demens. Man såg även effekt på funktion (instrumentella alldagliga aktiviteter, dvs  iADL).

En mycket intressant paradox ansågs dock fynden utgöra; med endast en lätt minskning av amyloidmängden på PET samt ingen minskning i hjärnvolym på MRT (att jämföra med bapineuzumab, som visade det motsatta: minskad PET-amyloid och minskad hjärnvolym - men ingen påverkan på minnet eller funktion).

Vad gäller CSF-värden på de biologiska markörerna p-tau, T-Tau och beta-amyloid, fortsatte dr Sperling från Harvard med att presentera ytterligare spännande data. I solanuzemab-studien observerades nämligen en minskning av beta-amyloid, till skillnad från i bapineuzumab-studien, där man såg en minskning av i synnerhet p-tau.

Dr Sperling ansåg att resultaten stödjer den sedan tidigare till viss del ifrågasatta amyloid-hypotesen, och fortsatte i sitt anförande att ge stöd för att anti-amyloid antikroppar kan vara värdefulla i behandlingen av Alzheimers.

Solanuzemab-data visade åtminstone vikten av att kanske starta behandlingen tidigt, möjligen redan i förstadier till Alzheimers sjukdom (som vid ”prodromal Alzheimers” och preklinisk Alzheimers). Flera sådana studier pågår idag vid Minnesklinikerna i Malmö respektive Stockholm och ytterligare en studie ska börja i Colombia med antikroppen crenezumab.

Sammanfattningsvis, då man jämför det två senaste stora studierna med de monoklonala antikropparna bapinuezumab och solanezumab, kan man alltså konstatera följande paradox: 
Bapineuzumab såg ingen tydlig klinisk effekt på minnet, medan de biologiska markörerna p-tau, hjärnvolym och PET-uppladdning påverkades. I solanezumab-studien såg man en måttlig klinisk effekt på minnet, framförallt i den milda gruppen (26-20 poäng på MMSE), men ingen påverkan på biologiska markörer.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons