Så går arbetet med de första nationella riktlinjerna för MS och Parkinson
I slutet av nästa år ska Socialstyrelsen ha en färdig version av de nationella riktlinjerna för multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Något som både neurologer och patienter har efterfrågat under lång tid. ”Jag tror att riktlinjerna kommer höja vårdkvalitén ordentligt”, säger överläkaren Jan Lycke.
I dag räknas multipel skleros till en av våra vanligaste folksjukdomar och berör fler än 20 000 personer i landet. För varje år insjuknar närmare 1 000 nya män och kvinnor. När det gäller Parkinson beräknas fler än 22 000 personer vara drabbade i Sverige.
Just nu arbetar en särskild projektledningsgrupp, samt ett stort antal personer från svensk neurologi och rehabiliteringsmedicin, med att ta fram de första nationella riktlinjerna för båda sjukdomarna. Målet är att öka kunskapen och ge vägledning för att erbjuda jämlik vård och omsorg av personer med MS och Parkinson.
Jan Lycke, professor och överläkare inom neurologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, deltar i arbetet med riktlinjerna och är faktaordförande för multipel skleros.
– De här sjukdomarna berör stora grupper av patienter. Ändå har det inte funnits någon tydlig nationell vägledning vid behandling, varken för MS eller Parkinson. Med fler behandlingsalternativ märks det allt tydligare att resurserna är undermåliga när det gäller neurologiska sjukdomar. I dag är det bara stroke som har nationella riktlinjer inom området neurologi, säger han.
Projektledningsgruppens arbete är en del av den föregående regeringens beslut om en övergripande satsning på kroniska sjukdomar. De nationella riktlinjerna är kunskapsbaserade och ska ge stöd åt beslutsfattare och den medicinska professionen, gällande exempelvis resursfördelning och vid införandet av nya metoder och behandlingar. Materialet ska även fungera som underlag för lokala och regionala program.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
Hälso- sjukvården missar många patienter med dysfagi, ät- och sväljsvårigheter, något som bland annat leder till många onödiga fall av lunginflammation hos äldre, det menar Ulrika Guldstrand, ordförande för Logogpedförbundet.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Fibularispares (peroneuspares)
Fibularispares orsakas ofta av tryck eller skada mot nerven där den löper ytligt runt den proximala delen av fibula, vilket leder till droppfot.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.
-
Postkontusionellt syndrom
Vanligt följdtillstånd efter en traumatisk hjärnskada. Kan visa sig genom huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu