Sex frågor och svar om spasticitet
Spasticitet är en komplex neurologisk företeelse som främst drabbar strokepatienter. Men varför drabbas vissa av spasmer och andra inte? Vilka är de vanligaste frågorna från patienterna? Patrik Säterö, specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin och legitimerad sjukgymnast, svarar på NetdoktorPros frågor om spasticitet.

Spasticitet är de ofrivilliga muskelspänningar och ökad muskeltonus som kan följa på skador i det centrala nervsystemet. Spänningarna är hastighetsberoende och lägesberoende och kan hindra frivillig aktiv eller passiv rörelse, men också vara till funktionell nytta.Definition av spasticitet:
Vilka drabbas av spasticitet?
– Strokepatienter är den största gruppen med 30 000 som drabbas varje år. Av dem får en tredjedel besvärande spasticitet. Problem med spasticitet kan också uppstå av till exempel tumörer, traumatiska hjärnskador, Parkinsons sjukdom, multipel skleros (MS) och ryggmärgsskador. Spasticitet går inte att förhindra men det gäller att komma ihåg att all spasticitet inte är av ondo. Det kan till och med vara nödvändigt att bevara en viss spasticitet. Det är en komplex företeelse och det har gjorts flera olika försök att förutse vilka som drabbas och därför ska behandlas tidigt. Men det har inte gett klinisk nytta, säger Patrik Säterö.
Vilka är de vanligaste frågorna du får från patienter med spasticitet?
– Spasmerna visar sig vanligen några veckor eller månader efter skadan. Patienterna söker ofta vård för att de är stela och tror att det beror på att de länge har varit stilla. När spasticitet är fastställt brukar jag börja med att förklara varför nervskadan uppstått och att det inte behöver vara något negativt. Jag brukar såklart också få frågor om behandling och idag finns ju bra hjälp att få. Efter lång och regelbunden behandling kan besvären minska. Ibland möter jag också patienter som inte vet hur de ska komma vidare med sin behandling då de kanske har gjort ont hos sjukgymnasten och därför slutat gå dit, säger han.
Vilken fysisk behandling rekommenderar du?
– Behandling med fysioterapi och arbetsterapi är det viktigaste tillsammans med det patienten själv gör. Viktigt är att töja och belasta, använda det som patienten kan använda så mycket de kan och få med rörelserna i vardagsaktiviteter. Gör det ont eller är mycket besvärande under till exempel längre transporter kan smärtstillande och lugnande läkemedel behövas men det ska inte användas mer än absolut nödvändigt, förklarar han.
Hur är det att leva med LHON?
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad i det centrala synfältet. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen.
148-2023-MARK
Vilka andra farmakologiska behandlingsalternativ finns?
– Som lokalbehandling används injektioner med läkemedelssubstansen botulinumtoxin runt om i världen. Behandlingen kan avbrytas om effekten inte anses tillräcklig, tillskillnad från kirurgiska ingrepp. Nackdel med botulinumtoxin-behandling är att det är lite invecklat att bedöma och kartlägga patientens behov och att veta vilka muskler som ska behandlas. Patienter med mer generell spasticitet kan behandlas med läkemedelssubstansen baklofen som tablett eller inopererad pump, säger Patrik Säterö.
Vad vill du säga till allmänläkare som möter patienter med spasticitet?
– Det krävs mycket förståelse och förklaringar till patienten. Jag har uppfattningen om att fokus inom primärvården ligger på att förhindra en ny stroke vilket kan göra att spasticitet missas och upptäcks allt för sent. Be fysioterapeut eller arbetsterapeut om en bedömning om spasticiteten hindrar patientens rehabilitering. Om det inte kan hanteras av primärvårdsterapeuterna är det klokt att remittera till spasticitetsmottagning som finns på rehabklinikerna. Tyvärr är det alldeles för ovanligt att dessa patienter får remiss till specialist och får den behandling de behöver, säger han.
Vilka är de största vinsterna med att stärka vården vid spasticitet?
– Spasticitet är inte direkt livshotande men med bra behandling kan man undvika att patienten hindras i sin återhämtning och behöver onödigt mycket omsorg. Det kan till exempel göra att patienten slipper bo på vårdboende. Samhället kan bespara både lidande och vårdresurser om spasticitet behandlades men också följs upp i större utsträckning. Uppföljning av sjukvård, hälsovård och med positiva tips om egenvård är viktiga för att uppnå så bra livskvalitet som möjligt. Det är aldrig försent att bli bättre, avslutar Patrik Säterö.
Vad vill du veta om spasticitet? Kommentera gärna direkt under artikeln.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
MDS-kongressen 2023 – Mezin Öthman sammanfattar höjdpunkterna
Sjukdomsassocierade mutationer, biomarkörer och nya behandlingssätt presenterades under MDS-kongressen 2023 i Köpenhamn. Specialistläkaren i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Mezin Öthman var närvarande vid kongressen och hans generella intryck var en intres...
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Epilepsiläkaren som vägrar ge upp
Elinor Ben Mechanem, adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, har ägnat hela livet åt att förbättra livet för patienter med epilepsi.
-
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
Heltäckande kvalitetsregister för epilepsi är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Facialispares