Smartare arbetssätt har förbättrat MS-vården vid Norrlands universitetssjukhus

Kan du kort berätta om er nya arbetsmetod kring patienter med MS?

– Ja det är framförallt två saker hittills. Neurologerna och sjuksköterskorna delar på återbesöken. Istället för läkarbesök var 6:e månad så görs det under ett år ett besök hos MS-sköterska inför vilket patienten fyllt i ett frågeformulär rörande möjliga MS-symptom och vid besöket går de igenom detta i lugn och ro och diskuterar olika lösningar. Det rör sig bland annat om symptom av typen trötthet, depression, kognitiva besvär, besvär från blåsa och tarm med mera. Mycket kan lösas via rådgivning och i vissa fall kommer man överens om remiss till exempelvis rehabilitering, uroterapeut etc vilket då sköterskan gör själv utan att diskutera med doktor. Rena medicinska frågor som kommer upp tar hon sedan med ansvarig läkare som vid behov kan förskriva läkemedel, i enstaka fall också träffa patienten eller ha telefontid, men det allra mesta sköts av sköterskan.

Det andra är en delegering av rutinmässiga remisser. Numera görs magnetkamerakontroller rutinmässigt och det finns således ingen medicinsk grund för att remiss skall skrivas av läkare.

– Sköterskan gör därför detta när hon planerar in det årliga läkarbesöket och ser till att den blir gjord lagom innan det besöket samt tar årliga prover så att allt är klart när återbesöket hos läkare sker, berättar Anders Svenningsson.

– För både neuroradiologen och för neurologen är alla onödiga administrativa sysslor borttagna inför dessa återkommande rutinmässiga moment. Då kan vi göra det som vi är utbildade för i stället för att ägna mer tid framför datorerna, fortsätter han.

Vad har det gett för effekter på MS-vården vid Norrlands universitetssjukhus?

– Vi har lyckats hålla våra återbesök trots att vi är väldigt få MS-profilerade läkare på enheten som också har rätt mycket uppgifter inom forskning, utbildning, nationella organisationer med mera. Patienterna får enligt vårt tycke en bättre vård när en sköterska kan ägna ordentligt med tid för att diskutera en del av de besvär patienterna sällan hinner ta upp med sin läkare.

Går er nya arbetsmetod att applicera på andra sjukhus som har en neurologisk klinik?

– Självklart! Det finns massor med tid att hämta och mera kvalitet för pengarna att få om man satsade mer på specialutbildade sjuksköterskor.

Vad har det nya arbetssättet inneburit för er verksamma läkare?

– Jag märker bland annat en stor skillnad i hur mycket jag hinner med nu mot innan. Jag hamnar betydligt mera sällan rejält efter i olika saker som annars tenderar att hopa sig som till exempel intygsskrivande, svara på arbetsmail etc.  Vill dock betona att det fortfarande finns mycket att förbättra och rationalisera. Jag hoppas kunna ge mig i kast med ett projekt rörande intygsskrivande i vår. Med undantag för de vanliga sjukskrivningarna skulle jag vilja säga att minst 75 procent av allt intygsskrivande av läkare är helt i onödan och skulle kunna tas bort alternativt göras av annan personal med bibehållen eller förbättrad kvalitet.