Rikt smörgåsbord för landets neurologer
Hallå där Anders Svenningsson, ordförande i Svenska Neurologföreningen, som är med och anordnar Neurologiveckan i Umeå.
Vad är Neurologiveckan?
– Det är den största allmänna fortbildningsveckan för svenska neurologer, och pågår mellan den 4 och 8 maj. Den arrangeras för första gången och är tänkt att bli en naturlig mötesplats där landets neurologer kan träffas för att utbyta erfarenhet och kunskap. Det är närmare 150 läkare som besöker Neurologiveckan, varav cirka 40 stycken är ST-läkare. Av landets 350 neurologer är nästan var tredje på plats här i Umeå.
Innan Neurologiveckan har inte svenska neurologer haft möjligheten att träffas under flera sammanhängande dagar. Vårmötet som vi tidigare arrangerade pågick bara i en dag, och det hinner man inte med så mycket på. Men tack vare den här fortbildningsveckan finns ordentligt med tid för att samtala och utbilda varandra.
Var har hänt under veckan?
– En stor del handlar om fortbildning. Vi har sex olika specialistsällskap som var och en ansvarar för en halv dags utbildning inom områdena multipel skleros, epilepsi, neuromuskulära sjukdom, movement disorders, akutneurologi och migrän. Det sker via traditionella föreläsningar, men det
blir även en hel del interaktioner mellan läkarna via patientfall och särskilda diskussionspunkter. Specialistläkarna har även haft möjlighet till ännu mer inriktad utbildning under ytterligare en
halv dag.
Under veckan har det bland annat diskuterats en hel del om behandlingar av MS. Tidigare sjukskrevs en stor del av patienterna, men majoritet av dem som drabbas idag vill fortsätta att arbeta och vara fysiskt aktiva. Nu måste vi läkare försöka ta fram behandlingsalternativ som bäst lämpar sig för dessa patienter. Vi ska även diskutera underlaget till de nya nationella riktlinjerna för MS och Parkinson. Förhoppningsvis ska det första utkastet vara klart till i början av 2016.
Hur har responsen varit från deltagarna?
– Helt klart positiv. Det som deltagarna främst verkar uppskatta är möjligheten att träffa kollegor under flera dagar, och ta del av specialistkunskap i en avslappnad och trevlig miljö.
Den höga kvalitén på det presenterade materialet har också fått väldigt positiv respons. Det är som ett fantastiskt smörgåsbord för landets neurologer.
Kommer ni att arrangera Neurologiveckan även nästa år?
– Absolut, vi har redan planerat att Neurologiveckan arrangeras i Örebro nästa år, och året därefter i Göteborg. Förhoppningen är att det här ska bli ett naturligt inslag för neurologer som vill träffa kollegor och få möjlighet till fortbildning. Eftersom läkare inte längre har samma möjlighet att åka på kongresser tror jag det är viktigt med en naturlig mötesplats på hemmaplan. Det behövs för att stärka det neurologiska nätverket i Sverige.
Är du på plats under Neurologiveckan? Vad tycker du om arrangemanget? Kommentera gärna direkt under artikeln.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
Ulnarisneuropati
Kompression eller skada på nervus ulnaris och är den näst vanligaste entrapmentneuropatin, nervinklämningen.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu