Stort intresse för MS och kognition under årets ECTRIMS-kongress
Hallå där Sten Fredrikson, professor i neurologi vid Karolinska institutet, som just nu befinner sig på årets ECTRIMS-konferens (European Committe for Treatment and Research in Multipel Sclerosis) i Barcelona.
Vad är det för slag kongress?
– ECTRIMS är den årliga konferensen om multipel skleros, MS. I år hålls den 31:a kongressen i Barcelona. Det här är ett möte som varit med om en fantastisk utveckling. När jag deltog första gången, 1987, var vi cirka 100 deltagare - i år är vi fler än 9 000 deltagare från 96 olika länder.
Jag har varit med på de flesta ECTRIMS-kongresser under de senaste 28 åren. Ur MS-perspektiv är det ett mycket viktigt möte där resultat om nya läkemedel och forskning presenteras.
Märker du av några särskilda trender?
– Det talas nu mycket om progressiv MS och den degenerativa fasen av sjukdomen. Tidigare har all behandling varit inriktad på att dämpa den inflammatoriska fasen av MS med skov, men nu börjar man försöka behandla även den progressiva delen av sjukdomen. Detta är mycket positivt och efterlängtat av många.
Vad ligger fokus på gällande MS?
– Ett område som blir alltmer uppmärksammat är kognition och MS. Jag var själv moderator på en sådan session idag som var så välbesökt att folk satt på golvet och vissa kom inte ens in i den stora föreläsningssalen. Det hade aldrig hänt för tio år sedan.
Det märks att MS är ett av de mest expansiva områdena inom neurologi, och utvecklingen ser mycket positiv ut både gällande ny forskning och nya behandlingar.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Nästan 3 av 10 läkare osäkra på behandling av spasticitet
I NetdoktorPro:s enkätundersökning om spasticitet blottades en viss osäkerhet kring hur man som läkare på vårdcentral ska behandla patienter med spasticitet. Få tips från Patrik Säterö, rehabläkare och klinikchef på den privata kliniken Rehdo i Göteborg.
-
Nytt rehabiliteringsfokus för patienter med dystoni
Inblick i Toxins 2019: Basic Science and Clinical Aspects of Botulinum and Other Neurotoxins i Köpenhamn.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Patientfall: Yrkesverksam läkare, 66 år, med misstänkt hjärntumör
Det finns flera olika tumörtyper i centrala nervsystemet, och även benigna hjärntumörer kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen. Här kan du ta del av ett patientfall om primära hjärntumörer.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu