Transplantation av stamceller vid Parkinsons sjukdom kan bli framtida behandling
Idag kan man inte stoppa, bromsa eller vända sjukdomsutvecklingen av Parkinsons sjukdom. Men förhoppningsvis kommer man ha möjlighet att göra det i framtiden. Kanske är en engångsbehandling med stamcellstransplantation en del av lösningen, det hoppas i alla fall forskare i Lund.
Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen efter Alzheimers sjukdom, och drabbar en till två procent av befolkningen över 65 år. Ålder är den största riskfaktorn för att få sjukdomen och de flesta insjuknar i 60-årsåldern. Något fler män än kvinnor drabbas. Parkinson är en progressiv sjukdom, där de dopaminproducerande nervcellerna successivt dör, ett förlopp som för det mesta är långsamt.
Eftersom dopamin bland annat är centralt för hjärnans styrning av kroppens rörelser, så leder minskade nivåer till symtom som långsamma rörelser, stelhet och skakningar. Många personer med Parkinson sjukdom får dessutom sömnproblem, depressioner och demens.
Även om vi idag kan minska symtomen och förbättra livskvaliteten hos många med Parkinsons sjukdom tack vare läkemedel och, i vissa fall, kirurgiska ingrepp, finns det idag inga behandlingar som kan bromsa, stoppa eller vända sjukdomsutvecklingen.
Forskningsgenombrott med transplanterade stamceller
Eftersom förlusten av en specifik celltyp, mellanhjärnans dopaminneuroner i substantia nigra, är den främsta orsaken till den motoriska dysfunktionen vid Parkinsons sjukdom, anses det vara ett lovande mål för cellersättningsterapi/transplantation.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
I bland annat Lund pågår kliniska försök med behandling av Parkinsons sjukdom genom att ersätta de förlorade dopamincellerna med friska celler i patientens hjärna. I ett forskningsprojektet, STEM-PD, har man lyckats styra om stamceller som odlats i laboratorium till att bli dopaminproducerande nervceller. STEM-PD-cellerna har sitt ursprung i humana embryonala stamceller som utvecklats till ett förstadium av dopaminproducerande celler.
Förhoppningen är att dessa nya celler ska mogna, integreras och fungera på ett sätt som är mycket likt de endogena nervceller som patienterna har förlorat. Eftersom de transplanterade nervcellerna förväntas producera dopamin direkt i hjärnan, kan symtomen minska utan behov av dagliga dopaminläkemedel.
Första försöken på människor
Under 2023 startade de första försöken på människor, där åtta patienter med Parkinsons sjukdom fick nya dopaminproducerande nervceller. Målet är att ta fram en engångsbehandling som kan bromsa sjukdomens effekter livet ut, vilket naturligtvis vore en stor framgång.
Resultatet av STEM-PD-produkten kan tidigast förväntas om några år, och det kan sannolikt ta upp emot tio år innan behandlingen finns tillgänglig i klinisk verksamhet – förutsatt att den lever upp till förväntningarna.
Även om stamcellsbaserade terapier för Parkinsons sjukdom har vissa begränsningar (till exempel korrigeras inte alla icke-motoriska symtom), ställer stor krav på säkerhet och genomförbarhet samt medför stora kostnader, finns här en bytande potential för att bromsa utvecklingen av Parkinsons sjukdom.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
- Lunds universitet - https://www.lu.se/artikel/milstolpe-stamcellsbaserad-terapi-vid-parkinson-forsta-patienten-transplanterad
-
Hjärnfonden - https://www.hjarnfonden.se/2023/03/stamcellsbehandling-av-parkinsons-sjukdom-forsta-patienten-transplanterad/
-
Cha Y, Park TY, Leblanc P, Kim KS. Current Status and Future Perspectives on Stem Cell-Based Therapies for Parkinson's Disease. J Mov Disord. 2023 Jan;16(1):22-41
Källor
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Nya möjligheter att upptäcka Lewykroppssjukdom tidigt
Lewykroppssjukdom är ett samlingsbegrepp för Parkinsons sjukdom (som främst ger rörelsesvårigheter) och Lewykroppsdemens (som domineras av nedsatt kognitiv funktion) och är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa sjukdomar efter Alzheimers sjukdom.
-
5 frågor om MDS och framtidens vård för Parkinsons sjukdom
MDS-kongressen, som är en internationell kongress om Parkinsons sjukdom och rörelserubbningar, ägde i år rum i Bella center i Köpenhamn den 27–31 augusti. Här svarar Mezin Öthman, specialistläkar i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala på fem snabba frågor om MD...
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Förekomsten av myasthenia gravis ökar – men så gör även behandlingsalternativen
Myasthenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där antikroppar mot muskelreceptorer leder till en onormal trötthet och svaghet av skelettmuskler. De senaste trenderna tyder på att prevalensen ökar, mest hos äldre personer, troligen till stor del till följd...
-
Akut disseminerad encefalomyelit (ADEM)
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Hjärntumörer hos vuxna
Tumörer i CNS är en stor grupp av benigna, lågmaligna och högmaligna tumörer, som förekommer hos patienter i alla åldrar. Huvvudvärk, epileptiska anfall och fokala bortfall är vanliga symtom.