Fakta | Neurologi

Benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV)


Uppdaterad den: 2019-10-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Benign paroxysmal positionell vertigo förkortas BPPV och är en perifer vestibulär rubbning.

Epidemiologi

  • Amerikanska siffror tyder på att 20 % av de som besväras av yrsel har BPPV.
  • Högst incidens hos personer mellan 50–70 år.

Etiologi och patogenes

  • Benign paroxysmal positionell vertigo är en degenerativ sjukdom i innerörat och i många fall är den exakta etiologin okänd.
  • Det finns två patogenetiska teorier för utveckling av BPPV:
    • Canalolithiasis: orsakas av lösa partiklar (otoliter) i endolymfan i innerörat, vid vissa huvudrörelser kommer otoliterna att förflytta sig genom en stor del av båggångens längd
    • Cupulolithiasis: denna teori bygger på att otoliter eller delar av dessa fastnar på cupula vilket leder till en ökad känslighet för tyngdkraften.
  • Skalltrauma kan i vissa fall vara en utlösande faktor, liksom vestibularisneurit och labyrintit, Meniéres sjukdom, huvudtrauma, öron-/sinuskirurgi, herpes zoster oticus, migrän och ischemiska processer.

ICD-10

  • H81.1 Benign paroxysmal yrsel

Anamnes

  • Vertigosymtomen börjar akut:
    • Vissa personer kan uppleva en mer ospecifik och långvarig obalans och illamående efter eller mellan anfallen
    • Vertigoanfallet varar <1 minut
  • Yrsel:
    • Kan beskrivas som äkta vertigo (rotatorisk yrsel) men ibland också som annan typ av yrsel
    • Utlöses av huvudrörelser, till exempel efter att patienten har vänt sig i sängen eller satt sig upp
  • Andra symtom:
    • Illamående, kräkning, svettning, takykardi
  • Uttröttbarhet:
    • Vid upprepade huvudrörelser minskas symtomen eller försvinner helt (uttröttbarhet) och kan utlösas igen först efter en refraktärperiod på upp till en halvtimme
  • Konsekvenser:
    • Socialt
    • Arbete
    • Fritid
    • Stelhet/smärta i nacken

Kliniska fynd

  • Neurologiskt status med undersökning av kranialnerverna och cerebellär funktion rekommenderas.
  • Otoskopi rekommenderas för att påvisa eventuell otologisk sjukdom.
  • Dix-Hallpike (test för BPPV i den bakre båggången som är vanligast):
    • Patienten sitter på undersökningsbritsen (som om man ska lägga sig)
    • Huvudet vrids 45 grader åt sidan – det är sidan som ska testas
    • Patienten läggs snabbt ner så att huvudet blir hängande utanför britskanten och nacken extenderas cirka 20–30 grader. Huvudet är fortfarande vridet 45 grader åt sidan:
      • Ögonen är öppna och observeras hela tiden (30–60 sekunder) av undersökaren
    • Patienten sätter sig upp
  • Nystagmus:
    • Nystagmus riktad mot det undre örat uppstår efter en latens på maximalt 40 sekunder
    • Vid vridning av huvudet till höger och förekomst av nystagmus föreligger en högersidig påverkan
    • Vid vridning av huvudet till vänster och förekomst av nystagmus föreligger en vänstersidig påverkan
    • Nystagmus varar vanligen <60 sekunder
    • Nystagmusriktningen är rotatorisk och vertikal
    • Den rotatoriska komponenten slår i med snabb fas mot det sjuka örat (så att ögats övre pol rör sig)

Utredning av benign paroxysmal positionell vertigo

  • Diagnosen baseras på en typisk anamnes med positiva provokationstester. 
  • Sannolik BPPV föreligger vid typisk beskrivning men utan förekomst av nystagmus.
  • Neurologiska fynd ska inte föreligga vid BPPV.
  • Kompletterande undersökningar är i de allra flesta fall inte nödvändigt.

Differentialdiagnoser

  • Ortostatisk hypotoni
  • Vestibulär migrän
  • Méniéres sjukdom
  • Paniksyndrom och andra psykiatriska tillstånd

Behandling av benign paroxysmal positionell vertigo

  • Lugnande besked. 
  • Partikelreponeringsmanöver som egenbehandling eller som behandling med hjälp av sjukvårdspersonal.

Egenbehandling

  • Semonts manöver är enklast att genomföra hemma:
    • Patienten sitter på sängkanten, gärna så att fötterna är i kontakt med golvet
    • Vid påverkan av vänster sida vrider man huvudet 45 grader till höger, tvärtom vid påverkan av höger sida. Huvudet hålls sedan på detta vis under resten av övningen.
    • Sedan lägger man snabbt ner patienten på sin vänstra sida (eller höger sida vid påverkan av höger sida.) Huvudet pekar uppåt. Efter några sekunder kan yrsel uppträda
    • Patienten ligger kvar i cirka 30 sekunder efter att yrseln helt har försvunnit
    • Därefter lägger patienten sig så snabbt man kan på andra sidan. Huvudet förblir i samma position och pekar således ner mot britsen. Om man blir yr ligger man kvar tills yrseln har försvunnit
    • Efter detta går man neutralt läge, eventuellt följt av något nedböjt huvud
    • Manövern kan upprepas flera gånger

Läkemedelsbehandling

  • Läkemedel påverkar inte otoliterna eller sjukdomsprocessen:
    • De kan ges profylaktiskt inför diagnostik och/eller behandling

Annan behandling

  • Kirurgi vid refraktära fall. 

Komplikationer

  • Undvikande beteende, nedsatt livskvalitet.

Prognos

  • Sjukdomen försvinner oftast spontant efter några veckors förlopp, men kan vara i mer än ett halvt år.
  • Detta tillstånd kan recidivera, men ofta med långa symtomfria intervall.

Källor

  • Argaet EC, Bradshaw AP, Welgampola MS. Benign positional vertigo, its diagnosis, treatment and mimics. Clin Neurophysiol Pract 2019; 4: 97-111.
  • You P, Instrum R, Parnes L. Benign paroxysmal positional vertigo. Laryngoscope Investig Otolaryngol 2018; 4(1): 116-123.
  • Anagnostou E, Kouzi I, Spengos K. Diagnosis and treatment of anterior-canal benign paroxysmal positional vertigo: a systematic review. J Clin Neurol 2015; 11(3):262-7.
  • Hilton MP, Pinder DK. The Epley (canalith repositioning) manoeuvre for benign paroxysmal positional vertigo. Cochrane Database Syst Rev. 2014 Dec 8;12:CD003162.

Annons
Annons
Annons