Benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV)
Bakgrund
- Benign paroxysmal positionell vertigo förkortas BPPV och är en perifer vestibulär rubbning.
Epidemiologi
- Amerikanska siffror tyder på att 20 % av de som besväras av yrsel har BPPV.
- Högst incidens hos personer mellan 50–70 år.
Etiologi och patogenes
- Benign paroxysmal positionell vertigo är en degenerativ sjukdom i innerörat och i många fall är den exakta etiologin okänd.
- Det finns två patogenetiska teorier för utveckling av BPPV:
- Canalolithiasis: orsakas av lösa partiklar (otoliter) i endolymfan i innerörat, vid vissa huvudrörelser kommer otoliterna att förflytta sig genom en stor del av båggångens längd
- Cupulolithiasis: denna teori bygger på att otoliter eller delar av dessa fastnar på cupula vilket leder till en ökad känslighet för tyngdkraften.
- Skalltrauma kan i vissa fall vara en utlösande faktor, liksom vestibularisneurit och labyrintit, Meniéres sjukdom, huvudtrauma, öron-/sinuskirurgi, herpes zoster oticus, migrän och ischemiska processer.
ICD-10
- H81.1 Benign paroxysmal yrsel
Anamnes
- Vertigosymtomen börjar akut:
- Vissa personer kan uppleva en mer ospecifik och långvarig obalans och illamående efter eller mellan anfallen
- Vertigoanfallet varar <1 minut
- Yrsel:
- Kan beskrivas som äkta vertigo (rotatorisk yrsel) men ibland också som annan typ av yrsel
- Utlöses av huvudrörelser, till exempel efter att patienten har vänt sig i sängen eller satt sig upp
- Andra symtom:
- Illamående, kräkning, svettning, takykardi
- Uttröttbarhet:
- Vid upprepade huvudrörelser minskas symtomen eller försvinner helt (uttröttbarhet) och kan utlösas igen först efter en refraktärperiod på upp till en halvtimme
- Konsekvenser:
- Socialt
- Arbete
- Fritid
- Stelhet/smärta i nacken
Kliniska fynd
- Neurologiskt status med undersökning av kranialnerverna och cerebellär funktion rekommenderas.
- Otoskopi rekommenderas för att påvisa eventuell otologisk sjukdom.
- Dix-Hallpike (test för BPPV i den bakre båggången som är vanligast):
- Patienten sitter på undersökningsbritsen (som om man ska lägga sig)
- Huvudet vrids 45 grader åt sidan – det är sidan som ska testas
- Patienten läggs snabbt ner så att huvudet blir hängande utanför britskanten och nacken extenderas cirka 20–30 grader. Huvudet är fortfarande vridet 45 grader åt sidan:
- Ögonen är öppna och observeras hela tiden (30–60 sekunder) av undersökaren
- Patienten sätter sig upp
- Nystagmus:
- Nystagmus riktad mot det undre örat uppstår efter en latens på maximalt 40 sekunder
- Vid vridning av huvudet till höger och förekomst av nystagmus föreligger en högersidig påverkan
- Vid vridning av huvudet till vänster och förekomst av nystagmus föreligger en vänstersidig påverkan
- Nystagmus varar vanligen <60 sekunder
- Nystagmusriktningen är rotatorisk och vertikal
- Den rotatoriska komponenten slår i med snabb fas mot det sjuka örat (så att ögats övre pol rör sig)
Utredning av benign paroxysmal positionell vertigo
- Diagnosen baseras på en typisk anamnes med positiva provokationstester.
- Sannolik BPPV föreligger vid typisk beskrivning men utan förekomst av nystagmus.
- Neurologiska fynd ska inte föreligga vid BPPV.
- Kompletterande undersökningar är i de allra flesta fall inte nödvändigt.
Differentialdiagnoser
- Ortostatisk hypotoni
- Vestibulär migrän
- Méniéres sjukdom
- Paniksyndrom och andra psykiatriska tillstånd
Behandling av benign paroxysmal positionell vertigo
- Lugnande besked.
- Partikelreponeringsmanöver som egenbehandling eller som behandling med hjälp av sjukvårdspersonal.
Egenbehandling
- Semonts manöver är enklast att genomföra hemma:
- Patienten sitter på sängkanten, gärna så att fötterna är i kontakt med golvet
- Vid påverkan av vänster sida vrider man huvudet 45 grader till höger, tvärtom vid påverkan av höger sida. Huvudet hålls sedan på detta vis under resten av övningen.
- Sedan lägger man snabbt ner patienten på sin vänstra sida (eller höger sida vid påverkan av höger sida.) Huvudet pekar uppåt. Efter några sekunder kan yrsel uppträda
- Patienten ligger kvar i cirka 30 sekunder efter att yrseln helt har försvunnit
- Därefter lägger patienten sig så snabbt man kan på andra sidan. Huvudet förblir i samma position och pekar således ner mot britsen. Om man blir yr ligger man kvar tills yrseln har försvunnit
- Efter detta går man neutralt läge, eventuellt följt av något nedböjt huvud
- Manövern kan upprepas flera gånger
Läkemedelsbehandling
- Läkemedel påverkar inte otoliterna eller sjukdomsprocessen:
- De kan ges profylaktiskt inför diagnostik och/eller behandling
Annan behandling
- Kirurgi vid refraktära fall.
Komplikationer
- Undvikande beteende, nedsatt livskvalitet.
Prognos
- Sjukdomen försvinner oftast spontant efter några veckors förlopp, men kan vara i mer än ett halvt år.
- Detta tillstånd kan recidivera, men ofta med långa symtomfria intervall.
Källor
- Argaet EC, Bradshaw AP, Welgampola MS. Benign positional vertigo, its diagnosis, treatment and mimics. Clin Neurophysiol Pract 2019; 4: 97-111.
- You P, Instrum R, Parnes L. Benign paroxysmal positional vertigo. Laryngoscope Investig Otolaryngol 2018; 4(1): 116-123.
- Anagnostou E, Kouzi I, Spengos K. Diagnosis and treatment of anterior-canal benign paroxysmal positional vertigo: a systematic review. J Clin Neurol 2015; 11(3):262-7.
- Hilton MP, Pinder DK. The Epley (canalith repositioning) manoeuvre for benign paroxysmal positional vertigo. Cochrane Database Syst Rev. 2014 Dec 8;12:CD003162.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
Ulnarisneuropati
Kompression eller skada på nervus ulnaris och är den näst vanligaste entrapmentneuropatin, nervinklämningen.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.