Benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV)
Bakgrund
- Benign paroxysmal positionell vertigo förkortas BPPV och är en perifer vestibulär rubbning.
Epidemiologi
- Amerikanska siffror tyder på att 20 % av de som besväras av yrsel har BPPV.
- Högst incidens hos personer mellan 50–70 år.
Etiologi och patogenes
- Benign paroxysmal positionell vertigo är en degenerativ sjukdom i innerörat och i många fall är den exakta etiologin okänd.
- Det finns två patogenetiska teorier för utveckling av BPPV:
- Canalolithiasis: orsakas av lösa partiklar (otoliter) i endolymfan i innerörat, vid vissa huvudrörelser kommer otoliterna att förflytta sig genom en stor del av båggångens längd
- Cupulolithiasis: denna teori bygger på att otoliter eller delar av dessa fastnar på cupula vilket leder till en ökad känslighet för tyngdkraften.
- Skalltrauma kan i vissa fall vara en utlösande faktor, liksom vestibularisneurit och labyrintit, Meniéres sjukdom, huvudtrauma, öron-/sinuskirurgi, herpes zoster oticus, migrän och ischemiska processer.
ICD-10
- H81.1 Benign paroxysmal yrsel
Anamnes
- Vertigosymtomen börjar akut:
- Vissa personer kan uppleva en mer ospecifik och långvarig obalans och illamående efter eller mellan anfallen
- Vertigoanfallet varar <1 minut
- Yrsel:
- Kan beskrivas som äkta vertigo (rotatorisk yrsel) men ibland också som annan typ av yrsel
- Utlöses av huvudrörelser, till exempel efter att patienten har vänt sig i sängen eller satt sig upp
- Andra symtom:
- Illamående, kräkning, svettning, takykardi
- Uttröttbarhet:
- Vid upprepade huvudrörelser minskas symtomen eller försvinner helt (uttröttbarhet) och kan utlösas igen först efter en refraktärperiod på upp till en halvtimme
- Konsekvenser:
- Socialt
- Arbete
- Fritid
- Stelhet/smärta i nacken
Kliniska fynd
- Neurologiskt status med undersökning av kranialnerverna och cerebellär funktion rekommenderas.
- Otoskopi rekommenderas för att påvisa eventuell otologisk sjukdom.
- Dix-Hallpike (test för BPPV i den bakre båggången som är vanligast):
- Patienten sitter på undersökningsbritsen (som om man ska lägga sig)
- Huvudet vrids 45 grader åt sidan – det är sidan som ska testas
- Patienten läggs snabbt ner så att huvudet blir hängande utanför britskanten och nacken extenderas cirka 20–30 grader. Huvudet är fortfarande vridet 45 grader åt sidan:
- Ögonen är öppna och observeras hela tiden (30–60 sekunder) av undersökaren
- Patienten sätter sig upp
- Nystagmus:
- Nystagmus riktad mot det undre örat uppstår efter en latens på maximalt 40 sekunder
- Vid vridning av huvudet till höger och förekomst av nystagmus föreligger en högersidig påverkan
- Vid vridning av huvudet till vänster och förekomst av nystagmus föreligger en vänstersidig påverkan
- Nystagmus varar vanligen <60 sekunder
- Nystagmusriktningen är rotatorisk och vertikal
- Den rotatoriska komponenten slår i med snabb fas mot det sjuka örat (så att ögats övre pol rör sig)
Utredning av benign paroxysmal positionell vertigo
- Diagnosen baseras på en typisk anamnes med positiva provokationstester.
- Sannolik BPPV föreligger vid typisk beskrivning men utan förekomst av nystagmus.
- Neurologiska fynd ska inte föreligga vid BPPV.
- Kompletterande undersökningar är i de allra flesta fall inte nödvändigt.
Differentialdiagnoser
- Ortostatisk hypotoni
- Vestibulär migrän
- Méniéres sjukdom
- Paniksyndrom och andra psykiatriska tillstånd
Behandling av benign paroxysmal positionell vertigo
- Lugnande besked.
- Partikelreponeringsmanöver som egenbehandling eller som behandling med hjälp av sjukvårdspersonal.
Egenbehandling
- Semonts manöver är enklast att genomföra hemma:
- Patienten sitter på sängkanten, gärna så att fötterna är i kontakt med golvet
- Vid påverkan av vänster sida vrider man huvudet 45 grader till höger, tvärtom vid påverkan av höger sida. Huvudet hålls sedan på detta vis under resten av övningen.
- Sedan lägger man snabbt ner patienten på sin vänstra sida (eller höger sida vid påverkan av höger sida.) Huvudet pekar uppåt. Efter några sekunder kan yrsel uppträda
- Patienten ligger kvar i cirka 30 sekunder efter att yrseln helt har försvunnit
- Därefter lägger patienten sig så snabbt man kan på andra sidan. Huvudet förblir i samma position och pekar således ner mot britsen. Om man blir yr ligger man kvar tills yrseln har försvunnit
- Efter detta går man neutralt läge, eventuellt följt av något nedböjt huvud
- Manövern kan upprepas flera gånger
Läkemedelsbehandling
- Läkemedel påverkar inte otoliterna eller sjukdomsprocessen:
- De kan ges profylaktiskt inför diagnostik och/eller behandling
Annan behandling
- Kirurgi vid refraktära fall.
Komplikationer
- Undvikande beteende, nedsatt livskvalitet.
Prognos
- Sjukdomen försvinner oftast spontant efter några veckors förlopp, men kan vara i mer än ett halvt år.
- Detta tillstånd kan recidivera, men ofta med långa symtomfria intervall.
Källor
- Argaet EC, Bradshaw AP, Welgampola MS. Benign positional vertigo, its diagnosis, treatment and mimics. Clin Neurophysiol Pract 2019; 4: 97-111.
- You P, Instrum R, Parnes L. Benign paroxysmal positional vertigo. Laryngoscope Investig Otolaryngol 2018; 4(1): 116-123.
- Anagnostou E, Kouzi I, Spengos K. Diagnosis and treatment of anterior-canal benign paroxysmal positional vertigo: a systematic review. J Clin Neurol 2015; 11(3):262-7.
- Hilton MP, Pinder DK. The Epley (canalith repositioning) manoeuvre for benign paroxysmal positional vertigo. Cochrane Database Syst Rev. 2014 Dec 8;12:CD003162.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro bevakar ECTRIMS-kongressen
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från ECTRIMS, den årliga konferensen om multipel skleros (MS).
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid MS. Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som professor Jan Lycke lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Fler epilepsibehandlingar kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism. Det visar en ny stor nordisk studie.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid MS
Överläkare Petra Nilsson svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).