Benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV)
Bakgrund
- Benign paroxysmal positionell vertigo förkortas BPPV och är en perifer vestibulär rubbning.
Epidemiologi
- Amerikanska siffror tyder på att 20 % av de som besväras av yrsel har BPPV.
- Högst incidens hos personer mellan 50–70 år.
Etiologi och patogenes
- Benign paroxysmal positionell vertigo är en degenerativ sjukdom i innerörat och i många fall är den exakta etiologin okänd.
- Det finns två patogenetiska teorier för utveckling av BPPV:
- Canalolithiasis: orsakas av lösa partiklar (otoliter) i endolymfan i innerörat, vid vissa huvudrörelser kommer otoliterna att förflytta sig genom en stor del av båggångens längd
- Cupulolithiasis: denna teori bygger på att otoliter eller delar av dessa fastnar på cupula vilket leder till en ökad känslighet för tyngdkraften.
- Skalltrauma kan i vissa fall vara en utlösande faktor, liksom vestibularisneurit och labyrintit, Meniéres sjukdom, huvudtrauma, öron-/sinuskirurgi, herpes zoster oticus, migrän och ischemiska processer.
ICD-10
- H81.1 Benign paroxysmal yrsel
Anamnes
- Vertigosymtomen börjar akut:
- Vissa personer kan uppleva en mer ospecifik och långvarig obalans och illamående efter eller mellan anfallen
- Vertigoanfallet varar <1 minut
- Yrsel:
- Kan beskrivas som äkta vertigo (rotatorisk yrsel) men ibland också som annan typ av yrsel
- Utlöses av huvudrörelser, till exempel efter att patienten har vänt sig i sängen eller satt sig upp
- Andra symtom:
- Illamående, kräkning, svettning, takykardi
- Uttröttbarhet:
- Vid upprepade huvudrörelser minskas symtomen eller försvinner helt (uttröttbarhet) och kan utlösas igen först efter en refraktärperiod på upp till en halvtimme
- Konsekvenser:
- Socialt
- Arbete
- Fritid
- Stelhet/smärta i nacken
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
Kliniska fynd
- Neurologiskt status med undersökning av kranialnerverna och cerebellär funktion rekommenderas.
- Otoskopi rekommenderas för att påvisa eventuell otologisk sjukdom.
- Dix-Hallpike (test för BPPV i den bakre båggången som är vanligast):
- Patienten sitter på undersökningsbritsen (som om man ska lägga sig)
- Huvudet vrids 45 grader åt sidan – det är sidan som ska testas
- Patienten läggs snabbt ner så att huvudet blir hängande utanför britskanten och nacken extenderas cirka 20–30 grader. Huvudet är fortfarande vridet 45 grader åt sidan:
- Ögonen är öppna och observeras hela tiden (30–60 sekunder) av undersökaren
- Patienten sätter sig upp
- Nystagmus:
- Nystagmus riktad mot det undre örat uppstår efter en latens på maximalt 40 sekunder
- Vid vridning av huvudet till höger och förekomst av nystagmus föreligger en högersidig påverkan
- Vid vridning av huvudet till vänster och förekomst av nystagmus föreligger en vänstersidig påverkan
- Nystagmus varar vanligen <60 sekunder
- Nystagmusriktningen är rotatorisk och vertikal
- Den rotatoriska komponenten slår i med snabb fas mot det sjuka örat (så att ögats övre pol rör sig)
Utredning av benign paroxysmal positionell vertigo
- Diagnosen baseras på en typisk anamnes med positiva provokationstester.
- Sannolik BPPV föreligger vid typisk beskrivning men utan förekomst av nystagmus.
- Neurologiska fynd ska inte föreligga vid BPPV.
- Kompletterande undersökningar är i de allra flesta fall inte nödvändigt.
Differentialdiagnoser
- Ortostatisk hypotoni
- Vestibulär migrän
- Méniéres sjukdom
- Paniksyndrom och andra psykiatriska tillstånd
Behandling av benign paroxysmal positionell vertigo
- Lugnande besked.
- Partikelreponeringsmanöver som egenbehandling eller som behandling med hjälp av sjukvårdspersonal.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Egenbehandling
- Semonts manöver är enklast att genomföra hemma:
- Patienten sitter på sängkanten, gärna så att fötterna är i kontakt med golvet
- Vid påverkan av vänster sida vrider man huvudet 45 grader till höger, tvärtom vid påverkan av höger sida. Huvudet hålls sedan på detta vis under resten av övningen.
- Sedan lägger man snabbt ner patienten på sin vänstra sida (eller höger sida vid påverkan av höger sida.) Huvudet pekar uppåt. Efter några sekunder kan yrsel uppträda
- Patienten ligger kvar i cirka 30 sekunder efter att yrseln helt har försvunnit
- Därefter lägger patienten sig så snabbt man kan på andra sidan. Huvudet förblir i samma position och pekar således ner mot britsen. Om man blir yr ligger man kvar tills yrseln har försvunnit
- Efter detta går man neutralt läge, eventuellt följt av något nedböjt huvud
- Manövern kan upprepas flera gånger
Läkemedelsbehandling
- Läkemedel påverkar inte otoliterna eller sjukdomsprocessen:
- De kan ges profylaktiskt inför diagnostik och/eller behandling
Annan behandling
- Kirurgi vid refraktära fall.
Komplikationer
- Undvikande beteende, nedsatt livskvalitet.
Prognos
- Sjukdomen försvinner oftast spontant efter några veckors förlopp, men kan vara i mer än ett halvt år.
- Detta tillstånd kan recidivera, men ofta med långa symtomfria intervall.
Källor
- Argaet EC, Bradshaw AP, Welgampola MS. Benign positional vertigo, its diagnosis, treatment and mimics. Clin Neurophysiol Pract 2019; 4: 97-111.
- You P, Instrum R, Parnes L. Benign paroxysmal positional vertigo. Laryngoscope Investig Otolaryngol 2018; 4(1): 116-123.
- Anagnostou E, Kouzi I, Spengos K. Diagnosis and treatment of anterior-canal benign paroxysmal positional vertigo: a systematic review. J Clin Neurol 2015; 11(3):262-7.
- Hilton MP, Pinder DK. The Epley (canalith repositioning) manoeuvre for benign paroxysmal positional vertigo. Cochrane Database Syst Rev. 2014 Dec 8;12:CD003162.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
En av tre med epilepsi har läkemedelsresistent epilepsi
En tredjedel av alla som har epilepsi i Sverige har läkemedelsresistent epilepsi, vilket betyder att minst två olika läkemedel inte förhindrar anfallen. Läkemedelsresistent epilepsi är förknippad med en betydande neurologisk och psykiatrisk samsjuklighet och ökad dödlig...
-
Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.
-
Nya riktlinjer för behandling av migrän
Med syftet att förbättra omhändertagandet och minska de vårdrelaterade klyftorna, presenteras nu första nationella riktlinjerna för behandling av migrän.
-
Migrän drabbar omkring 15 procent av befolkningen
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom med återkommande episoder av svår huvudvärk, och rankas som en av våra mest funktionsnedsättande medicinska tillstånd. Migrän kan ha stor påverkan på hälsa och livskvalitet, dessutom medför sjukdomen stora samhällskostnader.
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS)
-
Klusterhuvudvärk/Hortons huvudvärk
Anfallsvis unilateral huvudvärk med stark smärta lokaliserad bakom eller runt ett öga med autonoma symtom på samma sida.