Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Neurologi

Facialispares


Uppdaterad den: 2023-05-17

Annons

Bakgrund

  • Perifer facialispares:
    • Akut ensidig pares eller paralys i ansiktet i ett mönster förenligt med perifer nervskada (svaghet i pannans, ögats och munnens muskulatur)
    • Paresens svårighetsgrad indelas i partiell eller total:
      • Partiell pares innebär att viss tonus och rörelseförmåga finns kvar (varierande grad)
      • Total pares innebär paralys med helt slapp ansiktsmuskulatur
    • I många fall hittar man ingen orsak (Bells pares)
  • Central facialispares:
    • Akut facialispares som beror på central skada (svaghet enbart i ansiktets nedre del med hängande mungipa) kan vara ett tecken på cerebral skada, till exempel stroke och kräver snar sjukhuskontakt

Epidemiologi

  • Incidens:
    • Bells pares rapporteras drabba 12–53 per 100 000 individer och år
  • Prevalens:
    • Livstidsrisken för tillståndet är 1 per 60–70 individer

Etiologi och patogenes

Central facialispares

  • Hjärninfarkt
  • Hjärnblödning
  • Hjärntumör
  • Andra neurologiska sjukdomar av centralt ursprung, till exempel multipel skleros

Perifer facialispares utan känd orsak (Bells pares)

  • Perifer facialispares kan bero på inflammation i facialisnerven:
    • Då denna på grund av sitt förlopp går igenom en benkanal, kan svullnad inte ske, vilket leder till kompression av nerven med medföljande ischemi, demyelinisering och fiberskador
  • Vissa fall kan bero på ett virusangrepp (herpes simplex-virus typ 1 och herpes zoster) som kan reaktiveras från kranialnervsganglier.
Annons
Annons

ICD-10

  • G51 Sjukdomar i facialisnerven
    • G51.0 Bells pares

Anamnes

  • Uppstår vanligen utan förvarning.
  • Förlamningen kan utvecklas successivt över ett par dagar.

Kliniska fynd

Perifer facialispares

  • Ensidig pares av den mimiska muskulaturen.
  • Svårt att sluta ögat – Bells fenomen.
  • Hängande ögonbryn och mungipa samt oförmåga att sluta öga och mun.
  • Partiell pares innebär att viss tonus och rörelseförmåga finns kvar (i varierande grad), total pares innebär paralys med helt slapp ansiktsmuskulatur.
  • Vid perifer facialispares är i regel inga andra kranialnerver påverkade och det föreligger inga andra neurologiska bortfall.

Central facialispares

  • Hängande mungipa och utslätad nasolabialfåra.
  • Patienten kan inte blåsa upp kinderna eller vissla.
  • Funktionen i övre ansiktsmuskulaturen är intakt på grund av dubbelinnervation så att ögat kan slutas och pannan rynkas.
  • I regel föreligger andra centralnervösa bortfall – pareser, känselrubbningar, afasi, neglekt.

Utredning av facialispares

  • Tecken på cerebral påverkan eller tumörer?
    • Övriga kranialnerver? Tecken till andra förlamningar, tecken till neglekt?
    • Undersök parotis och halsen avseende eventuella tumörer
    • DT/ MRT hjärna:
      • Vid bortfall av andra kranialnervsfunktioner, vid långsamt uppkommen facialispares eller vid misstanke om öronsjukdomar bör patienten utredas (DT skallben eller MRT hjärna)
  • Utslag som tecken på borreliainfektion eller herpes zoster?
    • Vid misstanke om neuroborrelios bör lumbalpunktion genomföras. Det bör vara låg tröskel för lumbalpunktion, framförallt under borreliasäsongen. Under perioden december–april är risken för borreliainfektion lägre
  • Öronstatus med beskrivning av trumhinnan – tecken till otit eller kolesteatom?
  • Paresens svårighetsgrad bedöms bäst med hjälp av en graderingsskala:
    • Sunnybrook-skalan är känslig för förändringar under läkningsförloppet
    • Graderingen i Sunnybrook-skalan går från 0 till 100, där 0 är total slapphet (paralys) och 100 innebär normal funktion
Annons
Annons

Differentialdiagnoser

  • Skilj mellan central pares och perifer pares – vid central pares bevarad motorik i drabbad sidas panna.

Behandling av facialispares

  • Kortikosteroider som ges inom 3 dagar efter debut förkortar förloppet och ökar andelen som läker ut.
  • Vid neuroborrelios ges antibiotika istället för prednisolon.
  • Vid konstaterad herpes zoster oticus rekommenderas antiherpesbehandling tillsammans med prednisolon.
  • Ögonskydd:
    • Urglas och ögondroppar
  • Fysioterapi.

Egenbehandling

  • Användning av tätt sittande skyddsglasögon (skid-eller sportglasögon) för att förhindra korneaskada rekommenderas.
  • Konstgjord tårvätska eller neutral ögonsalva rekommenderas för att undvika sveda och obehag.

Läkemedelsbehandling

  • Prednisolon ges inom 72 timmar efter debut.
    • 60 mg x 1 i 5 dagar, därefter nedtrappning med 10 mg per dag, sammanlagt 10 dagars behandling
  • Vid neuroborrelios ges antibiotika, se texten om Borrelia.
  • Vid konstaterad herpes zoster oticus rekommenderas antiherpesbehandling:
    • För att behandlingen ska vara effektiv måste den påbörjas medan det fortfarande finns färska lesioner, vanligtvis inom 2–3 dygn efter ett utbrott
    • Valaciklovir bör föredras på grund av högre biotillgänglighet. Dosering är 2 tabletter à 500 mg 3 gånger dagligen i 7 dagar
    • Alternativt ges aciklovir: tablett à 800 mg – 1 tablett 5 gånger dagligen i 7 dagar
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Annan behandling

Ögonskydd

  • Skydda kornea mot uttorkning och erosioner på grund av bristande förmåga att blinka och sluta ögat:
    • Konstgjord tårvätska tillförs varje timme dagtid
    • Patienten bör sluta ögonlocket med hjälp av fingret så ofta det går
    • Tätt sittande glasögon (skid- eller sportglasögon, urglas)
    • Ögonsalva (oculentum simplex) och ockluderande förband på natten:
    • Korstejpning: dra ner det övre ögonlocket och upp det nedre ögonlocket med hudtejp lateralt på ögat. Tejpen får inte dras över själva ögonbulben på grund av risk för skavning och ögonskada
    • Fuktkammare:
      • Vid kraftig pares
      • Om patienten inte klarar egenbehandling enligt ovanstående råd
  • Vid misstanke på ögonskada eller irit remitteras patienten snarast till ögonläkare.

Fysioterapi

  • Fysioterapi är viktigt för att träna musklerna i ansiktet.
  • Man kan få hjälpa av en specialiserad fysioterapeut.

Kirurgi

  • Om prognostiska tecken talar för dålig utläkning (utreds av ÖNH-specialist, opereras av plastikkirurg) kan inom 4–5 månader en dynamisk "cross facial" kirurgi utföras med transplantation av en nerv från underbenet till bägge sidors n. facialis.
  • Vid omfattande resttillstånd kan det vara aktuellt med plastikkirurgiska ingrepp för korrektion.

Komplikationer

  • Kornealsår i den akuta fasen om patienten inte kan sluta ögat.
  • Bestående facialispares.
  • Ofrivilliga kontraktioner i facialisinnerverad muskulatur, synkinesier – kommer oftast efter de 6 första månaderna.

Prognos

  • Vid perifer facialispares ses en fullständig eller nästan fullständig läkning efter 6 månader hos cirka 80 %.
  • Prognosen är mer fördelaktig om förbättring inträder inom de första 3 veckorna.
  • Bättre prognos vid ålder <40 år.
  • Patienter som har haft en enstaka episod med perifer facialispares har cirka 8 % risk för recidiv.
  • Indikatorer på dålig prognos:
    • Om Sunnybrook är <60 en månad efter debut
    • Herpes zoster-virus (Ramsay Hunts syndrom)
    • Om svår degeneration av facialisnerven har visats vid elektrofysiologiska tester

Källor

Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons