Karpaltunnelsyndrom
Bakgrund
- Karpaltunneln bildas av karpalbenen dorsalt och det transversa karpalligamentet (flexor retinaculum) ventralt. I tunneln finns medianusnerven och flexorsenorna till handen.
- Vid karpaltunnelsyndrom komprimeras nervus medianus i karpaltunneln, vilket ger typiska symtom.
Epidemiologi
- Prevalensen är cirka 5 % i den vuxna befolkningen, 3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män.
- Livstidsincidensen är 10 %.
Etiologi och patogenes
- Kompression på grund av:
- Tumörer, hypertrofisk synovialvävnad, reumatoid artrit, callus från fraktur, osteofyter
- Metabola eller fysiologiska orsaker:
- Graviditet, hypotyreos, diabetes, övervikt, njursvikt1
ICD-10
- G56.0 Karpaltunnelsyndrom
Anamnes
- Smärtor, domningar och stickningar i handflatan och i dig. I-IV (radialsidan av dig. IV).
- Symtomen ökar ofta på natten eller om armen hålls stilla.
- Tillståndet förvärras av aktiviteter som innebär böjning och sträckning av handleden eller lyftning av armen, som vid bilkörning, läsning, skrivning och att hålla i en telefon.
- Symtomlindring efter snabba slag med handleden (som när man slår ner en termometer) är karakteristiskt för diagnosen
- Så småningom kan känselbortfall och pares utvecklas:
- Känselbortfall på volarsidan av de 3½ radiala fingrarna, motsvarande nervens innervationsområde
Kliniska fynd
- Tinels och Phalens tecken:
- Anges ha värden för sensitivitet och specificitet i intervallet 40–80 %
- Nedsatt sensibilitet för stick/smärta volart på de 3½ radiala fingrarna:
- Monofilament-testning
- Två-punkts-diskrimination
- Svårt att ställa tummens fingertopp mot lillfingret (opponera tummen):
- Möjligen även nedsatt flexionsförmåga i de tre radiala fingrarna
- Atrofi av tenarmuskulaturen kan påvisas i långt gångna fall.
Utredning av karpaltunnelsyndrom
- Diagnosen ställs som regel kliniskt.
- För patienter med atypisk klinisk bild kan elektroneurografisk (ENeG) diagnostik vara av värde.
Differentialdiagnoser
- Lesion av nervus medianus på andra platser, framför allt armbågen.
- Plexus brachialisskadas.
- Cervikal radikulopati.
- Kompression av nervus radialis.
- Kompression av nervus ulnaris.
- Hyperventilation – normalt bilaterala domningar.
- Andra perifera neuropatier.
- Raynauds fenomen.
- Multipel skleros (MS).
Behandling av karpaltunnelsyndrom
- Milda till måttliga fall kan behandlas konservativt i 4 veckor med skena.
- Svåra fall med påvisbar nervskada som tenaratrofi och/eller känselbortfall och personer som inte svarar på konservativ behandling, remitteras till handkirurg för bedömning om operation.
Egenbehandling
- Styv skena (till exempel ortos) över handleden, som är i neutral position, ger mer än 80 % lindring inom några dagar.
- Viktminskning hos överviktiga kan minska besvären.
Läkemedelsbehandling
- Kortisoninjektion:
- Har effekt vid lätta till måttliga besvär som varat >6 veckor
- Kan vara av värde till patienter med måttliga till svåra besvär om karpaltunnelsyndrom misstänks vara orsakat av tenosynovi
- Ges proximalt om karpaltunneln:
- Viktigt att injektionen ges utanför medianusnerven och flexorsenorna i karpaltunneln
- Efter några månader verkar kortisoninjektion inte ha bättre effekt än skena eller operation
- Peroralt kortison:
- Ger kortvarig symtomlindring i milda fall, men effekten avtar inom 8 veckor
- I studier har vanlig dos varit 20 mg prednisolon dagligen i 1–2 veckor
- NSAID, diuretika, pyridoxin har ingen dokumenterad effekt.
Kirurgi
- Operation ger enligt flera studier bättre resultat än icke-operativ behandling för patienter med karpaltunnelsyndrom.
- Vid ingreppet delas karpalligamentet så att trycket över medianusnerven lättar.
- Operationen sker under lokalbedövning och tar cirka 10 minuter.
Komplikationer
- Bestående funktionsrubbningar i handen på grund av känselbortfall eller försvagad kraft.
Prognos
- Obehandlat får 1/3 en fullständig regress av symtomen efter 6 månader.
- Remission inträffar oftare bland yngre, kvinnor och gravida.
- Resultaten vid operation är goda.
Källor
- Middleton SD, Anakwe RE. Carpal tunnel syndrome. BMJ. 2014;349:g6437.
- Horvath A, Westin O, Samuelsson K, Zeba N. ABC om vanliga tillstånd i hand och handled, del 1. Lakartidningen.se 2019-04-09.
- Chesterton LS, Blagojevic-Bucknall M, Burton C, et al. The clinical and cost-effectiveness of corticosteroid injection versus night splints for carpal tunnel syndrome (INSTINCTS trial): an open-label, parallel group, randomised controlled trial. Lancet 2018; 392: 1423-33. pmid:30343858
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Logopedförbundet: "Läkare remitterar för få patienter med dysfagi"
Hälso- sjukvården missar många patienter med dysfagi, ät- och sväljsvårigheter, något som bland annat leder till många onödiga fall av lunginflammation hos äldre, det menar Ulrika Guldstrand, ordförande för Logogpedförbundet.
-
Johanna, 35, fick dysfagi på grund av muskelsjukdom
Till följd av sjukdomen Dystrofia Myotonica typ 1, fick Johanna Sjögren från Trelleborgs kommun dysfagi. Idag beskriver hon ät- och sväljsvårigheten som ett socialt handikapp på grund av den stora okunskapen i samhället.
-
Fibularispares (peroneuspares)
Fibularispares orsakas ofta av tryck eller skada mot nerven där den löper ytligt runt den proximala delen av fibula, vilket leder till droppfot.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.
-
Postkontusionellt syndrom
Vanligt följdtillstånd efter en traumatisk hjärnskada. Kan visa sig genom huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.