Persisterande postural perceptuell yrsel
Bakgrund
- Kroniskt yrseltillstånd (minst 3 månader) kännetecknat av yrsel som utlöses av upprätt ställning, komplexa visuella intryck och aktiv eller passiv rörelse i kroppen.
- Förkortas PPPY. Tillståndet kallades tidigare bland annat fobisk postural yrsel, kronisk subjektiv yrsel och spänningsyrsel.
Epidemiologi
- Det finns inga tydliga uppgifter om förekomsten av PPPY.
- Incidensen efter ett akut vestibulärt syndrom är cirka 25 %.
Etiologi och patogenes
- Orsakerna är inte helt klarlagda.
- En av teorierna är att akuta episoder av yrsel utlöser kompensationsmekanismer från balanssystemet.
ICD-10
- En egen kod finns i ICD-11.
- H81.9 Rubbning i balansapparatens funktion, ospecificerad
Anamnes
- Typisk ihållande, fluktuerande yrsel som förvärras i upprätt ställning, genom aktiv eller passiv rörelse och genom exponering för komplexa visuella stimuli (se diagnostiska kriterier).
- Oftast finns en utlösande episod av akut yrsel i sjukdomshistorien.
- Man kan uppleva att falla utan att man kan har märkt en ostadighet i vila.
- Vid långvariga besvär kan komplicerade symtom som synproblem, trötthet, kognitiva svårigheter och illamående utvecklas.
Kliniska fynd
- I de flesta fall är klinisk och neurologisk undersökning normal.
- Vissa kan ha onormala fynd vid test av balansorganet.
Utredning av persisterande postural perceptuell yrsel
- Består av kriterier enligt nedan, samtliga kriterier 1–5 ska vara uppfyllda.
- Yrsel, ostadighet eller (icke-roterande) vertigo de flesta dagar i minst 3 månader:
- Symtomen varar i längre perioder (timmar) men kan variera i intensitet
- Symtomen behöver inte finnas hela tiden under dagarna
- Ihållande symtom förekommer utan specifik provokation, men förvärras av tre faktorer:
- Upprätt position
- Aktiv eller passiv rörelse oavsett riktning eller position
- Exponering för rörliga visuella stimuli eller komplexa visuella mönster
- Tillståndet utlöses av en episod av yrsel, ostadighet eller balansproblem inklusive akuta, episodiska eller kroniska vestibulära syndrom, andra neurologiska eller medicinska störningar och mentala stressfaktorer:
- Om tillståndet utlöses av akuta eller episodiska faktorer kan det vara episodiskt först, för att senare övergå till mer kontinuerliga symtom
- Om tillståndet utlöses av ett kroniskt tillstånd kan symtomen utveckla långsamt och gradvis försämra
- Symtomen leder till tydligt obehag och nedsatt funktion.
- Symtomen förklaras inte bättre av en annan diagnos.
- Prover och bilddiagnostik kan behövas för att utesluta annan genes till besvären men behövs inte för diagnos.
Differentialdiagnoser
- Vestibularisneurit
- Stroke
- Benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV)
- Vestibulär migrän
- Lättare huvudskador
- Ångestanfall
Behandling av persisterande postural perceptuell yrsel
- Behandlingen består av information om tillståndet, vestibulär rehabilitering och eventuellt kognitiv beteendeterapi.
Egenbehandling
- Patientutbildning, med erkännande om patientens besvär samt info om att tillståndet är känt och vanligt.
- Förklaring av bakgrund och misstänkt etiologisk mekanism. Det är ett funktionellt tillstånd, inte ett psykiskt eller rent somatiskt tillstånd
- Information om behandlingsalternativ och prognos.
Läkemedelsbehandling
- Det finns ingen effektiv läkemedelsbehandling.
- SSRI:
- Kan möjligen förbättra tillståndet, även om det inte föreligger någon psykiatrisk diagnos
- Ett behandlingsförsök på 8–12 veckor kan övervägas
Annan behandling
- Vestibulär rehablitering:
- Övningarna består av ögon-, huvud- och kroppsrörelser som har kombinerats för att minska känslan av yrsel och obalans
- Kan utföras av sjukvårdspersonal med erfarenhet av balansrubbningar, ofta fysioterapeuter
- Personer med PPPY kan ha nytta av kognitiv beteendeterapi utöver vestibulär rehabilitering.
Komplikationer
- Långvariga yrselbesvär kan vara mycket plågsama och minska livskvaliteten.
- Personer med PPPY har en ökad risk att utveckla ångest och/eller depressiva besvär.
Prognos
- God prognos vid adekvat behandling.
- Vissa får kroniska besvär.
Källor
- Popkirov S, Staab JP, Stone J. Persistent postural-perceptual dizziness (PPPD): a common, characteristic and treatable cause of chronic dizziness. Pract Neurol 2018; 18(1): 5-13.
- Staab JP, Eckhardt-Henn A, Horii A et al. Diagnostic criteria for persistent postural-perceptual dizziness (PPPD): Consensus document of the committee for the Classification of Vestibular Disorders of the Bárány Society. J Vestib Res 2017; 27: 191–208.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro bevakar ECTRIMS-kongressen
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från ECTRIMS, den årliga konferensen om multipel skleros (MS).
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid MS. Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som professor Jan Lycke lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Fler epilepsibehandlingar kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism. Det visar en ny stor nordisk studie.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid MS
Överläkare Petra Nilsson svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).