Postkontusionellt syndrom
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Bakgrund
- Vanligt följdtillstånd efter en skallskada.
- Symtomkomplex som omfattar huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.
- Postkontusionellt syndrom uppstår vanligtvis efter en lindrig hjärnskada, men syndromet kan också uppträda efter måttliga och allvarliga hjärnskador, samt efter pisksnärtskador.
Epidemiologi
- 30–80 % av alla patienter med en mild till måttlig skallskada upplever symtom på postkontutionellt syndrom:
- Den stora spridningen i rapporterad förekomst beror på att olika diagnostiska riktlinjer har använts
- Cirka 50 % av dem med lindrig huvudskada har symtom på postkontusionellt syndrom efter 1 månad och 15 % har symtom efter 1 år.
- Kvinnor och äldre löper störst risk för att få postkontusionellt syndrom.
Etiologi och patogenes
- Både strukturella/biokemiska och psykogena faktorer har dokumenterats. Möjligen samverkar dessa.
ICD-10
- F07.2 Postkontusionellt syndrom
Anamnes
- Diagnosen baseras på en typisk anamnes.
- Minst 3 av följande symtom ska föreligga: huvudvärk, yrsel, trötthet, irritabilitet, minnessvårigheter, sömnsvårigheter, ljud-och ljuskänslighet.
- Olika diagnoskriterier har valt olika varaktighet av tillståndet – 1 månad, 6 månader och 1 år.
Kliniska fynd
- Som regel är den somatiska, inklusive den neurologiska, undersökningen normal.
Utredning av postkontusionellt syndrom
- Undantagsvis finns behov av bilddiagnostik eller neuropsykologiska tester.
- Eventuellt psykiatrisk utredning.
- Vid kvarstående synbesvär eller yrsel kan ögonläkare respektive öron-näsa-hals-specialist eventuellt konsulteras.
Differentialdiagnoser
- Utmattningssyndrom
- Fibromyalgi
- Kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS)
- Posttraumatiskt stressyndrom
- Depression
- Ångestsyndrom
- Somatoformt syndrom
Behandling av postkontusionellt syndrom
- Behandlingsplanen anpassas individuellt till den enskilda patientens besvär.
- Den viktigaste behandlingen är att informera patienten om att minst hälften av alla som har haft hjärnskakning har sådana besvär och att de allra flesta blir helt bra inom loppet av en till några få månader.
- Det finns ingen specifik behandling som kan förebygga eller behandla postkontusionellt syndrom, därför riktas behandlingen mot symtomen.
- Specialiserad hjärnskadeinriktad rehabilitering med fokus på problemlösningsterapi (problem solving), eller kognitiv beteendeterapi kan minska restsymtom, förbättrar psykisk funktion, minska depression samt öka aktivitetsnivå, delaktighet och livskvalitet, jämfört med sedvanlig vård.
Prognos
- Det är svårt att ange prognos i det enskilda fallet eftersom diagnosen innefattar en heterogen grupp.
- Det flesta blir bra efter 3 månader.
- En mindre andel, sannolikt inte fler än 10 %, har symtom som håller i sig ≥1 år.
- Det finns inget tydligt samband mellan grad av traumatisk hjärnskada och risk för att få postkontusionellt syndrom.
Källor
- Evans RW, Aminoff MJ, Wilterdink JL. Postconcussion syndrome. UpToDate, Last updated Aug 22, 2018.
- Rehabilitering för vuxna med traumatisk hjärnskada. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, ekonomiska, sociala och etiska aspekter. SBU (2019).
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Anfallsbehandling vid migrän – steg för steg
För att välja rätt behandling/åtgärd åt en patient med migrän bör man först bedöma anfallens svårighetsgrad, frekvens samt hur de påverkar patientens livskvalitet. En huvudvärksdagbok kan vara till stor hjälp. Enkla analgetika är, kombinerade med vila/sömn i ett mörkt o...
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Kvinnor hårt drabbade av mansdominerad huvudvärk
Klusterhuvudvärk, tidigare kallad hortons huvudvärk har länge setts som en mansdominerad sjukdom. Men nu visar forskning det motsatta – att det är kvinnor som generellt drabbas hårdast.
-
Förse dina migränpatienter med en huvudvärksdagbok – ladda hem här
För att välja rätt behandling vid migrän bedöms först anfallens svårighetsgrad och frekvens och hur de påverkar livskvaliteten genom eventuell sjukfrånvaro, störning av familjelivet och sociala aktiviteter. För att lättare ta reda på detta kan du förse patienten med en ...
-
Lebers hereditära optikusneuropati (LHON)
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen. Tillståndet drabbar främst män, och de flesta drabbas innan de fyllt ...