Postkontusionellt syndrom
Bakgrund
- Vanligt följdtillstånd efter en skallskada.
- Symtomkomplex som omfattar huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.
- Postkontusionellt syndrom uppstår vanligtvis efter en lindrig hjärnskada, men syndromet kan också uppträda efter måttliga och allvarliga hjärnskador, samt efter pisksnärtskador.
Epidemiologi
- 30–80 % av alla patienter med en mild till måttlig skallskada upplever symtom på postkontutionellt syndrom:
- Den stora spridningen i rapporterad förekomst beror på att olika diagnostiska riktlinjer har använts
- Cirka 50 % av dem med lindrig huvudskada har symtom på postkontusionellt syndrom efter 1 månad och 15 % har symtom efter 1 år.
- Kvinnor och äldre löper störst risk för att få postkontusionellt syndrom.
Etiologi och patogenes
- Både strukturella/biokemiska och psykogena faktorer har dokumenterats. Möjligen samverkar dessa.
ICD-10
- F07.2 Postkontusionellt syndrom
Anamnes
- Diagnosen baseras på en typisk anamnes.
- Minst 3 av följande symtom ska föreligga: huvudvärk, yrsel, trötthet, irritabilitet, minnessvårigheter, sömnsvårigheter, ljud-och ljuskänslighet.
- Olika diagnoskriterier har valt olika varaktighet av tillståndet – 1 månad, 6 månader och 1 år.
Kliniska fynd
- Som regel är den somatiska, inklusive den neurologiska, undersökningen normal.
Utredning av postkontusionellt syndrom
- Undantagsvis finns behov av bilddiagnostik eller neuropsykologiska tester.
- Eventuellt psykiatrisk utredning.
- Vid kvarstående synbesvär eller yrsel kan ögonläkare respektive öron-näsa-hals-specialist eventuellt konsulteras.
Differentialdiagnoser
- Utmattningssyndrom
- Fibromyalgi
- Kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS)
- Posttraumatiskt stressyndrom
- Depression
- Ångestsyndrom
- Somatoformt syndrom
Behandling av postkontusionellt syndrom
- Behandlingsplanen anpassas individuellt till den enskilda patientens besvär.
- Den viktigaste behandlingen är att informera patienten om att minst hälften av alla som har haft hjärnskakning har sådana besvär och att de allra flesta blir helt bra inom loppet av en till några få månader.
- Det finns ingen specifik behandling som kan förebygga eller behandla postkontusionellt syndrom, därför riktas behandlingen mot symtomen.
- Specialiserad hjärnskadeinriktad rehabilitering med fokus på problemlösningsterapi (problem solving), eller kognitiv beteendeterapi kan minska restsymtom, förbättrar psykisk funktion, minska depression samt öka aktivitetsnivå, delaktighet och livskvalitet, jämfört med sedvanlig vård.
Prognos
- Det är svårt att ange prognos i det enskilda fallet eftersom diagnosen innefattar en heterogen grupp.
- Det flesta blir bra efter 3 månader.
- En mindre andel, sannolikt inte fler än 10 %, har symtom som håller i sig ≥1 år.
- Det finns inget tydligt samband mellan grad av traumatisk hjärnskada och risk för att få postkontusionellt syndrom.
Källor
- Evans RW, Aminoff MJ, Wilterdink JL. Postconcussion syndrome. UpToDate, Last updated Aug 22, 2018.
- Rehabilitering för vuxna med traumatisk hjärnskada. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, ekonomiska, sociala och etiska aspekter. SBU (2019).
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro bevakar ECTRIMS-kongressen
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från ECTRIMS, den årliga konferensen om multipel skleros (MS).
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid MS. Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som professor Jan Lycke lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Fler epilepsibehandlingar kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism. Det visar en ny stor nordisk studie.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid MS
Överläkare Petra Nilsson svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).