Postkontusionellt syndrom
Bakgrund
- Vanligt följdtillstånd efter en skallskada.
- Symtomkomplex som omfattar huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.
- Postkontusionellt syndrom uppstår vanligtvis efter en lindrig hjärnskada, men syndromet kan också uppträda efter måttliga och allvarliga hjärnskador, samt efter pisksnärtskador.
Epidemiologi
- 30–80 % av alla patienter med en mild till måttlig skallskada upplever symtom på postkontutionellt syndrom:
- Den stora spridningen i rapporterad förekomst beror på att olika diagnostiska riktlinjer har använts
- Cirka 50 % av dem med lindrig huvudskada har symtom på postkontusionellt syndrom efter 1 månad och 15 % har symtom efter 1 år.
- Kvinnor och äldre löper störst risk för att få postkontusionellt syndrom.
Etiologi och patogenes
- Både strukturella/biokemiska och psykogena faktorer har dokumenterats. Möjligen samverkar dessa.
ICD-10
- F07.2 Postkontusionellt syndrom
Anamnes
- Diagnosen baseras på en typisk anamnes.
- Minst 3 av följande symtom ska föreligga: huvudvärk, yrsel, trötthet, irritabilitet, minnessvårigheter, sömnsvårigheter, ljud-och ljuskänslighet.
- Olika diagnoskriterier har valt olika varaktighet av tillståndet – 1 månad, 6 månader och 1 år.
Kliniska fynd
- Som regel är den somatiska, inklusive den neurologiska, undersökningen normal.
Utredning av postkontusionellt syndrom
- Undantagsvis finns behov av bilddiagnostik eller neuropsykologiska tester.
- Eventuellt psykiatrisk utredning.
- Vid kvarstående synbesvär eller yrsel kan ögonläkare respektive öron-näsa-hals-specialist eventuellt konsulteras.
Differentialdiagnoser
- Utmattningssyndrom
- Fibromyalgi
- Kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS)
- Posttraumatiskt stressyndrom
- Depression
- Ångestsyndrom
- Somatoformt syndrom
Behandling av postkontusionellt syndrom
- Behandlingsplanen anpassas individuellt till den enskilda patientens besvär.
- Den viktigaste behandlingen är att informera patienten om att minst hälften av alla som har haft hjärnskakning har sådana besvär och att de allra flesta blir helt bra inom loppet av en till några få månader.
- Det finns ingen specifik behandling som kan förebygga eller behandla postkontusionellt syndrom, därför riktas behandlingen mot symtomen.
- Specialiserad hjärnskadeinriktad rehabilitering med fokus på problemlösningsterapi (problem solving), eller kognitiv beteendeterapi kan minska restsymtom, förbättrar psykisk funktion, minska depression samt öka aktivitetsnivå, delaktighet och livskvalitet, jämfört med sedvanlig vård.
Prognos
- Det är svårt att ange prognos i det enskilda fallet eftersom diagnosen innefattar en heterogen grupp.
- Det flesta blir bra efter 3 månader.
- En mindre andel, sannolikt inte fler än 10 %, har symtom som håller i sig ≥1 år.
- Det finns inget tydligt samband mellan grad av traumatisk hjärnskada och risk för att få postkontusionellt syndrom.
Källor
- Evans RW, Aminoff MJ, Wilterdink JL. Postconcussion syndrome. UpToDate, Last updated Aug 22, 2018.
- Rehabilitering för vuxna med traumatisk hjärnskada. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, ekonomiska, sociala och etiska aspekter. SBU (2019).
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
Ulnarisneuropati
Kompression eller skada på nervus ulnaris och är den näst vanligaste entrapmentneuropatin, nervinklämningen.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.