Postkontusionellt syndrom
Bakgrund
- Vanligt följdtillstånd efter en skallskada.
- Symtomkomplex som omfattar huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.
- Postkontusionellt syndrom uppstår vanligtvis efter en lindrig hjärnskada, men syndromet kan också uppträda efter måttliga och allvarliga hjärnskador, samt efter pisksnärtskador.
Epidemiologi
- 30–80 % av alla patienter med en mild till måttlig skallskada upplever symtom på postkontutionellt syndrom:
- Den stora spridningen i rapporterad förekomst beror på att olika diagnostiska riktlinjer har använts
- Cirka 50 % av dem med lindrig huvudskada har symtom på postkontusionellt syndrom efter 1 månad och 15 % har symtom efter 1 år.
- Kvinnor och äldre löper störst risk för att få postkontusionellt syndrom.
Etiologi och patogenes
- Både strukturella/biokemiska och psykogena faktorer har dokumenterats. Möjligen samverkar dessa.
ICD-10
- F07.2 Postkontusionellt syndrom
Anamnes
- Diagnosen baseras på en typisk anamnes.
- Minst 3 av följande symtom ska föreligga: huvudvärk, yrsel, trötthet, irritabilitet, minnessvårigheter, sömnsvårigheter, ljud-och ljuskänslighet.
- Olika diagnoskriterier har valt olika varaktighet av tillståndet – 1 månad, 6 månader och 1 år.
Hur är det att leva med LHON?
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad i det centrala synfältet. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen.
148-2023-MARK
Kliniska fynd
- Som regel är den somatiska, inklusive den neurologiska, undersökningen normal.
Utredning av postkontusionellt syndrom
- Undantagsvis finns behov av bilddiagnostik eller neuropsykologiska tester.
- Eventuellt psykiatrisk utredning.
- Vid kvarstående synbesvär eller yrsel kan ögonläkare respektive öron-näsa-hals-specialist eventuellt konsulteras.
Differentialdiagnoser
- Utmattningssyndrom
- Fibromyalgi
- Kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS)
- Posttraumatiskt stressyndrom
- Depression
- Ångestsyndrom
- Somatoformt syndrom
Behandling av postkontusionellt syndrom
- Behandlingsplanen anpassas individuellt till den enskilda patientens besvär.
- Den viktigaste behandlingen är att informera patienten om att minst hälften av alla som har haft hjärnskakning har sådana besvär och att de allra flesta blir helt bra inom loppet av en till några få månader.
- Det finns ingen specifik behandling som kan förebygga eller behandla postkontusionellt syndrom, därför riktas behandlingen mot symtomen.
- Specialiserad hjärnskadeinriktad rehabilitering med fokus på problemlösningsterapi (problem solving), eller kognitiv beteendeterapi kan minska restsymtom, förbättrar psykisk funktion, minska depression samt öka aktivitetsnivå, delaktighet och livskvalitet, jämfört med sedvanlig vård.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Prognos
- Det är svårt att ange prognos i det enskilda fallet eftersom diagnosen innefattar en heterogen grupp.
- Det flesta blir bra efter 3 månader.
- En mindre andel, sannolikt inte fler än 10 %, har symtom som håller i sig ≥1 år.
- Det finns inget tydligt samband mellan grad av traumatisk hjärnskada och risk för att få postkontusionellt syndrom.
Källor
- Evans RW, Aminoff MJ, Wilterdink JL. Postconcussion syndrome. UpToDate, Last updated Aug 22, 2018.
- Rehabilitering för vuxna med traumatisk hjärnskada. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, ekonomiska, sociala och etiska aspekter. SBU (2019).
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
MDS-kongressen 2023 – Mezin Öthman sammanfattar höjdpunkterna
Sjukdomsassocierade mutationer, biomarkörer och nya behandlingssätt presenterades under MDS-kongressen 2023 i Köpenhamn. Specialistläkaren i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Mezin Öthman var närvarande vid kongressen och hans generella intryck var en intres...
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Epilepsiläkaren som vägrar ge upp
Elinor Ben Mechanem, adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, har ägnat hela livet åt att förbättra livet för patienter med epilepsi.
-
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
Heltäckande kvalitetsregister för epilepsi är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.
-
Willis-Ekboms sjukdom (WED)/Restless legs (RLS)
Troligen är det dopaminerga systemet är inblandat. Det finns också forskning som talar för att järnbrist i hjärnan är av betydelse.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Facialispares