Medicinsk översikt | Neurologi

Spänningshuvudvärk


Uppdaterad den: 2020-01-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Episodisk (lågfrekvent eller högfrekvent) eller kronisk huvudvärk. Tryckande, icke-pulserande huvudvärk som ofta är bilateral med mild–måttlig intensitet.
  • Spänningshuvudvärk klassas som en primär huvudvärk (inte förorsakad av ett annat tillstånd).

Epidemiologi

  • Livtidsprevalensen varierar från 30 till cirka 80 %.
  • Spänningshuvudvärk utgör >75 % av alla huvudvärksfall i primärvården.
  • Förekommer hos barn och vuxna:
    • Debuterar sällan efter 50 års ålder.

Etiologi och patogenes

  • Man tror att tillståndet beror på ett samspel mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer, inklusive mekaniska faktorer och psykosociala förhållanden.
  • Patologiska förhållanden i muskel och perifert nervsystem spelar en central roll vid episodisk spänningshuvudvärk, medan kronisk spänningshuvudvärk tycks bero på förändringar i det centrala nervsystemeter (kronisk smärta med central sensitisering och ökad muskeltonus).

ICD-10

  • G44.2 Spänningshuvudvärk

Anamnes

  • Karaktär:
    • Huvudvärken beskrivs ofta som ett stramt band eller en trång mössa över pannan och runt huvudet
    • Smärtan är av tryckande/pressande karaktär, inte pulserande
    • Smärtorna är bilaterala och förvärras inte av vanlig fysisk aktivitet
    • Lätt till måttlig smärta
  • Tidsförlopp:
    • Huvudvärken förekommer sällan på morgonen, men ökar under dagens lopp
    • Huvudvärksdagbok har stort värde för kartläggning
  • Andra symtom:
    • Ljus- eller ljudskygghet kan förekomma, men är mindre uttalat än vid migrän och ska inte förekomma samtidigt
    • Lätt till måttligt illamående kan förekomma vid kronisk spänningshuvudvärk
    • Kräkningar ska enligt diagnoskriterierna inte förekomma, men många personer med spänningshuvudvärk har också migrän
  • Given behandling och effekt av denna.
  • Konsekvenser/komorbiditet.
  • Utlösande faktorer:
    • Trötthet, sömnstörning, sömnapnésyndrom
    • Stress
    • Bruxism
    • Depression
    • Uttorkning
    • Felaktig arbetsställning
    • Synrubbning, skelning
    • Menstruation eller hormonbehandling

Kliniska fynd

  • Normal eller lätt inskränkt rörlighet i cervikalryggen.
  • Myalgi:
    • Kan finnas i perikraniell muskulatur
    • Hos de flesta patienter med spänningshuvudvärk visar muskelundersökningen normala förhållanden
  • Neurologisk bedömning:
    • En orienterande neurologisk bedömning rekommenderas, särskilt kranialnerver, synfält och pupillrörelser
    • Visus kan bedömas

Utredning av spänningshuvudvärk

Ej frekvent episodisk spänningshuvudvärk

  • A. Minst 10 episoder av huvudvärk som förekommer i genomsnitt <1 dag per månad (totalt <12 dagar per år) och uppfyller kriterier B-D.
  • B. Huvudvärken varar från 30 minuter till 7 dagar.
  • C. Minst två av följande:
    • Bilateral
    • Tryckande kvalitet, stramande (inte pulserande)
    • Mild eller måttlig intensitet (hämmar men förhindrar inte normal daglig aktivitet)
    • Förvärras inte av rutinmässig fysisk aktivitet som promenader eller gå uppför trappor
  • D. Båda av följande:
    • Varken illamående eller kräkningar
    • Patienten uppvisar inte både ljus- och ljudskygghet, men ett av dem kan uppträda
  • E. Kan inte förklaras bättre av en annan typ av huvudvärk.

Frekvent episodisk spänningshuvudvärk

  • Som ej frekvent spänningshuvudvärk, förutom att punkt A ska uppfyllas enligt nedan.
  • A. Minst 10 episoder av huvudvärk som förekommer i genomsnitt 1–14 dagar per månad i >3 månader (≥12 och <180 dagar per år).

Kronisk spänningshuvudvärk

  • Som ej frekvent spänningshuvudvärk, förutom att punkter A, B och D ska uppfyllas enligt nedan.
  • A. Antal dagar med huvudvärk ≥15 dagar i genomsnitt per månad i åtminstone 3 månader (≥180 dagar per år).
  • B. Varar timmar till dagar, eller konstant
  • D. Båda av följande:
    • Inte mer än ett av följande: fotofobi, fonofobi eller lätt illamående
    • Inget måttligt–svårt illamående eller kräkningar

Övrig utredning

  • Provtagning eller bilddiagnostik är inte nödvändigt för att ställa diagnosen.

Differentialdiagnoser

  • Cervikogen huvudvärk
  • Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk
  • Migrän
  • Huvudvärk orsakad av ökat intrakraniellt tryck (tumör (se nedan), kroniskt subduralhematom, idiopatisk intrakraniell hypertoni)
  • Temporalisarterit

Behandling av spänningshuvudvärk

  • Grundlig undersökning och bedömning har terapeutiskt värde hos personer som är oroliga för allvarlig sjukdom.
  • Analgetika bör användas försiktigt. Behandling med tricykliska antidepressiva (TCA) kan övervägas.

Egenbehandling

  • Regelbundna mat- och sömnvanor.
  • Tillräckligt intag av vätska.
  • Träning.
  • Anpassning av utlösande faktorer.

Läkemedelsbehandling

  • Enklare smärtstillande (paracetamol, NSAID, ASA) kan användas vid episodisk spänningshuvudvärk.
  • Vid frekvent episodisk spänningshuvudvärk eller kronisk spänningshuvudvärk kan läkemedel användas profylaktiskt:
    • I första hand amitriptylin, till exempel 10–30 mg 2 timmar före sänggåendet, upp till 50–75(100) mg
    • Sämre evidens finns för mirtazapin och venlafaxin

Annan behandling

  • Massage, värme- eller kylomslag och avslappningstekniker kan vara till hjälp.
  • Fysioterapi + träningsprogram kan ha värde.
  • Akupunktur kan effekt vid frekvent episodisk eller kronisk spänningshuvudvärk.
  • Beteendeterapi (avslappningsövningar, EMG-biofeedback, EMG-biofeedback + avslappning, kognitiv beteendeterapi och stresshantering) kan möjligen ha effekt, men dokumentationen är sparsam.
  • Korrigering av synfel och/eller bruxism. 
  • Multimodal smärtrehabilitering vid svår smärtproblematik.

Komplikationer

  • Huvudvärk till följd av läkemedelöveranvändning.
  • Stress, ångest och depression.

Prognos

  • Huvudvärken kan uppträda episodiskt eller vara kronisk med dagliga smärtor över en längre period.
  • Vissa med episodisk spänningshuvudvärk får kronisk spänningshuvudvärk (försämring) och många med kronisk spänningshuvudvärk får senare episodisk spänningshuvudvärk (förbättring).

Källor

  • International Headache Society. The International Classification of Headache Disorders 3rd edition. 2019 (Hämtad 2020-01-27).
  • Jay GW, Barkin RL. Primary Headache Disorders- Part 2: Tension-type headache and medication overuse headache. Dis Mon. 2017;63(12):342–367.
  • Ghadiri-Sani M, Silver N. Headache (chronic tension-type). BMJ Clin Evid. 2016;2016:1205. PMID:26859719.

Annons
Annons
Annons