Spänningshuvudvärk
Bakgrund
- Episodisk (lågfrekvent eller högfrekvent) eller kronisk huvudvärk. Tryckande, icke-pulserande huvudvärk som ofta är bilateral med mild–måttlig intensitet.
- Spänningshuvudvärk klassas som en primär huvudvärk (inte förorsakad av ett annat tillstånd).
Epidemiologi
- Livtidsprevalensen varierar från 30 till cirka 80 %.
- Spänningshuvudvärk utgör >75 % av alla huvudvärksfall i primärvården.
- Förekommer hos barn och vuxna:
- Debuterar sällan efter 50 års ålder.
Etiologi och patogenes
- Man tror att tillståndet beror på ett samspel mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer, inklusive mekaniska faktorer och psykosociala förhållanden.
- Patologiska förhållanden i muskel och perifert nervsystem spelar en central roll vid episodisk spänningshuvudvärk, medan kronisk spänningshuvudvärk tycks bero på förändringar i det centrala nervsystemeter (kronisk smärta med central sensitisering och ökad muskeltonus).
ICD-10
- G44.2 Spänningshuvudvärk
Anamnes
- Karaktär:
- Huvudvärken beskrivs ofta som ett stramt band eller en trång mössa över pannan och runt huvudet
- Smärtan är av tryckande/pressande karaktär, inte pulserande
- Smärtorna är bilaterala och förvärras inte av vanlig fysisk aktivitet
- Lätt till måttlig smärta
- Tidsförlopp:
- Huvudvärken förekommer sällan på morgonen, men ökar under dagens lopp
- Huvudvärksdagbok har stort värde för kartläggning
- Andra symtom:
- Ljus- eller ljudskygghet kan förekomma, men är mindre uttalat än vid migrän och ska inte förekomma samtidigt
- Lätt till måttligt illamående kan förekomma vid kronisk spänningshuvudvärk
- Kräkningar ska enligt diagnoskriterierna inte förekomma, men många personer med spänningshuvudvärk har också migrän
- Given behandling och effekt av denna.
- Konsekvenser/komorbiditet.
- Utlösande faktorer:
- Trötthet, sömnstörning, sömnapnésyndrom
- Stress
- Bruxism
- Depression
- Uttorkning
- Felaktig arbetsställning
- Synrubbning, skelning
- Menstruation eller hormonbehandling
Kliniska fynd
- Normal eller lätt inskränkt rörlighet i cervikalryggen.
- Myalgi:
- Kan finnas i perikraniell muskulatur
- Hos de flesta patienter med spänningshuvudvärk visar muskelundersökningen normala förhållanden
- Neurologisk bedömning:
- En orienterande neurologisk bedömning rekommenderas, särskilt kranialnerver, synfält och pupillrörelser
- Visus kan bedömas
Utredning av spänningshuvudvärk
Ej frekvent episodisk spänningshuvudvärk
- A. Minst 10 episoder av huvudvärk som förekommer i genomsnitt <1 dag per månad (totalt <12 dagar per år) och uppfyller kriterier B-D.
- B. Huvudvärken varar från 30 minuter till 7 dagar.
- C. Minst två av följande:
- Bilateral
- Tryckande kvalitet, stramande (inte pulserande)
- Mild eller måttlig intensitet (hämmar men förhindrar inte normal daglig aktivitet)
- Förvärras inte av rutinmässig fysisk aktivitet som promenader eller gå uppför trappor
- D. Båda av följande:
- Varken illamående eller kräkningar
- Patienten uppvisar inte både ljus- och ljudskygghet, men ett av dem kan uppträda
- E. Kan inte förklaras bättre av en annan typ av huvudvärk.
Frekvent episodisk spänningshuvudvärk
- Som ej frekvent spänningshuvudvärk, förutom att punkt A ska uppfyllas enligt nedan.
- A. Minst 10 episoder av huvudvärk som förekommer i genomsnitt 1–14 dagar per månad i >3 månader (≥12 och <180 dagar per år).
Kronisk spänningshuvudvärk
- Som ej frekvent spänningshuvudvärk, förutom att punkter A, B och D ska uppfyllas enligt nedan.
- A. Antal dagar med huvudvärk ≥15 dagar i genomsnitt per månad i åtminstone 3 månader (≥180 dagar per år).
- B. Varar timmar till dagar, eller konstant
- D. Båda av följande:
- Inte mer än ett av följande: fotofobi, fonofobi eller lätt illamående
- Inget måttligt–svårt illamående eller kräkningar
Övrig utredning
- Provtagning eller bilddiagnostik är inte nödvändigt för att ställa diagnosen.
Differentialdiagnoser
- Cervikogen huvudvärk
- Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk
- Migrän
- Huvudvärk orsakad av ökat intrakraniellt tryck (tumör (se nedan), kroniskt subduralhematom, idiopatisk intrakraniell hypertoni)
- Temporalisarterit
Behandling av spänningshuvudvärk
- Grundlig undersökning och bedömning har terapeutiskt värde hos personer som är oroliga för allvarlig sjukdom.
- Analgetika bör användas försiktigt. Behandling med tricykliska antidepressiva (TCA) kan övervägas.
Egenbehandling
- Regelbundna mat- och sömnvanor.
- Tillräckligt intag av vätska.
- Träning.
- Anpassning av utlösande faktorer.
Läkemedelsbehandling
- Enklare smärtstillande (paracetamol, NSAID, ASA) kan användas vid episodisk spänningshuvudvärk.
- Vid frekvent episodisk spänningshuvudvärk eller kronisk spänningshuvudvärk kan läkemedel användas profylaktiskt:
- I första hand amitriptylin, till exempel 10–30 mg 2 timmar före sänggåendet, upp till 50–75(100) mg
- Sämre evidens finns för mirtazapin och venlafaxin
Annan behandling
- Massage, värme- eller kylomslag och avslappningstekniker kan vara till hjälp.
- Fysioterapi + träningsprogram kan ha värde.
- Akupunktur kan effekt vid frekvent episodisk eller kronisk spänningshuvudvärk.
- Beteendeterapi (avslappningsövningar, EMG-biofeedback, EMG-biofeedback + avslappning, kognitiv beteendeterapi och stresshantering) kan möjligen ha effekt, men dokumentationen är sparsam.
- Korrigering av synfel och/eller bruxism.
- Multimodal smärtrehabilitering vid svår smärtproblematik.
Komplikationer
- Huvudvärk till följd av läkemedelöveranvändning.
- Stress, ångest och depression.
Prognos
- Huvudvärken kan uppträda episodiskt eller vara kronisk med dagliga smärtor över en längre period.
- Vissa med episodisk spänningshuvudvärk får kronisk spänningshuvudvärk (försämring) och många med kronisk spänningshuvudvärk får senare episodisk spänningshuvudvärk (förbättring).
Källor
- International Headache Society. The International Classification of Headache Disorders 3rd edition. 2019 (Hämtad 2020-01-27).
- Jay GW, Barkin RL. Primary Headache Disorders- Part 2: Tension-type headache and medication overuse headache. Dis Mon. 2017;63(12):342–367.
- Ghadiri-Sani M, Silver N. Headache (chronic tension-type). BMJ Clin Evid. 2016;2016:1205. PMID:26859719.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
Ulnarisneuropati
Kompression eller skada på nervus ulnaris och är den näst vanligaste entrapmentneuropatin, nervinklämningen.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.