Spänningshuvudvärk
Bakgrund
- Episodisk (lågfrekvent eller högfrekvent) eller kronisk huvudvärk. Tryckande, icke-pulserande huvudvärk som ofta är bilateral med mild–måttlig intensitet.
- Spänningshuvudvärk klassas som en primär huvudvärk (inte förorsakad av ett annat tillstånd).
Epidemiologi
- Livtidsprevalensen varierar från 30 till cirka 80 %.
- Spänningshuvudvärk utgör >75 % av alla huvudvärksfall i primärvården.
- Förekommer hos barn och vuxna:
- Debuterar sällan efter 50 års ålder.
Etiologi och patogenes
- Man tror att tillståndet beror på ett samspel mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer, inklusive mekaniska faktorer och psykosociala förhållanden.
- Patologiska förhållanden i muskel och perifert nervsystem spelar en central roll vid episodisk spänningshuvudvärk, medan kronisk spänningshuvudvärk tycks bero på förändringar i det centrala nervsystemeter (kronisk smärta med central sensitisering och ökad muskeltonus).
ICD-10
- G44.2 Spänningshuvudvärk
Anamnes
- Karaktär:
- Huvudvärken beskrivs ofta som ett stramt band eller en trång mössa över pannan och runt huvudet
- Smärtan är av tryckande/pressande karaktär, inte pulserande
- Smärtorna är bilaterala och förvärras inte av vanlig fysisk aktivitet
- Lätt till måttlig smärta
- Tidsförlopp:
- Huvudvärken förekommer sällan på morgonen, men ökar under dagens lopp
- Huvudvärksdagbok har stort värde för kartläggning
- Andra symtom:
- Ljus- eller ljudskygghet kan förekomma, men är mindre uttalat än vid migrän och ska inte förekomma samtidigt
- Lätt till måttligt illamående kan förekomma vid kronisk spänningshuvudvärk
- Kräkningar ska enligt diagnoskriterierna inte förekomma, men många personer med spänningshuvudvärk har också migrän
- Given behandling och effekt av denna.
- Konsekvenser/komorbiditet.
- Utlösande faktorer:
- Trötthet, sömnstörning, sömnapnésyndrom
- Stress
- Bruxism
- Depression
- Uttorkning
- Felaktig arbetsställning
- Synrubbning, skelning
- Menstruation eller hormonbehandling
Kliniska fynd
- Normal eller lätt inskränkt rörlighet i cervikalryggen.
- Myalgi:
- Kan finnas i perikraniell muskulatur
- Hos de flesta patienter med spänningshuvudvärk visar muskelundersökningen normala förhållanden
- Neurologisk bedömning:
- En orienterande neurologisk bedömning rekommenderas, särskilt kranialnerver, synfält och pupillrörelser
- Visus kan bedömas
Utredning av spänningshuvudvärk
Ej frekvent episodisk spänningshuvudvärk
- A. Minst 10 episoder av huvudvärk som förekommer i genomsnitt <1 dag per månad (totalt <12 dagar per år) och uppfyller kriterier B-D.
- B. Huvudvärken varar från 30 minuter till 7 dagar.
- C. Minst två av följande:
- Bilateral
- Tryckande kvalitet, stramande (inte pulserande)
- Mild eller måttlig intensitet (hämmar men förhindrar inte normal daglig aktivitet)
- Förvärras inte av rutinmässig fysisk aktivitet som promenader eller gå uppför trappor
- D. Båda av följande:
- Varken illamående eller kräkningar
- Patienten uppvisar inte både ljus- och ljudskygghet, men ett av dem kan uppträda
- E. Kan inte förklaras bättre av en annan typ av huvudvärk.
Frekvent episodisk spänningshuvudvärk
- Som ej frekvent spänningshuvudvärk, förutom att punkt A ska uppfyllas enligt nedan.
- A. Minst 10 episoder av huvudvärk som förekommer i genomsnitt 1–14 dagar per månad i >3 månader (≥12 och <180 dagar per år).
Kronisk spänningshuvudvärk
- Som ej frekvent spänningshuvudvärk, förutom att punkter A, B och D ska uppfyllas enligt nedan.
- A. Antal dagar med huvudvärk ≥15 dagar i genomsnitt per månad i åtminstone 3 månader (≥180 dagar per år).
- B. Varar timmar till dagar, eller konstant
- D. Båda av följande:
- Inte mer än ett av följande: fotofobi, fonofobi eller lätt illamående
- Inget måttligt–svårt illamående eller kräkningar
Övrig utredning
- Provtagning eller bilddiagnostik är inte nödvändigt för att ställa diagnosen.
Differentialdiagnoser
- Cervikogen huvudvärk
- Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk
- Migrän
- Huvudvärk orsakad av ökat intrakraniellt tryck (tumör (se nedan), kroniskt subduralhematom, idiopatisk intrakraniell hypertoni)
- Temporalisarterit
Behandling av spänningshuvudvärk
- Grundlig undersökning och bedömning har terapeutiskt värde hos personer som är oroliga för allvarlig sjukdom.
- Analgetika bör användas försiktigt. Behandling med tricykliska antidepressiva (TCA) kan övervägas.
Egenbehandling
- Regelbundna mat- och sömnvanor.
- Tillräckligt intag av vätska.
- Träning.
- Anpassning av utlösande faktorer.
Läkemedelsbehandling
- Enklare smärtstillande (paracetamol, NSAID, ASA) kan användas vid episodisk spänningshuvudvärk.
- Vid frekvent episodisk spänningshuvudvärk eller kronisk spänningshuvudvärk kan läkemedel användas profylaktiskt:
- I första hand amitriptylin, till exempel 10–30 mg 2 timmar före sänggåendet, upp till 50–75(100) mg
- Sämre evidens finns för mirtazapin och venlafaxin
Annan behandling
- Massage, värme- eller kylomslag och avslappningstekniker kan vara till hjälp.
- Fysioterapi + träningsprogram kan ha värde.
- Akupunktur kan effekt vid frekvent episodisk eller kronisk spänningshuvudvärk.
- Beteendeterapi (avslappningsövningar, EMG-biofeedback, EMG-biofeedback + avslappning, kognitiv beteendeterapi och stresshantering) kan möjligen ha effekt, men dokumentationen är sparsam.
- Korrigering av synfel och/eller bruxism.
- Multimodal smärtrehabilitering vid svår smärtproblematik.
Komplikationer
- Huvudvärk till följd av läkemedelöveranvändning.
- Stress, ångest och depression.
Prognos
- Huvudvärken kan uppträda episodiskt eller vara kronisk med dagliga smärtor över en längre period.
- Vissa med episodisk spänningshuvudvärk får kronisk spänningshuvudvärk (försämring) och många med kronisk spänningshuvudvärk får senare episodisk spänningshuvudvärk (förbättring).
Källor
- International Headache Society. The International Classification of Headache Disorders 3rd edition. 2019 (Hämtad 2020-01-27).
- Jay GW, Barkin RL. Primary Headache Disorders- Part 2: Tension-type headache and medication overuse headache. Dis Mon. 2017;63(12):342–367.
- Ghadiri-Sani M, Silver N. Headache (chronic tension-type). BMJ Clin Evid. 2016;2016:1205. PMID:26859719.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro bevakar ECTRIMS-kongressen
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från ECTRIMS, den årliga konferensen om multipel skleros (MS).
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid MS. Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som professor Jan Lycke lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Fler epilepsibehandlingar kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism. Det visar en ny stor nordisk studie.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid MS
Överläkare Petra Nilsson svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).