Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Neurologi

Vadkramper


Uppdaterad den: 2022-06-22
Sakkunnig: Anna Nager, Specialist i allmänmedicin och docent vid Karolinska Institutet

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Vadkramper är plötsligt insättande, ofta starkt smärtsamma sammandragningar i vadmuskulaturen, mest framträdande om natten och varar i sekunder till minuter.

Epidemiologi

  • I en studie på patienter ≥60 år, rekryterade från vårdcentraler, rapporterades att 1/3 hade haft benkramper de senaste två månaderna, varav 40% >3 gånger per vecka.
  • Kvinnor drabbas oftare än män.

Etiologi och patogenes

  • I de flesta fall är orsaken okänd, men i vissa fall kan man hitta utlösande orsaker:
    • Strukturella förhållanden:
      • Plattfothet, hypermobilitetsspektrumstörning
    • Position:
      • Långvarigt sittande, olämplig positionering av benen
    • Dehydrering:
      • Användning av diuretika, kraftig svettning
    • Graviditet:
      • Kan bero på lågt magnesium
    • Neurologiska sjukdomar:
      • Parkinsons sjukdom, myopatier, neuropatier, radikulopatier och motorneuronsjukdomar
    • Metabola sjukdomar:
      • Diabetes, hypoglykemi, hög alkoholkonsumtion, hypotyreos
    • Fysisk träning:
      • Kan orsaka ofrivilliga och smärtsamma muskelsammandragningar under och efter träning
    • Läkemedel:
      • Långverkande beta-2-stimulerare (LABA), diuretika, statiner
  • Generella möjliga bidragande orsaker:
    • Åldersrelaterad minskning av motorneuron, vilket är mer uttalat i ben än i armar
    • Förkortade muskelsenor hos äldre vid långvarig immobilitet som ökar retbarheten i nervändar

ICD-10

  • R56.8 Andra och icke specificerade kramper

Anamnes

  • Plötsligt insättande, ofta starkt smärtsamma sammandragningar i vadmuskulaturen, mest framträdande på natten.
  • Kan utlösas av ofrivillig plantarflexion på natten (till exempel från ett tungt täcke) eller ovana belastningar av ben/fötter.
  • Lokaliserat i foten, på fram- eller baksidan av vaden eller låret.
  • Varar från sekunder till flera minuter.
  • Stör nattsömnen.
  • Lindras genom utsträckning av drabbade muskler.

Kliniska fynd

  • Inga typisk kliniska fynd.

Utredning av vadkramper

  • Diagnosen ställs genom typisk anamnes och uteslutning av andra underliggande somatiska sjukdomar.
  • Labprover behövs oftast inte vid utredning av nattliga vadkramper, men hos vissa kan labprover övervägas:
    • Personer som tar diuretika:
      • S-Na och S-K
    • Personer med känd eller misstänkt Willis-Ekboms sjukdom (RLS):
      • Hb och fastande järnpanel bestående av S-järn, S-ferritin och TIBC
    • Personer med dialys:
      • Elektrolyter
    • Gravida:
      • Magnesium
    • Vid diffusa, återkommande eller svåra muskelkramper bör hypokalcemi utredas

Differentialdiagnoser

  • Willis-Ekboms sjukdom (RLS):
    • Willis-Ekboms sjukdom ger symtom med obehag som leder till rörelser, vanligen ökande i vila och stillasittande. Symtomen minskar vid rörelse
  • Nattlig myoklonus (periodic limb movements of sleep, PLMS):
    • Korta, ofrivilliga, ryckande rörelser av benen under sömn som inte är kopplat till smärta eller behov att sträcka ut vadkramper
  • Benartärsjukdom, claudicatio
  • Perifer neuropati:
    • Kan vara associerat till bensmärta, men inte kramper. Vanligen dysestesi eller muskelsvaghet
  • Fokala dystonier:
    • Kan ibland likna vadkramper

Behandling av vadkramper

  • Under akuta anfall rekommenderas töjning eller massage av vaden.

Egenbehandling

  • Det finns stöd för att daglig töjning av vad- och hamstringmuskulatur i 6 veckor kan minska svårighetsgraden, men inte frekvensen, av vadkramper bland personer ≥55 år. Effekten är osäker för personer med metabolt syndrom:
    • De bakre benmusklerna sträcks ut genom att luta sig framåt med benen raka och fötterna platt på golvet cirka 60 cm från väggen. Ställningen hålls i 10–20 sekunder och sträckningar upprepas 3–5 gånger i följd, 4 gånger dagligen den första veckan, sedan 2 gånger dagligen på kvällen och återigen innan läggdags
    • Att bara göra töjningsövningen innan läggdags kan vara tillräckligt för vissa patienter
  • Man kan ha en kudde eller en liten låda i fotändan av sängen för att hindra plantarflexion av foten, undvik tunga täcken, försök eventuellt att höja fotändan av sängen med 10–15 cm.
  • Man kan prova att minska alkoholkonsumtionen eftersom det är associerat till vadkramper.
  • Försöka undvika dehydrering, gäller framförallt äldre och personer som står på diuretika.

Läkemedelsbehandling

  • Forskningsdata på läkemedelsbehandling vid vadkramper är begränsad och motstridig. Egenbehandling är att föredra.

Prognos

  • Självbegränsande tillstånd som går över utan behandling.
  • De flesta upplever besvären bara i perioder eller vissa nätter.

Källor

  • Winkelman JW. Nocturnal leg cramps. UpToDate, last updated May 06, 2022
  • Garrison SR, Korownyk CS, Kolber MR, et al. Magnesium for skeletal muscle cramps. Cochrane Database Syst Rev. 2020;9(9):CD009402. Published 2020 Sep 21. doi:10.1002/14651858.CD009402.pub3. PMID: 32956536
  • Luo L, Zhou K, Zhang J, Xu L, Yin W. Interventions for leg cramps in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2020;12(12):CD010655. Published 2020 Dec 4. doi:10.1002/14651858.CD010655.pub3. PMID: 33275278
  • Hawke F, Sadler SG, Katzberg HD, Pourkazemi F, Chuter V, Burns J. Non-drug therapies for the secondary prevention of lower limb muscle cramps. Cochrane Database Syst Rev. 2021;5(5):CD008496. Published 2021 May 17. doi:10.1002/14651858.CD008496.pub3. PMID: 33998664

Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »


Annons
Annons
Annons

Annons