Vadkramper
Bakgrund
- Vadkramper är plötsligt insättande, ofta starkt smärtsamma sammandragningar i vadmuskulaturen, mest framträdande om natten och varar i sekunder till minuter.
Epidemiologi
- I en studie på patienter ≥60 år, rekryterade från vårdcentraler, rapporterades att 1/3 hade haft benkramper de senaste två månaderna, varav 40% >3 gånger per vecka.
- Kvinnor drabbas oftare än män.
Etiologi och patogenes
- I de flesta fall är orsaken okänd, men i vissa fall kan man hitta utlösande orsaker:
- Strukturella förhållanden:
- Plattfothet, hypermobilitetsspektrumstörning
- Position:
- Långvarigt sittande, olämplig positionering av benen
- Dehydrering:
- Användning av diuretika, kraftig svettning
- Graviditet:
- Kan bero på lågt magnesium
- Neurologiska sjukdomar:
- Parkinsons sjukdom, myopatier, neuropatier, radikulopatier och motorneuronsjukdomar
- Metabola sjukdomar:
- Diabetes, hypoglykemi, hög alkoholkonsumtion, hypotyreos
- Fysisk träning:
- Kan orsaka ofrivilliga och smärtsamma muskelsammandragningar under och efter träning
- Läkemedel:
- Långverkande beta-2-stimulerare (LABA), diuretika, statiner
- Strukturella förhållanden:
- Generella möjliga bidragande orsaker:
- Åldersrelaterad minskning av motorneuron, vilket är mer uttalat i ben än i armar
- Förkortade muskelsenor hos äldre vid långvarig immobilitet som ökar retbarheten i nervändar
ICD-10
- R56.8 Andra och icke specificerade kramper
Anamnes
- Plötsligt insättande, ofta starkt smärtsamma sammandragningar i vadmuskulaturen, mest framträdande på natten.
- Kan utlösas av ofrivillig plantarflexion på natten (till exempel från ett tungt täcke) eller ovana belastningar av ben/fötter.
- Lokaliserat i foten, på fram- eller baksidan av vaden eller låret.
- Varar från sekunder till flera minuter.
- Stör nattsömnen.
- Lindras genom utsträckning av drabbade muskler.
Hur är det att leva med LHON?
Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till att synen snabbt blir allvarligt försämrad i det centrala synfältet. Majoriteten drabbas av en permanent förlust av synen på båda ögonen.
148-2023-MARK
Kliniska fynd
- Inga typisk kliniska fynd.
Utredning av vadkramper
- Diagnosen ställs genom typisk anamnes och uteslutning av andra underliggande somatiska sjukdomar.
- Labprover behövs oftast inte vid utredning av nattliga vadkramper, men hos vissa kan labprover övervägas:
- Personer som tar diuretika:
- S-Na och S-K
- Personer med känd eller misstänkt Willis-Ekboms sjukdom (RLS):
- Hb och fastande järnpanel bestående av S-järn, S-ferritin och TIBC
- Personer med dialys:
- Elektrolyter
- Gravida:
- Magnesium
- Vid diffusa, återkommande eller svåra muskelkramper bör hypokalcemi utredas
- Personer som tar diuretika:
Differentialdiagnoser
- Willis-Ekboms sjukdom (RLS):
- Willis-Ekboms sjukdom ger symtom med obehag som leder till rörelser, vanligen ökande i vila och stillasittande. Symtomen minskar vid rörelse
- Nattlig myoklonus (periodic limb movements of sleep, PLMS):
- Korta, ofrivilliga, ryckande rörelser av benen under sömn som inte är kopplat till smärta eller behov att sträcka ut vadkramper
- Benartärsjukdom, claudicatio
- Perifer neuropati:
- Kan vara associerat till bensmärta, men inte kramper. Vanligen dysestesi eller muskelsvaghet
- Fokala dystonier:
- Kan ibland likna vadkramper
Behandling av vadkramper
- Under akuta anfall rekommenderas töjning eller massage av vaden.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Egenbehandling
- Det finns stöd för att daglig töjning av vad- och hamstringmuskulatur i 6 veckor kan minska svårighetsgraden, men inte frekvensen, av vadkramper bland personer ≥55 år. Effekten är osäker för personer med metabolt syndrom:
- De bakre benmusklerna sträcks ut genom att luta sig framåt med benen raka och fötterna platt på golvet cirka 60 cm från väggen. Ställningen hålls i 10–20 sekunder och sträckningar upprepas 3–5 gånger i följd, 4 gånger dagligen den första veckan, sedan 2 gånger dagligen på kvällen och återigen innan läggdags
- Att bara göra töjningsövningen innan läggdags kan vara tillräckligt för vissa patienter
- Man kan ha en kudde eller en liten låda i fotändan av sängen för att hindra plantarflexion av foten, undvik tunga täcken, försök eventuellt att höja fotändan av sängen med 10–15 cm.
- Man kan prova att minska alkoholkonsumtionen eftersom det är associerat till vadkramper.
- Försöka undvika dehydrering, gäller framförallt äldre och personer som står på diuretika.
Läkemedelsbehandling
- Forskningsdata på läkemedelsbehandling vid vadkramper är begränsad och motstridig. Egenbehandling är att föredra.
Prognos
- Självbegränsande tillstånd som går över utan behandling.
- De flesta upplever besvären bara i perioder eller vissa nätter.
Källor
- Winkelman JW. Nocturnal leg cramps. UpToDate, last updated May 06, 2022
- Garrison SR, Korownyk CS, Kolber MR, et al. Magnesium for skeletal muscle cramps. Cochrane Database Syst Rev. 2020;9(9):CD009402. Published 2020 Sep 21. doi:10.1002/14651858.CD009402.pub3. PMID: 32956536
- Luo L, Zhou K, Zhang J, Xu L, Yin W. Interventions for leg cramps in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2020;12(12):CD010655. Published 2020 Dec 4. doi:10.1002/14651858.CD010655.pub3. PMID: 33275278
- Hawke F, Sadler SG, Katzberg HD, Pourkazemi F, Chuter V, Burns J. Non-drug therapies for the secondary prevention of lower limb muscle cramps. Cochrane Database Syst Rev. 2021;5(5):CD008496. Published 2021 May 17. doi:10.1002/14651858.CD008496.pub3. PMID: 33998664
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
Optikusneuropati – komplext och brett område
Ögonsjukdomar och ögonbesvär är ett brett och komplext område. De vanligaste orsakerna till obehag i ögonen i primärvården är konjunktivit, korneaerosion och hordeolum. Sällsynta ögonsjukdomar kan exempelvis omfatta synnervssjukdom, ämnesomsättningssjukdom och ärftlig n...
-
Förekomsten av myasthenia gravis ökar – men så gör även behandlingsalternativen
Myasthenia gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där antikroppar mot muskelreceptorer leder till en onormal trötthet och svaghet av skelettmuskler. De senaste trenderna tyder på att prevalensen ökar, mest hos äldre personer, troligen till stor del till följd...
-
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
Heltäckande kvalitetsregister för epilepsi är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.
-
Nytt läkemedel mot Alzheimer – men till vilket pris?
Förväntningarna på nya monoklonala antikropps-läkemedel för personer med Alzheimers sjukdom är skyhöga, men det finns också stora utmaningar. Här sammanfattar Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på NetdoktorPro det senaste inom området.
-
Hjärntumörer hos vuxna
Tumörer i CNS är en stor grupp av benigna, lågmaligna och högmaligna tumörer, som förekommer hos patienter i alla åldrar. Huvvudvärk, epileptiska anfall och fokala bortfall är vanliga symtom.
-
Facialispares
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.