Vadkramper

Bakgrund

• Vadkramper är plötsligt insättande, ofta starkt smärtsamma sammandragningar i vadmuskulaturen, mest framträdande om natten och varar i sekunder till minuter.

Epidemiologi

• I en studie på patienter ≥60 år, rekryterade från vårdcentraler, rapporterades att 1/3 hade haft benkramper de senaste två månaderna, varav 40% >3 gånger per vecka.
• Kvinnor drabbas oftare än män.

Etiologi och patogenes

• I de flesta fall är orsaken okänd, men i vissa fall kan man hitta utlösande orsaker:
  • Strukturella förhållanden:
    • Plattfothet, hypermobilitetsspektrumstörning
  • Position:
    • Långvarigt sittande, olämplig positionering av benen
  • Dehydrering:
    • Användning av diuretika, kraftig svettning
  • Graviditet:
    • Kan bero på lågt magnesium
  • Neurologiska sjukdomar:
    • Parkinsons sjukdom, myopatier, neuropatier, radikulopatier och motorneuronsjukdomar
  • Metabola sjukdomar:
    • Diabetes, hypoglykemi, hög alkoholkonsumtion, hypotyreos
  • Fysisk träning:
    • Kan orsaka ofrivilliga och smärtsamma muskelsammandragningar under och efter träning
  • Läkemedel:
    • Långverkande beta-2-stimulerare (LABA), diuretika, statiner
• Generella möjliga bidragande orsaker:
  • Åldersrelaterad minskning av motorneuron, vilket är mer uttalat i ben än i armar
  • Förkortade muskelsenor hos äldre vid långvarig immobilitet som ökar retbarheten i nervändar

ICD-10

• R56.8 Andra och icke specificerade kramper

Anamnes

• Plötsligt insättande, ofta starkt smärtsamma sammandragningar i vadmuskulaturen, mest framträdande på natten.
• Kan utlösas av ofrivillig plantarflexion på natten (till exempel från ett tungt täcke) eller ovana belastningar av ben/fötter.
• Lokaliserat i foten, på fram- eller baksidan av vaden eller låret.
• Varar från sekunder till flera minuter.
• Stör nattsömnen.
• Lindras genom utsträckning av drabbade muskler.

Kliniska fynd

• Inga typisk kliniska fynd.

Utredning av vadkramper

• Diagnosen ställs genom typisk anamnes och uteslutning av andra underliggande somatiska sjukdomar.
• Labprover behövs oftast inte vid utredning av nattliga vadkramper, men hos vissa kan labprover övervägas:
  • Personer som tar diuretika:
    • S-Na och S-K
  • Personer med känd eller misstänkt Willis-Ekboms sjukdom (RLS):
    • Hb och fastande järnpanel bestående av S-järn, S-ferritin och TIBC
  • Personer med dialys:
    • Elektrolyter
  • Gravida:
    • Magnesium
  • Vid diffusa, återkommande eller svåra muskelkramper bör hypokalcemi utredas

Differentialdiagnoser

• Willis-Ekboms sjukdom (RLS):
  • Willis-Ekboms sjukdom ger symtom med obehag som leder till rörelser, vanligen ökande i vila och stillasittande. Symtomen minskar vid rörelse
• Nattlig myoklonus (periodic limb movements of sleep, PLMS):
  • Korta, ofrivilliga, ryckande rörelser av benen under sömn som inte är kopplat till smärta eller behov att sträcka ut vadkramper
• Benartärsjukdom, claudicatio
• Perifer neuropati:
  • Kan vara associerat till bensmärta, men inte kramper. Vanligen dysestesi eller muskelsvaghet
• Fokala dystonier:
  • Kan ibland likna vadkramper

Behandling av vadkramper

• Under akuta anfall rekommenderas töjning eller massage av vaden.

Egenbehandling

• Det finns stöd för att daglig töjning av vad- och hamstringmuskulatur i 6 veckor kan minska svårighetsgraden, men inte frekvensen, av vadkramper bland personer ≥55 år. Effekten är osäker för personer med metabolt syndrom:
  • De bakre benmusklerna sträcks ut genom att luta sig framåt med benen raka och fötterna platt på golvet cirka 60 cm från väggen. Ställningen hålls i 10–20 sekunder och sträckningar upprepas 3–5 gånger i följd, 4 gånger dagligen den första veckan, sedan 2 gånger dagligen på kvällen och återigen innan läggdags
  • Att bara göra töjningsövningen innan läggdags kan vara tillräckligt för vissa patienter
• Man kan ha en kudde eller en liten låda i fotändan av sängen för att hindra plantarflexion av foten, undvik tunga täcken, försök eventuellt att höja fotändan av sängen med 10–15 cm.
• Man kan prova att minska alkoholkonsumtionen eftersom det är associerat till vadkramper.
• Försöka undvika dehydrering, gäller framförallt äldre och personer som står på diuretika.

Läkemedelsbehandling

• Forskningsdata på läkemedelsbehandling vid vadkramper är begränsad och motstridig. Egenbehandling är att föredra.

Prognos

• Självbegränsande tillstånd som går över utan behandling.
• De flesta upplever besvären bara i perioder eller vissa nätter.

Källor

• Winkelman JW. Nocturnal leg cramps. UpToDate, last updated May 06, 2022
• Garrison SR, Korownyk CS, Kolber MR, et al. Magnesium for skeletal muscle cramps. Cochrane Database Syst Rev. 2020;9(9):CD009402. Published 2020 Sep 21. doi:10.1002/14651858.CD009402.pub3. PMID: 32956536
• Luo L, Zhou K, Zhang J, Xu L, Yin W. Interventions for leg cramps in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2020;12(12):CD010655. Published 2020 Dec 4. doi:10.1002/14651858.CD010655.pub3. PMID: 33275278
• Hawke F, Sadler SG, Katzberg HD, Pourkazemi F, Chuter V, Burns J. Non-drug therapies for the secondary prevention of lower limb muscle cramps. Cochrane Database Syst Rev. 2021;5(5):CD008496. Published 2021 May 17. doi:10.1002/14651858.CD008496.pub3. PMID: 33998664