Överaktiv blåsa
Bakgrund
- Definieras som urinträngningar med eller utan samtidigt urinläckage (trängningsinkontinens), vanligtvis med ökad miktionsfrekvens och nokturi.
- Definitionen förutsätter att infektioner och andra relevanta sjukdomar i blåsa, bäcken och nervsystem är uteslutet.
- Andra beteckningar som används är urge syndrome, urgency frequency syndrome.
Epidemiologi
- Prevalensen är cirka 15 %.
- Det finns inga könsskillnader totalt sett, men i yngre åldrar är det något vanligare hos kvinnor medan det är vanligare hos män i äldre åldrar.
Etiologi och patogenes
- Överaktiv blåsa används som begrepp vid onormalt stark känsla av trängningar utan att något annat tillstånd kan förklara symtomet.
- Normal urinblåsefunktion innebär ett komplext samarbete mellan hjärnbarken, pons, ryggmärgen, med autonom och sensorisk innervation av nedre urinvägarna och anatomiska komponenter i de nedre urinvägarna.
- Förändringar i reflexbågar som är involverade i de nedre urinvägarnas funktion eller morfologiska förändringar i några av nerverna, glatt muskulatur eller urotelet kan bidra till dysfunktion i de nedre urinvägarna.
Predisponerande faktorer
- Detrusoraktivitet:
- Neurogen:
- Exempelvis stroke, MS, Parkinsons sjukdom, ryggmärgskada med flera
- Icke-neurogen:
- Sjukdomar i blåsan (infektion, tumör, sten, främmande kropp)
- Sjukdomar som trycker på blåsan utifrån (myom, ovarialcysta eller tumör, rektaltumör)
- Obstruktion
- Neurogen:
- Betydande övervikt.
- Överaktiv blåsa förekommer ofta tillsammans med obstipation men man har inte sett att behandling av obstipation förbättrar urininkontinensen.
ICD-10
- N31 Neuromuskulär blåsfunktionsrubbning som ej klassificeras annorstädes
- N32 Andra sjukdomar i urinblåsan
- N39 Andra sjukdomar i urinorganen
Anamnes
- Kraftig urinträngning.
- Frekvent blåstömning:
- >8 tömningar om dagen och ofta vattenkastning 1–2 gånger/natt
- Urinläckage:
- Förekommer inte hos alla
- Patienten klarar inte att hålla sig i samband med kraftig urinträngning
- Minskad livskvalitet:
- Överaktiv blåsa är ett tillstånd som i hög grad kan minska livskvaliteten
- Många undviker att uppsöka läkare eftersom de är generade, rädda för operation, tror problemet inte kan behandlas eller ser det som en normal konsekvens av åldrande
- Uteslut följande symtom:
- Blod i urinen, tömningsproblem, smärta eller andra symtom eller tecken på neurologisk, systemisk eller lokal sjukdom, samt onormalt högt vätskeintag
Renal anemi vid kronisk njursjukdom
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om renal anemi vid kronisk njursjukdom (CKD).
Kliniska fynd
- Normal status vid gynekologisk eller rektalundersökning.
- Uteslut tecken på neurologisk sjukdom och tumör i prostata eller ovarier.
Utredning av överaktiv blåsa
- Urinsticka.
- Mätning av resturin.
- Miktionslista:
- Ger en bild av omfattningen av problemet
- Dryck- och urinmätningslista över två dygn bör göras
FORTBILDNING: Hypogonadism – Genom att följa ett patientfall får du den senaste kunskapen om symtomgivande testosteronbrist »
Differentialdiagnoser
- Ansträngningsinkontinens:
- Urinläckage i samband med hosta och tunga lyft
- Trängningsinkontinens:
- Urinläckage i samband med kraftig urinträngning
- Interstitiell cystit:
- Frekvent blåstömning med små volymer och smärtsam urinträngning
- Detta ger inte inkontinens
- Polydipsi och polyuri:
- Onormalt (sjukligt) högt vätskeintag med påföljande stor urinproduktion
- Miktionslista visar stor frekvens men normala miktionsvolymer
- Maligniteter:
- Urinblåsecancer, ovarialcancer
Behandling av överaktiv blåsa
- Behandlingsbehov styrs av hur mycket symtomen påverkar patienten.
- För många patienter är information om tillståndet tillräcklig behandling, och läkemedelsbehandling kan då undvikas.
- Vid behov för intervention rekommenderas i första hand blåsträning, eventuellt i kombination med läkemedelsbehandling:
- Vid blåsträning försöker patienten fördröja urineringen, först i 15 minuter och senare i ökande intervaller
- Det är ofta hjälpsamt att använda miktionslista då patienten kan se förbättring i blåsvolym
- Om läkemedelsbehandling väljs bör det användas i förhållande till effekt, biverkningar och patientens acceptans till att använda läkemedel en längre tidsperiod.
Avancerad njurcellscancer - Hur tänka kring behandling?
De senaste åren har nya behandlingsmöjligheter för njurcancerpatienter gett hopp om förbättrade framtidsutsikter och längre överlevnad för njurcancerpatienter.
Egenbehandling
- Begränsa vätskeintag, inklusive mat med högt vätskeinnehåll.
- Man kan rekommendera en minskning på 25 % initialt, kanske ned mot 1000–1500 ml/dygn. Dryckeslistor kan underlätta för att hålla reda på vätskeintag.
- Minska kaffe, te och alkoholintag.
- Viktminskning och motion kan hjälpa.
- Blåsträning handlar till stor del om att undgå blåstömning vid första trängingskänslan eller för säkerhetsskull.
Läkemedelsbehandling
- Muskarinreceptorantagonister (oxibutynin, tolterodin, solifenacin, darifenacin eller fesoterodin):
- Har varit mest använda men man bör vara försiktig med att förskriva sådana preparat till äldre och till män med obstruktiva miktionsproblem
- Beta-3-receptoragonist (mirabegron):
- Kan öka blåskapaciteten, men har ingen inverkan på tömningsfunktionen
- Eftersom mirabegron stimulerar betareceptorer och erfarenhet av behandling av patienter med hjärt-kärlsjukdom är begränsad bör förskrivning till denna patientkategori ske med försiktighet
- Mirabegron tycks tolereras bättre av patienterna jämfört med muskarinreceptorantagonister
- Effekten är gradvis insättande inom loppet av 8–12 veckor. Bra kontroll över besvären kan förväntas inom en månad.
- De vanligaste biverkningarna av antikolinergika är muntorrhet, förstoppning och dimsyn.
- Patienten bör kontrolleras efter några veckor för att utvärdera effekt och biverkningar.
- Vid bristande effekt eller oacceptabla biverkningar bör läkemedlet sättas ut.
Annan behandling
- Blåsträning:
- Har effekt hos båda könen och i alla åldrar
- Principen är att man tränar på att hålla mot urinträngningen så att intervallet mellan tömningarna kan ökas och de subjektiva besvären minska
- Målet bör vara minst 3 timmar mellan varje blåstömning
- Bäckenbottenträning:
- Kan vara effektivt om trängningsinkontinens är en central del av sjukdomsbilden
- Remiss till uroterapeut kan vara bra om patienten behöver få instruktion i träning av blåsan, elektrostimulering eller för vidare utredning
Komplikationer
- Sämre livskvalitet.
Prognos
- Med adekvat behandling kan patienten få god kontroll över sina besvär.
Källor
- Läkemedel vid överaktiv blåsa – behandlingsrekommendation (2011). Läkemedelsverket (hämtad 2022-12-12)
- Yeowell G, Smith P, Nazir J, et al. Real-world persistence and adherence to oral antimuscarinics and mirabegron in patients with overactive bladder (OAB): a systematic literature review. BMJ Open. 2018. PMID: 30467131
- White N, Iglesia CB. Overactive Bladder. Obstet Gynecol Clin North Am. 2016 Mar;43(1):59-68. PMID: 26880508
- Svensk Urologisk Förening: Störning av de nedre urinvägarnas funktioner - State of the Art 2015
-
Njursjukdom med komorbiditet – skillnader i landet
Renovaskulär hypertoni fortsätter att vara den dominerande grundsjukdomen vid primär njursjukdom, följt av övriga specificerade njursjukdomar och diabetesnefropati. Många av patienterna har även andra sjukdomar som bidragande orsaker till njursjukdomen eller som samsjuk...
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
ESMO 2022: Höjdpunkter om njurcancer och urinblåsecancer
Sedan intåget av immunterapi som antitumoral behandling har överlevnaden för flertalet cancerdiagnoser ökad avsevärt. Inom njurcancer har ett stort fokus legat på att kombinera olika behandlingsstrategier med bland annat immunterapi och tyrosinkinashämmare. Här återger ...
-
EASD: revolutionerande behandling – njureffekt oavsett diabetes
Missade du EASD, den stora årliga europeiska världskongressen inom diabetes? NetdoktorPro:s diabetesexpert Jarl Hellman redogör för de största nyheterna och viktigaste kunskapen som lyftes under hösten möte. Läs hans kongressrapport här.
-
Afebril urinvägsinfektion/akut cystit hos kvinnor