Kronisk rinit
Bakgrund
- Kronisk rinit är inte en specifik sjukdom, utan räknas som en exklusionsdiagnos.
- Besvären karakteriseras av näsproblem som håller i sig mer än ett år (exakt tidsgräns råder ingen konsensus kring):
- Nysning
- Sekretion från näsan
- Nästäppa
- Baksnuva
- Post-nasalt dränage
Epidemiologi
- Det är svårt att fastslå hur många som har besvär av just icke-allergisk kronisk rinit. Tillsammans med den allergiska varianten beräknas cirka 10-40 % av befolkningen ha besvär.
Etiologi och patogenes
- Patogenesen är oklar, något som lett till oklar terminologi och många synonyma beteckningar (vasomotorisk rinit, idiopatisk rinit, icke-allergisk icke-infektiös rinit, intrinsisk rinit, överkänslighet).
- Tillståndet är heterogent, även när det gäller möjliga orsaker.
- Bidragande orsaker kan vara recidiverande akut rinit, adenoida vegetationer, septumdeviation, sinuit, exponering för damm och irriterande luft, ständiga uttalade temperaturförändringar.
ICD-10
- J31.0 Kronisk rinit
Anamnes
- Kvarvarande (mer än ett år) av nysningar, sekretion från näsan, nästäppa och postnasalt dränage.
- Uttalad sekretion från näsan, sekretet är vanligtvis färglöst och bara sällan mukopurulent.
- Ofta samtidig postnasal sekretion till svalget med mycket snörvlingar och harkligar för att "rensa" halsen.
- Vissa är överkänsliga för olika dofter och lukter.
Kliniska fynd
- Slemhinnan är ofta normal eller lite rödare än den blåvioletta eller bleka färg som kan ses vid allergisk rinit.
- Finns inget diagnostiskt kliniskt fynd.
Utredning av kronisk rinit
- Eventuellt bör man allergitesta för att utesluta orsaker.
- Exklusionsdiagnos: hittas ingen annan förklaring till riniten betecknas det icke-allergisk kronisk rinit.
Differentialdiagnoser
- Allergisk rinit.
- Rhinitis medicamentosa.
- Vasomotorisk rinit – kan anses som en del av typen kronisk rinit med ett likartat förlopp.
- Främmande föremål.
- Sinuit.
- Adenoida vegetationer hos barn.
- Tumörer.
Behandling av kronisk rinit
- Patienter med icke-allergisk rinit har i allmänhet mindre effekt av läkemedelsbehandling än de med allergisk rinit.
- Om det finns irritativa faktorer såsom rök, exponering för vissa kemikalier med flera bör dessa elimineras.
Egenbehandling
- För rensning av näsan används inhalation av fysiologiskt koksaltlösning. Om detta verkar symtomlindrande kan dagliga sköljningar rekommenderas.
Läkemedelsbehandling
- Det finns ingen kurativ läkemedelsbehandling.
- Antihistaminer och kortisonhaltig nässpray går att använda, och kombinera.
- Vid framförallt uttalad rhinorré utan andra symtom kan ipratropium-nässprej ha god effekt.
Annan behandling
- Kirurgiska behandlingar kan bli aktuella i enstaka fall.
Komplikationer
- Hos vissa kan tillståndet med tiden också irritera de nedre luftvägarna, och ibland är det ett delfenomen av allergisk rinit eller början till näspolyputveckling.
Prognos
- Tillståndet går inte över hos majoriteten.
Källor
- Bousquet J, Fokkens W, Burney P, et al. Important research questions in allergy and related diseases: nonallergic rhinitis: a GA2LEN paper. Allergy 2008; 63: 842.
- Hellings PW, Klimek L, Cingi C, et al. Non-allergic rhinitis: Position paper of the European Academy of Allergy and Clinical Immunology. Allergy 2017; 72:1657.
- Wallace DV, Dykewicz MS, Bernstein DI et al. The diagnosis and management of rhinitis: an updated practice parameter. J Allergy Clin Immunol 2008; 122 (Suppl):S1.
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Akut tonsillit
Akut tonsillit definieras som akut ont i halsen på grund av en inflammation i tonsillen eller båda tonsillerna orsakad av bakterier eller virus. Detta tillstånd är en av de vanligaste orsakerna till besök inom primärvården.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.
-
Streptokockinfektion i halsen
-
Sömnapnésyndrom
-
Sömnapnésyndrom - när remittera och vikten av kardiovaskulär prevention
Obstruktivt sömnapnésyndrom, OSAS, är relativt vanligt. De flesta får diagnosen i 50–65 årsåldern. Vad är särskilt viktigt att tänka på i primärvården för patienter med denna diagnos?