Synovial kondromatos

Basfakta

Definition

• Är en benign, monoartikulär proliferation av synovialis i en led, bursa eller senskida med kartilaginös metaplasi (broskbildning).¹
• Stora leder såsom knä (vanligast), höft, armbåge och axel påverkas oftast – men vilken led eller synovialyta som helst kan angripas (till exempel extraartikulära bursor).

Förekomst

• Sällsynt tillstånd.
• Incidensen är två till fyra gånger högre hos män än hos kvinnor och förekommer oftast i 20–50 årsåldern.

Etiologi och patogenes

• Orsaken är okänd.
• Tillståndet beror på en benign, monoartikulär proliferation av synovialis i en led, bursa eller senskida med kartilaginös metaplasi (broskbildning).
• Sjukdomsprocessen startar med nodulär proliferering av synovialis så att det i ledhinnan bildas små knutor, som kan lossna och bli fria kroppar i ledhålan.
• Knutorna ombildas efterhand till brosk som kan växa i storlek och som typiskt undergår central nekros. De intraartikulära fragmenten kan variera i storlek från millimeter till centimeter.
• Centralt kan broskbitarna förkalkas/förbenas och blir då synliga på röntgen.
• Allt eftersom tillståndet utvecklas, kommer leden i ökande grad att bli smärtande och svullen som följd av att det bildas många broskfragment.
• Konsekvensen blir mekaniska symtom i form av begränsad rörlighet, ökande bendestruktion och sekundär artros.
• Malign transformation till kondrosarkom är mycket sällsynt.

ICD-10

• M12.8 Andra specifika artropatier som ej klassificeras annorstädes

Diagnos

Diagnoskriterier

• Anamnes och klassiska fynd på röntgen eller MR.

Differentialdiagnoser

• Monartikulär artrit.
• Pigmenterad villonodulär synovit.

Anamnes

• Ökande besvär under månader till år från en större led – oftast knä, höft, armbåge eller axel.
• Leden kommer så småningom att i ökande grad bli smärtande och svullen.
• Så småningom minskar rörligheten och låsningsfenomen kan uppstå.

Kliniska fynd

• Svullen och smärtande led.
• Nedsatt rörlighet.
• Förtjockad ledhinna.
• Utgjutning.

Kompletterande undersökningar i primärvården

• SR, CRP

Andra undersökningar

• Röntgen:^2-4
  • Är vanligtvis diagnostisk först i senare stadier och kan då visa multipla intraartikulära lösa benkroppar
  • Det kan föreligga degenerativa förändringar
  • Om det saknas förbenade lösa fragment, kan det vara att endast mjukdelssvullnad föreligger och då måste differentialdiagnosen pigmenterad villonodulär synovit övervägas
• CT:^2-3
  • Visar samma förändringar som röntgen, men undersökningen kan också avslöja icke-förkalkade fria kroppar i leden
• MR:^2-3
  • Eventuellt som preoperativ undersökning
  • MR visar utgjutning, synovialisförändringar (hyperintensiva på T2-viktade bilder med förstärkning efter användning av gadoliniumbaserad kontrast) och lösa fragment (som är isointensiva till hypointensiva på T1-viktade bilder och som har signaltomrum om de är förbenade)

När remittera?

• Remittering till ortoped sker när diagnosen är ställd eller vid oklart ledproblem.

Behandling

Behandlingen i korthet

• Behandlingen utgörs av synovektomi.
• Recidiv är vanliga om inte en total synovektomi utförs.⁵
• Eventuellt NSAID för att dämpa inflammationen.

Kirurgi

• Total synovektomi och borttagande av fria kroppar.
• Kan numera oftast utföras artroskopiskt.

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Progredierande, men godartat förlopp.

Prognos

• Prognosen är god och de flesta blir friska, även om ledfunktionen inte alltid kan återställas.
• Malign transformation har beskrivits, men är sällsynt.

Patientinformation

• Synovial kondromatos