Patellafraktur

Basfakta

Definition

• Patella är kroppens största sesamben.
• Patellas huvudfunktion är att bidra till extension i knäleden.
• Det skiljs mellan:^1-2
  • Tvärfraktur
  • Laterala kantfrakturer
  • Avulsionsfrakturer
  • Komminuta frakturer

Förekomst

• Utgör cirka 1 % av alla skelettskador.

Etiologi och patogenes

• Direkt mekanism:
  • Till exempel fall:
    • Ger hög grad av splittring
    • Mindre dislokering av frakturfragmenten
    • Mer skada på ledbrosket
• Indirekt mekanism:
  • Till exempel hoppning:
    • Ger ökad tension och kompression
    • Mindre splittring
    • Ökad dislokering av frakturfragmenten
    • Mindre skada på ledbrosket

Predisponerande faktorer

• Trauma
• Osteoporos

ICD-10

• S82 Fraktur på underben inklusive fotled
  • S82.0 Fraktur på patella

ICD-10 Primärvård

• S820 Fraktur på patella

Diagnos

Diagnoskriterier

• Typisk anamnes, kliniska fynd och röntgenbilder som bekräftar diagnosen.

Differentialdiagnoser

• Patellaluxation

Anamnes

• Vanligast är fall på flekterat knä.
• Eventuellt kraftig flexion kombinerad med kontraktion av quadriceps, det vill säga excentrisk belastning på sträckapparaten och senfästena på patella.

Kliniska fynd

• Smärtor och nedsatt, eventuellt upphörd, extensionsförmåga:
  • Extensionsförmågan behöver inte vara borta eftersom extensorretinaklet lateralt och medialt om patella kan vara intakt
  • Således kan en del av extensionsförmågan vara intakt
• Vanligt med hemartros, krepitationer och palpabel diastas.

Andra undersökningar

• Röntgen:
  • Vanliga frontal- och sidobilder
  • Var uppmärksam på att det ibland kan ses en tvådelad patella (patella bipartita), som kan feltolkas som fraktur
  • Tangentiella bilder (Merchant- eller skyline projektion) kan vara till hjälp för att kartlägga vertikala frakturer

När remittera?

• Vid misstanke om fraktur.

Behandling

Behandlingsmål

• Återvinning av funktionsförmågan i knäet.

Allmänt om behandlingen

• Konservativ behandling:
  • Minimalt dislokerade frakturer (< 2–3 mm frakturdiastas) med bevarad extensionsförmåga i knäet mot tyngdkraften
• Kirurgisk behandling:
  • Fraktur med dislokation på över 3–4 mm och icke bevarad extension (till exempel tvärfrakturer)
  • Vid hack i ledytan, oavsett dislokationsgrad

Konservativ behandling

• Knäet immobiliseras med lätt gips från låret till fotleden eller ortos med knäet i lätt flekterad ställning i fem till sex veckor.
• Benet kan belastas.
• Fysioterapi efter avslutad immobilisering.
• Kontroll efter sex veckor vid okomplicerat förlopp.

Kirurgisk behandling

• Osteosyntes.
• Immobilisering med knäet i lätt flekterad ställning i fem till sex veckor.
• Knäet kan belastas.
• Fysioterapi efter avslutad immobilisering.
• Kontroll:
  • Efter tre veckor med suturtagning
  • Efter sex veckor kontroll med avgipsning
• Vid stabil osteosyntes (till exempel "tension band" vid en tvärfraktur) är det inte nödvändigt med postoperativt gips eller skena:
  • Mobilisering kan påbörjas efter några dagar
  • Viktbelastning på rakt knä tillåts, men inte viktbelastning på flekterat knä

Annan behandling

• Eventuellt träningsprogram.

Förlopp, komplikationer och prognos

Komplikationer

• Felläkning
• Utebliven läkning
• Femoropatellär artros

Prognos

• God vid optimal behandling.

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

• Fraktur på knäskålen
• Gipsbehandling, möjliga komplikationer
• Gipsbehandling – skötsel av gipset