Medicinsk översikt | Ortopedi

Distal radiusfraktur (handledsfraktur)


Uppdaterad den: 2021-06-07
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Distal radiusfraktur är den vanligaste typ av fraktur. Det finns flera olika klassifikationssystem. Colles fraktur är den vanligaste formen av distal radiusfraktur hos vuxna. 

Epidemiologi

  • Cirka 20 000 fall inträffar årligen i Sverige. 
  • Även barn drabbas ofta:
    • Hos barn är det relativt vanligt med epifysiolys i radius distala tillväxtzon

Etiologi och patogenes

  • Fall med dorsalflekterad och pronerad handled är den vanligaste orsaken.

ICD-10

  • S52 Fraktur på underarm
  • S52.5 Fraktur på nedre delen av radius

Anamnes

  • Personen berättar ofta att hen har ramlat och tagit emot sig, ofta med utsträckt arm, och omedelbart efteråt fått smärtor i handleden.

Kliniska fynd

  • Svullnad, eventuellt blåaktig missfärgning, krepitationer, bajonettställning med dorsal dislokation av det distala fragmentet.
  • Det föreligger smärta lokalt, som förvärras vid palpation i frakturområdet.

Utredning av distal radiusfraktur

  • Vid klinisk misstanke om distal radiusfraktur utförs röntgenundersökning i första hand. 

Differentialdiagnoser

  • Skafoideumfraktur 
  • Luxation i handleden
  • Underarmsfraktur:
    • Distal ulnafraktur
  • Ledbandsskada:
    • Speciellt TFCC (triangulära fibrokartilaginära komplexet) som på röntgen kan ses som en avlösning av processus styloideus ulnae

Behandling av distal radiusfraktur

  • Behandling bör bestämmas utifrån funktionsnivå, behov, önskan och typ av skada:
    • Operativ behandling 
    • Icke operativ behandling (gipsbehandling)

Egenbehandling

  • Information om rörelseuttag, förebyggande av ödem och aktivitetsnivå bör ges till alla personer med distal radius fraktur.
  • Egenträning efter kontakt med rehabilitering är viktig för att undvika framtida komplikationer.

Läkemedelsbehandling

  • Smärtstillande vid behov. 

Annan behandling

  • Vid gipsbehandling bör kontakt till rehabilitering initieras inom 1–2 veckor samt vid avgipsning.

Komplikationer

  • Felställningar
  • Nervskador på nervus medianus och nervus ulnaris 
  • Karpaltunnelsyndrom
  • Kompartmentsyndrom
  • Komplext regionalt smärtsyndrom (CRPS)
  • Risk för infektion vid operativa åtgärder
  • Ödembildning
  • Nedsatt kraft och rörlighet
  • Kvarvarande smärta efter frakturläkning

Prognos

  • Prognosen är vanligtvis god, men risk för att drabbas av funktionsnedsättning och aktivititesförlust finns.

Annons
Annons
Annons