Stressfraktur
Bakgrund
- För att en stressfraktur ska kunna uppstå, krävs återkommande submaximala belastningar som successivt resulterar i en fraktur.
- Tillståndet ses ofta hos fysisk aktiva personer som till exempel dansare, militär personal idrottare.
- Stressfrakturer kan även ses hos personer som behandlas med bisfosfonater.
Epidemiologi
- Stressfrakturer utgör cirka 10 % av alla idrottsrelaterade skador.
- 95 % av stressfrakturer är lokaliserade till underextremiteterna.
- Kvinnor drabbas 5–10 gånger oftare än män.
- Förekomst av olika typer av stressfrakturer varierar mellan olika grupper av idrottsutövare och militär personal.
Etiologi och patogenes
- I normala fall uppstår det mikrosprickor i ben som balanseras genom riktad remodellering.
- Om den riktade remodelleringen inte hinner med att åtgärda de mikrosprickor som uppstår på grund av intensiv träning kan stressfrakturer uppstå.
- Stressfrakturer kan uppstå hos personer som behandlas med bisfosfonater, sannolikt på grund av en obalans mellan sprickbildning och remodellering.
ICD-10
- M84 Kontinuitetsavbrott i benvävnad
- M84.3 Stressfraktur som ej klassificeras annorstädes
- M84.4 Patologisk fraktur som ej klassificeras på annan plats
Anamnes
- Anamnesen är viktig:
- När började smärtan?
- Har smärtan kommit i samband med fysisk aktivitet?
- Förändringar i träningsintensitet?
- Predisponerande faktorer?
- Smärta som uppstår i samband med belastning.
- Rodnad och svullnad kan ibland förekomma.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Kliniska fynd
- Lokaliserad ömhet vid palpation.
- Rodnad och svullnad kan ses ibland.
- Om tillståndet har nått ett framskridet stadium kan man ibland palpera en benpålagring (kallus).
Utredning av stressfraktur
- Diagnosen ställs på den kliniska bilden och anamnesen.
- Bilddiagnostik bekräftar diagnosen.
- Slätröntgen är ofta normalt i tidigt skede.
Differentialdiagnoser
- Medialt tibiasyndrom
- Kompartmentsyndrom
- Nervinklämningssyndrom
- Tendinopati
- Ligamentskador
- Mortons neurom
- Malignitet och metastaser
- Osteomyelit/osteit
Behandling av stressfraktur
- Stressfrakturer kan behandlas konservativt eller med operation.
- Val av behandlingsmetod beror på lokalisationen av stressfrakturen.
Enkät
Just nu genomför vi en enkät för primärvårdsläkare gällande RS-virus. Vi vore tacksamma om du ville genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
Egenbehandling
- Vila och avlastning.
Läkemedelsbehandling
- Smärtstillande läkemedel vid behov.
Komplikationer
- Utebliven läkning och pseudoartros.
Prognos
- Prognosen är god. De flesta som får tillståndet kan återgå till fysisk aktivitet efter behandling och rehabilitering.
Källor
- Kiel J, Kaiser K. Stress Reaction and Fractures. StatPearls. Last update August 4, 2021. (Hämtad 2021-10-18)
- Kamrad I. Stressfrakturer i mellanfoten. Fotkirurgisk tidskrift. 2015. Nr 1. issuu.com
- Aspenberg P, Schilcher J. Stressfrakturer: hjulaxlar och idrottskarriärer brister. Läkartidningen. 2014,111:CXD3. lakartidningen.se
-
Malignt melanom
Denna Medicinska översikt avser malignt melanom i huden, den dödligaste formen av hudcancer vilken kan uppstå i tidigare frisk hud eller i befintliga nevi.
-
Har din patient bröstcancer?
Ta del av ett patientfall om bröstcancer för att testa din kunskap kring symtom, ärftlighet och diagnostik. Fallet består av fem frågor.
-
”Fysisk träning kan förändra livet för personer med artros”
Omkring var fjärde person över 45 år i Sverige har artros, vilket motsvarar nästan en miljon människor. Träning kan hjälpa artrospatienter att stärka musklerna, vilket leder till minskad smärta och förbättrad funktion. Men trots det är det många patienter som inte vågar...
-
Väntetiden livsavgörande för patienter med höftledsbrott
I en omfattande studie tittade forskarna på sambandet mellan väntetiden inför höftledsoperation och allvarliga komplikationer samt död. Den optimala tiden för en lyckad operation torde vara max ett dygn.
-
Vanlig ortopedisk kirurgi ofta onödig
Flera studier visar att artroskopisk kirurgi av knäleden vid artros inte har någon bättre effekt än fejkkirurgi eller behandling med fysisk träning.