Knäfraktur
Basfakta
Definition
- Knäfrakturer:1
- Patellafraktur
- Fraktur på femurkondylerna
- Fraktur på eminentia interkondylaris:
- Isolerad fraktur på eminentia interkondylaris är att betrakta som en avulsionsfraktur av det tibiala fästet för främre korsbandet
- Fraktur på tuberositas tibiae:
- Ses oftast som del av komplexa tibiakondylfrakturer
- Fraktur i tibiaplatån
Förekomst
- Inte ovanlig vid trafikolyckor.
Etiologi och patogenes
- Knäfrakturer orsakas av direkta och indirekta krafter.
Predisponerande faktorer
- Olyckor
- Idrottsskador
ICD-10
- S72 Fraktur på lårben
- S72.4 Fraktur på nedre delen av femur
- S72.7 Multipla femurfrakturer
- S72.8 Frakturer på andra specificerade delar av femur
- S82 Fraktur på underben inklusive fotled
- S82.0 Fraktur på patella
- S82.1 Fraktur på övre delen av tibia
ICD-10 Primärvård
- S820 Fraktur på patella
Diagnos
Diagnoskriterier
- Typisk anamnes, kliniska fynd och bekräftelse genom röntgen.
Differentialdiagnoser
- Andra frakturer i knäet.
- Underbensfraktur.
- Distal femurfraktur.
Anamnes
- Direkt eller indirekt trauma som medför smärta och svullnad.2
- Patellaskada:
- Direkt slag mot patella, till exempel:
- Av instrumentbrädan vid en bilolycka
- Vid fall på flekterat knä
- Kraftig quadricepskontraktion i samband med att en person snubblar eller faller
- Patienten kan klara av att gå om frakturen inte är dislocerad
- Direkt slag mot patella, till exempel:
- Skada på femurkondylen:
- Till exempel vid axial belastning under varus- eller valgusstress
- Fraktur på tuberositas tibiae:
- Orsakas av direkt trauma mot proximala tibia medan knäet är flekterat eller i rotation eller hyperextension med varus- eller valgusstress
- Till exempel vid bilolyckor och idrottsskador
- Fraktur på eminentia interkondylaris:
- Plötslig kraft mot ett flekterat knä när quadriceps är kontraherad
- Vanligare hos män än hos kvinnor
- Vanligare hos ungdomar än hos vuxna
- Tibiaplatåskada:
- Orsakas av en axial belastning med valgus- eller varuskrafter, till exempel:
- Vid fall från en höjd
- Kollision med stötfångaren på en bil
- Patienten klarar inte att gå
- Orsakas av en axial belastning med valgus- eller varuskrafter, till exempel:
Kliniska fynd
- Smärta, svullnad, blödningstecken, eventuellt deformitet, krepitation, hydrops/ hemartros.2
- Eventuellt öppna sår.
- Förkortad eller roterad extremitet.
- Punktömhet.
- Kontrollera extensorapparaten:
- Be patienten sträcka i knäleden
- Ledstabilitet:
- Cirka en tredjedel av tibiaplatåfrakturerna åtföljs av ledbandsskador:
- Mediala kollateralligamentet eller främre korsbandet vid laterala platåskador
- Laterala kollateralligamentet eller bakre korsbandet vid mediala platåskador
- Cirka en tredjedel av tibiaplatåfrakturerna åtföljs av ledbandsskador:
- Kontrollera neurovaskulärt status:
- Eventuellt skada på a. poplitea och/eller n. peroneus
- Bedöm om kompartmentsyndrom föreligger.
- Se instruktionsfilm: Knästatus – undersökningsteknik (palpation, extension, flexion) (2:56) – Universitetssjukhuset Örebro
- Se instruktionsfilm: Stabilitetsundersökning av knäleden (1:34) – Universitetssjukhuset Örebro
Andra undersökningar
- Röntgen:3
- Bilder framifrån/bakifrån, från sidan och snedbilder
- Lipohemartros kan avslöja att det föreligger en intraartikulär fraktur
- Den laterala tibiaplatån är oftare utsatt för fraktur än den mediala
- Röntgenologiska tecken på ledbandsskador kan föreligga
- Avulsionsfraktur vid fästet för det laterala kapselligamentet på laterala tibiakondylen är en markör för främre korsbandsruptur (Segond fraktur)
- Kortikal avulsionsfraktur av mediala tibiaplatån (ovanlig) är förenad med rifter i bakre korsbandet och den mediala menisken
- CT eller eventuellt MR
- Artrocentes:
- Kan ha både diagnostiskt och terapeutiskt värde
- Kan eventuellt avslöja lipohemartros, som är patognomont för intraartikulär knäfraktur
När remittera?
- Vid misstanke om fraktur.
Behandling
Behandlingsmål
- Adekvat reponering, immobilisering och återvinning av normal funktion.
Allmänt om behandlingen
- Behandlingen beror på frakturtyp och dislokationsgrad.2,4
Första hjälpen
- Kontrollera neurovaskulärt status.
- Använd sterilt bandage för att täcka eventuella öppna sår.
- Immobilisera skadan.
- Eventuellt analgetikum parenteralt.
Patellafraktur
- Odislocerade tvärgående frakturer med intakt extensorapparat behandlas med knäortos, kryckor, begränsad viktbelastning och sex veckors immobilisering.
- Dislocerade frakturer eller frakturer tillsammans med försvagad extensorapparat kräver som regel öppen reposition och intern fixation.
- Öppna frakturer behöver snarast rengöras (spolas) och debrideras.
Fraktur på femurkondyl
- Kan vara suprakondylär, interkondylär eller kondylär.
- Behandling med kirurgisk fixation är vanligtvis nödvändig.
- Patienten kan klara av att gå om frakturen inte är dislocerad.
Fraktur på tuberositas tibiae
- Vid odislocerad fraktur immobiliseras knäet med gips eller låst ortos.
- Vid instabilt knä, fullständig avulsio av tuberositas eller en dislocerad fraktur är kirurgisk fixation vanligtvis nödvändig.
Fraktur på eminentia interkondylaris
- Vid odislocerad fraktur immobiliseras knäet.
- Vid dislocerad fraktur övervägs öppen reponering och intern fixation.
Tibial platåfraktur
- Odislocerade frakturer i mediala eller laterala tibiaplatån behandlas vanligtvis med avlastning och en ledad ortos:
- Säkrar varus-/valgusstabilitet, men tillåter flexion/extension
- Intryckt fraktur kräver oftast (i alla fall hos äldre) bentransplantation förutom intern fixation.
Läkemedelsbehandling
- Analgetika
Annan behandling
- Träningsprogram
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Knäfrakturer kan medföra neurovaskulära komplikationer och kompartmentsyndrom.
- I värsta fall kan skadan medföra förlust av extremiteten.
Komplikationer
- Neurovaskulära:
- A. poplitea på grund av dislocerad distal femur eller tibiaplatåfraktur
- N. peroneus som följd av proximal fibulafraktur:
- Skada på nervus peroneus ses också efter knätrauman eller -frakturer med betydande varisering i knäet
- Nerven utsätts då för sträckning vilket den tål mycket dåligt
- Kompartmentsyndrom.
- Mjukdelsinfektion och/eller osteomyelit vid öppen fraktur.
- Fettemboli.
- Tromboflebit.
- Fördröjd läkning.
- Utebliven läkning.
- Artros.
Prognos
- God prognos förväntas vid patella- och tuberositasfrakturer.
- Prognosen är god vid tibiaplatå- och femurkondylfrakturer.
- Prognosen måste anses dålig (med avseende på artros) vid komminuta laterala eller mediala tibiaplatåfrakturer där exakt reposition av ledytan eller god ledstabilitet efter kirurgisk behandling inte uppnåtts.
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Källor
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Malignt melanom
Denna Medicinska översikt avser malignt melanom i huden, den dödligaste formen av hudcancer vilken kan uppstå i tidigare frisk hud eller i befintliga nevi.
-
”Fysisk träning kan förändra livet för personer med artros”
Omkring var fjärde person över 45 år i Sverige har artros, vilket motsvarar nästan en miljon människor. Träning kan hjälpa artrospatienter att stärka musklerna, vilket leder till minskad smärta och förbättrad funktion. Men trots det är det många patienter som inte vågar...
-
Väntetiden livsavgörande för patienter med höftledsbrott
I en omfattande studie tittade forskarna på sambandet mellan väntetiden inför höftledsoperation och allvarliga komplikationer samt död. Den optimala tiden för en lyckad operation torde vara max ett dygn.
-
Vanlig ortopedisk kirurgi ofta onödig
Flera studier visar att artroskopisk kirurgi av knäleden vid artros inte har någon bättre effekt än fejkkirurgi eller behandling med fysisk träning.